1251 Skyddsskog-Skyddstull 1252 ensamt bröstvärnet och nedskärningen bakom detta kunna erbjuda. Skyddsrummens täckning afser skydd antingen endast mot granatsplitter och små-kulor (se Splittertak) eller ock mot fältartilleriets fullträffar (se G r a n a t s k j u 1). Enär nutida fältslag ofta öfvergå till långvariga strider Fig. 1. om befästa ställningar, inom hvilka de kämpande nästan utan undantag "gräfva ned sig", och då äfven groft artilleris användning vid dessa strider tycks bli regel, ha emellertid fordringarna på täckningens motståndsförmåga blifvit allt större; men att "slaget" vanligen uttänjes i veckor och månader, medger ju också skyddets fullkomnande gradvis och detta ej minst genom skyddsrummens för- Fig. 3. läggning djupare ned under jordytan, där detta låter sig göra. För inskränkandet af en genomslående projektils verkan fördelas skyddsrummen Fig. 4 på flera olika ställen inom befästningen (fig. 1). I skyttevärn (se d. o.) få de ej borttaga någon del af eldlinjen, hvarför de anordnas antingen så, att täckningen vid eldlinjens besättande kan ha- stigt kastas undan (fig. 2), eller ock så, att man kan skjuta öfver desamma (fig. 3). Skyddsrum kunna äfven anordnas för direkt eldgifning (fig. 4), och detta blir nog hädanefter det vanligaste, men de böra då omsorgsfullt maskeras. I artilleribefästningar anordnas skyddsrum för såväl serviser och reservmanskap som för ammunition. Äfven i skyddsvärnen böra, om tiden så medger, skyddsrum Fig. & anordnas (fig. 5). Inom permanenta befästningar måste skyddsrummen göras så bombfria som möjligt. Jfr i öfrigt Täckta rum. L. W:sonM. Skyddsskog, skog, hvars bestånd erfordras till skydd mot flygsandsfält och fjällgränsens nedgående. För bibehållande af sådan skog är genom lagar 24 juli 1903 och 5 juni 1909 stadgadt, att konungen må efter föregången syn och undersökning förordna, att annan afverkning än till husbehof får ega rum endast efter utsyning af skogsstatens tjänstemän. Där större inskränkning i egarens rätt att bruka skogen befinnes vara af nöden, förordnar konungen efter föregången undersökning i hvarje särskildt fall om den inskränkning i förfoganderätten, som af omständigheterna påkallas. A. A. Skyddsstat, stat, som står under en annan stats skyddsvälde. Se Protektorat. Skyddssäd, landtbr. Se Gräsvall, sp. 483. Skyddstratt, meteor. Se Nederbörd, sp. 674. Skyddstull, Skyddstullsystem l. Protektioni'sm (af lat. prote'ctio, skydd). Med skyddstullsystem förstås en handelspolitik, som medelst tullar å sådana importartiklar, hvilka kunna frambringas inom landet eller användas som surrogat för inhemska produkter, söker understödja inländska producenter i deras konkurrens med utlandet. Sättas skyddstullarna tillräckligt högt, kan all lagenlig införsel omöjliggöras och skyddstullsystemet således praktiskt sammanfalla med det numera i civiliserade länder i allmänhet öfvergifna prohibitiv- l. införselförbudssystemet. Från finanstullar skilja sig skyddstullar därigenom, att de förra drabba varor, som kunna tillverkas inom landet, lika tungt som importerade af samma slag, hvaremot skyddstullarna tyngre belasta den importerade varan, medan den inhemska antingen alls icke är särskildt beskattad eller också är underkastad en "accis", som icke uppgår till en tullen motsvarande del af varuenhetens värde. Äfven skyddstullar kunna vara mycket inbringande för statskassan. Skyddstullsystemet har -- liksom prohibitivsystemet -- förr stundom tillämpats i krasst merkantilistiskt syfte för att öka landets förråd af ädla metaller eller för att åstadkomma en "gynnsam handelsbalans", ett öfverskott af utförselns penningvärde utöfver införselns. Till stöd för