täta tandrader och ge ifrån sig ett skall som af hundar. Med dessa gap uppsnappar hon, utom delfiner, sjöhundar och andra hafsdjur, äfven sjöfarande, som äro nog olyckliga att komma i hennes närhet. Faran är så mycket större, som på andra sidan om det sund, vid hvilket hennes klippa är belägen, på endast ett pilskotts af stånd, den glupska Charybdis hotar med ett lika säkert fördärf. Huruvida Charybdis hos Homeros uppfattas som en lefvande varelse eller blott som en vattenhvirfvel, hvilken drog skeppen ned i djupet, är icke fullt tydligt. Då Odysseus med sitt skepp färdades mellan Charybdis och S., kom han för nära den senare, hvilken bortryckte och uppslukade sex af hans kamrater. Yngre sagor förlägga S. och Charybdis till det sicilianska sundet, där dock naturförhållandena föga motsvara beskrifningen. S. förekommer äfven i Heraklessagan, såsom en dotter af Forkys, och bortröfvar ett af kreaturen i Geryons hjord, då Herakles drifver denna förbi hennes håla. Hon dödas därför af Herakles, men kallas åter till lif af sin fader. - 2. Vid udden Skyllaion på sydöstra spetsen af landskapet Argolis hade den grekiska sjömanssagan fäst minnet af en S., konungadotter i Megara, hvilken, då hon trolöst förrådt sin fader, Nisos, till konung Minos från Kreta, af denne störtades i hafvet eller bands vid rodret på hans skepp. A. M. A. Skyllberg, bruksegendom i Närke, Lerbäcks, Hallsbergs, Snaflunda och Hammars socknar, tills, nära 20 mtl, tax. till 1,635,300 kr., hvarjämte till samma egare höra 9 11/12 mtl i Tjällmo, Godegårds och Hällestads socknar i Östergötlands län, tax. till 619,700 kr., samt kvarn, såg m. m. i Tjällmo, tax.-v. 30,000 kr. De till bruket hörande industriella

Skyllbergs herrgård. anläggningarna äro vid Rönneshytta järnbruk med 9 lancashirehärdar, vid S. i Lerbäck och det därmed genom en 3 km. lång smalspårig bana förenade Kårberg i Snaflunda valsverk, ånghammare, gjuteri, mek. verkstad, tråddrageri och kättingfabrik, galvaniseringsverk, spikfabrik, torfströfabrik, ångsåg med 3 ramar, kant-, klyf- och stafverk (vid Rönneshytta), ett par kvarnar, tax. till 309,000 kr. (1914), i Snaflunda och Lerbäcks socknar, tillhörigt S. bruks a.-b. (bildadt 1876; aktiekapital l mill. kr.). Bruket ligger vid ett till sjön Åmmelången rinnande vattendrag och vid S. station på järnvägen Askersund-S.- Lerbäck, hvaraf sträckan S.-Lerbäck tillhör bolaget. Landtbruket omfattar omkr 2,500 har åker och äng samt 19,000 har skog. Tillverkningsvärdet af järnvaror är omkr. 3 mill., af trävaror 600,000 och af bränntorf och torf strö 100,000 kr. - Bruket anlades på 1630-talet af L. de Fineman, tillhörde från 1600-talets midt släkten De Geer till 1776, då det såldes till brukspatron O. Burenstam och egdes af dennes son och sonson, kapten Ax. Burenstam, hvilken 1876 öfverlät det till ett aktiebolag, hvari han kvarstod som störste delegare till 1889. 1879 inköptes Skönnarbo egendom inom Tjällmo m. fl. socknar i Östergötland och 1888 det Godegårds bruk förut tillhöriga Mariedams bruk med underlydande i Lerbäcks och Godegårds socknar. Aktiebolaget eger i det närmaste alla aktierna i A.-b. Skogaholms bruk. Skyllbergs bruk-Lerbäck, järnväg. Se Askersund-Skyllberg-Lerbäcks järnväg. Skyllerkur. Se Guérite. Skyllersta. Se Sköllersta 2. Skyllinge (Sköldinge), socken i Södermanlands län, Oppunda härad. 8,856 har. 3,126 inv. (1915), hvaraf 940 inv. komma på det inom socknen belägna Valla municipalsamhälle. S. utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Oppunda östra kontrakt. Efter en under ledning af hofintendenten G. Lindgren utförd restaurering invigdes kyrkan 19 dec. 1915 i sitt nya skick. Målningar, i ljust röd hufvudfärg, finnas i hvalf och på väggar i den numera tvåskeppiga kyrkans norra skepp, som är kyrkans ursprungliga del. Skylning, landtbr., uppställning eller uppsättning af säd på åkern för att befordra dess torkning, att bereda den skydd mot regn och att minska arbetet med dess inbärgning. Den mogna säden kan i vårt land i allmänhet ej inläggas i lada eller stack eller aftröskas omedelbart efter skörden, utan uppsattes först i grupper af kärfvar (se d. o.), skylar, för att torka. På slättbygden sättes säden i allmänhet i lång- l. kamskylar (fig. 1), Fig. 1. Långskyl. i södra Sverige kallade trafvar, bestående af två mot hvarandra svagt lutande rader af kärfvar, stundom täckta med räfs. I kuperade trakter eller mindre utpräglade slättbygder sättes den långhalmiga höstsäden mest i trindskylar, bestående af vanligen 9 intill hvarandra upprättställda kärfvar, sammanhållna med ett band af säden eller af tröskad halm. Stundom täckas dessa skylar med en af l-2 kärfvar gjord hatt; dylika hattskylars (fig. 2) form växlar på olika orter. Mer sällan förekommer, att vårsäd sättes i trindskylar, som då oftast bestå af endast 5 kärfvar utan hatt. I skogstrakter sättas hattskylar af höstsäd vanligen