1255 Skyddsympning-Skyffling 1256 eningeu bemödar sig därvid att åt sina, skyddslin- l gar anskaffa arbete eller att medverka till utbyte l af olämpligt arbete mot bättre, söker förmå dem att ansluta sig till nykterhetsförening, anlita läkarvård, frivilligt inträda i alkoholistasyl m. m., hvarjämte för klienterna trassliga hem- och familjeförhållanden, så vidt möjligt, ordnas. Sedan interneringslagen af 30 juni 1913 under 1916 trädt i kraft, har denna Skyddsvärnets verksamhet föranledt samarbete med eller tagits i tjänst hos nykterhetsnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Föreningens skrijbyrå för bildade arbetslösa män mottar sådana personer, som ej annorledes kunna få arbete. De sysselsättas ined alla å vanlig skrifbyrå öfliga göromål och vänjas sålunda vid enklare kontorsarbete. Meningen är, att de i mån af duglighet må kunna erhålla själfständiga platser å andra håll. 1916 upprättade föreningen för dessa sina klienter ett inackorderingshem, där de mot en billig afgift få bostad och behöflig vård. Platsanskaffning för ofvan berörda grupper af hjälpsökande eller andra dem motsvarande arbetslösa bedrifves efter samma grunder, som gälla för den offentliga arbetsförmedlingen, bl. a. sålunda kostnadsfritt för både arbetsgifvare och arbetstagare. - 1912 upprättade Skyddsvärnet en filial i Malmö och 1914 en annan dylik i Göteborg. Det ämnar småningom anordna allt flera sådana filialer i olika delar af riket och afser att, om så skulle befinnas lämpligt, i Stockholm upprätta en byrå för af föreningen omfattade samhällsuppgifter. Skyddsvärnet i sin helhet tog 1915 befattning med öfver 3;000 hjälpsökande. Arbete anskaffades åt öfver 1,100 pers., för 518 verkställdes förundersökningar, ung. lika många alkoholister voro föremål för inskridande, och omkr. 30 pers. voro sysselsatta å skrifbyrån. Föreningen räknar inemot 3,000 medlemmar, som erlägga en årsafgift af lägst 3 kr.; den åtnjuter 12,000 kr. i statsanslag, 4,000 kr. af Stockholms stad och ett understöd af Fångvårdsstyrelsen. 1915 erhöll den en donation af omkr. 30,000 kr. A. W-én. Skyddsympning. Se Koppor och Vaccination. Skyddsängel. Se Änglar. Skyddsänglarnas fest, katolsk kyrkofest, uppkom under 1500-talet i Spanien på 1 mars, fastställdes af Paul V 1608 som fest duplex för tyska riket och förlades af Klemens IX 1667 till första söndagen i sept. Klemens X föreskref den 1670 för hela kyrkan och förlade den till 2 okt. (på några ställen firas den ännu första söndagen i sept., såsom i Stockholms bägge katolska kyrkor 1902). Leo XIII upphöjde den 1883 till fest duplex majus. Hj. H-t. Skydd till bevarande af naturminnen. Se Naturskydd. Skydrag, Skypump (ty. wettersäule, fr. trombe, eng. waterspout, sp. o. port. tornado), meteor., ett slags cykloner (se d. o.) i miniatyr. De uppkomma såväl på land som öfver vatten samt beledsagas ofta af störtregn, hagel, blixt och åska. Deras öfre del har utseendet af en mörk trattformig slang, som sänker sig ned från molnen. När de bildas på land, upplyftas sand och lättare föremål i luften (sandhvirfvel), och när de bildas öfver sjö, kommer vattnet i häftig svallning och uppsuges ofta under hvirflande rörelse mot det nedhängande molnet. Deras kraft att lyfta upp föremålen från marken är ofta betydlig, så att det är farligt att komma i deras närhet. I olikhet med hvad som är förhållandet med de större cyklonerna, har den hvirflande rörelsen i skydragen icke någon bestämd riktning (se Vind och Väderlek). Huruvida den sker med- eller motsols synes bero af tillfälligheter, och jordens rotation torde icke därpå ha märkbart inflytande. Dock visa iakttagelserna från Nord-Amerika, att vinden i en tornado oftast roterar motsols liksom i ett barometerminimum. Skydragen uppkomma företrädesvis vid vindstilla och stark luftvärme, då de särskilda luftlagren befinna sig i ett labilt jämviktsläge, och nästan uteslutande under den varmaste tiden på året. Stundom räcka de icke ända ned till marken, utan sväfva fram högt öfver jordytan. Af samma natur som skydrag är också den i östra delen af Nord-Amerikas förenta stater ofta förekommande lufthvirfvel, som där kallas tornado. Dessa hvirflar äro synnerligen farliga och ödelägga, där de gå fram, allt i sin väg. Endast väl byggda källare eller mycket starka järn- och stenkonstruktioner kunna motstå det våldsamma vindtrycket af dessa hvirflar, i hvilka vindhastigheten uppskattas vara ända till omkr. 400 m. i sek. R. R. (N. E-m.) Skye [skai'], den största ön bland de inre Hebriderna, på Skottlands nordvästra kust, tillhörande grefsk. Inverness, skiljes från fastlandet genom Innersound och Sound of Sleat samt från de yttre Hebriderna genom Little Minch. 1,665 kvkm. 12,719 inv. (1911), hvilka nästan alla tala gaeliska, flertalet därjämte engelska. Kusten är ytterst brant samt i synnerhet i s. och v. inskuren af djupa vikar. Det inre landet är uppfylldt af berg (högsta toppen är Cuillin hills, 986 m.), hufvudsakligen bestående af basalt och dolerit utom på den östra kuststräckan, som utgöres af kambriska och siluriska skiffrar. En mängd sjöar och romantiska dalar bidrar till landskapets skönhet. Klimatet är mildt, men fuktigt, med en årstemperatur af 8,5° C. (jan. 4,2°, juli 13,6°) och en nederbördsmängd af 2 m. Hufvudnäringar äro boskapsskötsel (hufvudsakligen fårafvel) och fiske. Hufvudort: Portree. 2,431 inv. (1911, som kommun). (J. F. N.) Skyfall, meteor., ett mycket häftigt regn, våldsamt störtregn. Skyfallsalg, bot. Se Nostoc. Skyfatoi (af grek. skyfos, skål), bysantinska guld- och silfvermynt af olika storlek och vikt från 1000-talet, af en egendomlig skålform. De eftergjordes i guld med stark silfverhalt af de cypriske och normanniske konungarna. Skyffeljärn, trädg. Se Skyffling.

Skyffeljärn.

Skyffling, trädg., utföres med tillhjälp af s. k. trädgårdsskyffel l. skyffeljärn (se fig.) på det sätt, att redskapet stötes eller skjutes fram i vågrät riktning en eller ett par cm. under jordytan. Skyfflingen afser dels att genom afskärandet