- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1251-1252

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skutting ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1251

Skyddsskog-Skyddstull

1252

ensamt bröstvärnet och nedskärningen bakom detta
kunna erbjuda. Skyddsrummens täckning afser skydd
antingen endast mot granatsplitter och små-kulor
(se Splittertak) eller ock mot fältartilleriets
fullträffar (se G r a n a t s k j u 1). Enär nutida
fältslag ofta öfvergå till långvariga strider

Fig. 1.

om befästa ställningar, inom hvilka de kämpande
nästan utan undantag "gräfva ned sig", och då äfven
groft artilleris användning vid dessa strider tycks
bli regel, ha emellertid fordringarna på täckningens
motståndsförmåga blifvit allt större; men

att "slaget" vanligen uttänjes i veckor och månader,
medger ju också skyddets fullkomnande gradvis och
detta ej minst genom skyddsrummens för-

Fig. 3.

läggning djupare ned under jordytan, där detta
låter sig göra. För inskränkandet af en genomslående
projektils verkan fördelas skyddsrummen

Fig. 4

på flera olika ställen inom befästningen (fig. 1). I
skyttevärn (se d. o.) få de ej borttaga någon del
af eldlinjen, hvarför de anordnas antingen så, att
täckningen vid eldlinjens besättande kan ha-

stigt kastas undan (fig. 2), eller ock så, att
man kan skjuta öfver desamma (fig. 3). Skyddsrum
kunna äfven anordnas för direkt eldgifning
(fig. 4), och detta blir nog hädanefter det
vanligaste, men de böra då omsorgsfullt maskeras. I
artilleribefästningar anordnas skyddsrum för såväl
serviser och reservmanskap som för ammunition. Äfven
i skyddsvärnen böra, om tiden så medger, skyddsrum

Fig. &

anordnas (fig. 5). Inom permanenta befästningar måste
skyddsrummen göras så bombfria som möjligt. Jfr i
öfrigt Täckta rum. L. W:sonM.

Skyddsskog, skog, hvars bestånd erfordras till skydd
mot flygsandsfält och fjällgränsens nedgående. För
bibehållande af sådan skog är genom lagar 24 juli
1903 och 5 juni 1909 stadgadt, att konungen må
efter föregången syn och undersökning förordna,
att annan afverkning än till husbehof får
ega rum endast efter utsyning af skogsstatens
tjänstemän. Där större inskränkning i egarens
rätt att bruka skogen befinnes vara af nöden,
förordnar konungen efter föregången undersökning
i hvarje särskildt fall om den inskränkning i
förfoganderätten, som af omständigheterna påkallas.
A. A.

Skyddsstat, stat, som står under en annan stats
skyddsvälde. Se Protektorat.

Skyddssäd, landtbr. Se Gräsvall, sp. 483.

Skyddstratt, meteor. Se Nederbörd, sp. 674.

Skyddstull, Skyddstullsystem l. Protektioni’sm
(af lat. prote’ctio, skydd). Med skyddstullsystem
förstås en handelspolitik, som medelst tullar å
sådana importartiklar, hvilka kunna frambringas
inom landet eller användas som surrogat för
inhemska produkter, söker understödja inländska
producenter i deras konkurrens med utlandet. Sättas
skyddstullarna tillräckligt högt, kan all lagenlig
införsel omöjliggöras och skyddstullsystemet
således praktiskt sammanfalla med det numera i
civiliserade länder i allmänhet öfvergifna prohibitiv-
l. införselförbudssystemet. Från finanstullar
skilja sig skyddstullar därigenom, att de förra
drabba varor, som kunna tillverkas inom landet,
lika tungt som importerade af samma slag, hvaremot
skyddstullarna tyngre belasta den importerade varan,
medan den inhemska antingen alls icke är särskildt
beskattad eller också är underkastad en "accis",
som icke uppgår till en tullen motsvarande del af
varuenhetens värde. Äfven skyddstullar kunna vara
mycket inbringande för statskassan.

Skyddstullsystemet har – liksom prohibitivsystemet –
förr stundom tillämpats i krasst merkantilistiskt
syfte för att öka landets förråd af ädla metaller
eller för att åstadkomma en "gynnsam handelsbalans",
ett öfverskott af utförselns penningvärde utöfver
införselns. Till stöd för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:32:23 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free