1249 Sky-Skyddsrum 1250 grafisk utbredning: hela Europa, norra och mellersta Asien samt, under vintern, norra Afrika. Den hör ock till Skandinaviens allmännaste fåglar och förekommer i den högre norden, t. o. m. på Grönland. Dess sång är skäligen klen. I äggens rufning och ungarnas uppfödande deltaga båda makarna. - Om buskskvättansed. o. L-e. Sky, meteor., detsamma som moln (se d. o.). Sky är i no. och da. den meteorologiska facktermen för moln, men i sv. är ordet föga brukligt inom meteorologien, om ej i uttrycket "lätta skyar", och torde f. ö. användas mest i poetisk eller figurlig betydelse. N. E-ni Sky (da. o. no., stundom äfven svensk stafning), kokk., detsamma som jus (se d. o., sp. 322). Skyddande likhet 1. Skyddande förklädnad, biol. Se M i m i c r y. Skyddsafgift, förv., en afgift, som utgick, jämlikt bevillningsförordningarna, på 1700-talet och då var en klass-skatt, som betaltes med olika belopp för olika folkklasser. Om personlig skyddsafgift se d. o. Kbg. Skyddsborgare. Se M 31 o i k e r. Skyddsbox, skpsb. Se Propeller, sp. 381. Skyddsdamm, våg- o. vattenb. Se Damm, sp. 1221. Skyddsdäck, skpsb. Se D äc k. Skyddsfilter, fotogr. Se Ljusfilter. Skyddsfru. Se Stockholms allmänna skyddsförening. Skyddsfärg, biol. Se M i m i c r y. Skyddsförening. 1. Se Fångvårdssällskap, sp. 196. - 2. Se Stockholms allmänna skyddsförening. - 3. Skyddsföreningen för sinnessjuka grundlades 1861 af förre öfverläkaren vid Danviks hospital, dåv. medicinalrådet K. U. Sondén och har till ändamål hufvudsakligen att understödja från hospitalen i riket utskrifna personer samt därigenom, om möj-gt, förekomma återfall i sinnessjukdom. Till föreningens fond lade Jenny Lind 1857 en grundplåt af 10,600 rdr. Genom gåfvor, räntor och leda-motsafgifter har fonden stigit så, att den vid ingången af år 1915 utgjorde kr. 43,466: 15. Från denna fond lämnas årligen åt hvarje hospitalsläkare medel till utdelning, år 1915 ett belopp af 2,300 kr. Medlemmarnas antal, som mest utgöres af läkare, ökas genom inval och utgjorde 1915 173. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. 3. F. K* Skyddsglasögon. Se Glasögon, sp. 1300. Skyddsgraf, befästningsk. Se Graf 2, sp. 73. Skyddshelgon. Se Helgon, sp. 303. Skyddshem. Se Fångvårdssällskap, Förbättringsanstalter och Magdalenahemmet. Skyddshöjd, befästningsk., vallens höjd öfver den plats (skyddsplanet, se d. o.), där det föremål, som skall skyddas, befinner sig. Mot gevärseld fordras för stående man l,s m., för sittande 0,9 m. och för häst 2 m. Mot granatkartescheld, där ej blott skrotens, utan äfven projektilens nedslagsvinklar äro betydligt större än gevärskulans, måste skyddshöjden göras i motsvarande grad större. L. W:son M. Skyddskollolder, fys. kem. Se Kolloidala metaller. Tryckt den -/s 17 Skyddskoppor, Skyddskoppympning. Se Koppor och Vaccination. Skyddsområde vid rikets fästningar utanför dessas befästningsområden fastställes, där så finnes erforderligt, af K. M:t. Inom skyddsområde får utlänning ej utan konungens tillstånd bosätta sig; för tillfälligt uppehåll bestämmas villkoren af K. M:t (jfr k. förordn, l april 1912). Genom förordningar 26 mars 1915 (som trädde i kraft l maj s. å.) äro sedermera bestämmelser utfärdade beträffande de villkor, på hvilka utlänning må dels begagna sig af kommunikationsleder m. m. inom fästningarnas skyddsområden, dels vistas inom desamma. Lufttrafik öfver samt fotografering, andra afbildningars tagande och mätningar inom skyddsområde äro för utlänning förbjudna. Hvilka farleder inom kustfästnings skyddsområde, som af utländskt fartyg få begagnas, bestämmes af konungen i kommandoväg; dock kan vederbörande kommendant på särskilda skäl medge begagnandet äfven af annan farled. Villkoren för utländskt fartygs uppehåll inom kustfästnings skyddsområde bestämmas af kommendanten; men för uppehåll ut-öfver 14 dagar i följd erfordras K. M:ts tillstånd. När krigstillstånd inträdt å landfästning eller försvarsberedskap intagits å kustfästning, eger vederbörande kommendant meddela ytterligare bestämmelser för utlännings uppehåll inom skyddsområde, om sådana befinnas erforderliga. För hvarje skyddsområde vid kustfästning förordnar K. M:ts befallningshafvande en eller flera personer för utöfvande af tillsyn öfver efterlefnaden af de gifna föreskrifterna. Nödiga ansvarsbestämmelser äro intagna i sistnämnda k. förordningar. K. M:ts befallningshafvande och kommendant böra vidtaga åtgärder för skyddsområdets utmärkande å kartor o. d.; och vid kommunikationsleder skola uppsättas anslagstan1 or, som ange skyddsområdes gräns m. m. - Genom kung. 5 febr. 1915 bestämdes af K. M:t skyddsområden för Bodens, Karls-borgs, Vaxholms, Karlskrona och Älfsborgs fästningar. L. W:son M. Skyddspatron, detsamma som skyddshelgon (se Helgon, sp. 303). Skyddsplan, befästningsk., den närmast bakom bröstvärnet inuti en befästning befintliga plats, där försvararna kunna stå skyddade (defilerade) för fiendens insyn och eld. I mån som den indirekta elden med starkt krökta kulbanor fått större användning, har också skyddsplanets bredd minskats och själfva planet sänkts allt djupare ned bakom bröstvärnet, så att det numera vanligen nedgräfves under naturliga marken. O. A. B.* Skyddsplantering, trädg., i vanliga fall ungefär detsamma som läplantering (se d. o.). Ett särskildt slag af skyddsplantcring förekommer, där man för att vinna trefnad åt mera ömtåliga träd och snabbare växt hos dessa bland dem planterar kraftigare trädslag, som efter hand gallras bort, sedan de förstnämnda hunnit viss storlek. C. G. D. Skyddsring, fys. Se Skärmverkan. Skyddsrum, ' befästningsk., af framförvarande jord samt af täckning, mot beskjutning mer eller mindre motståndskraftig, skyddade uppehållsplatser, som man anordnar inom en fältbefästning för att lämna dess besättning bättre skydd, än 25 b. 40