Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1259-1260 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skyfos ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

täta tandrader och ge ifrån sig ett skall som af
hundar. Med dessa gap uppsnappar hon, utom delfiner,
sjöhundar och andra hafsdjur, äfven sjöfarande, som
äro nog olyckliga att komma i hennes närhet. Faran
är så mycket större, som på andra sidan om det sund,
vid hvilket hennes klippa är belägen, på endast ett
pilskotts af stånd, den glupska Charybdis hotar
med ett lika säkert fördärf. Huruvida Charybdis
hos Homeros uppfattas som en lefvande varelse eller
blott som en vattenhvirfvel, hvilken drog skeppen
ned i djupet, är icke fullt tydligt. Då Odysseus
med sitt skepp färdades mellan Charybdis och S.,
kom han för nära den senare, hvilken bortryckte
och uppslukade sex af hans kamrater. Yngre sagor
förlägga S. och Charybdis till det sicilianska
sundet, där dock naturförhållandena föga motsvara
beskrifningen. S. förekommer äfven i Heraklessagan,
såsom en dotter af Forkys, och bortröfvar ett af
kreaturen i Geryons hjord, då Herakles drifver denna
förbi hennes håla. Hon dödas därför af Herakles,
men kallas åter till lif af sin fader. - 2. Vid udden
Skyllaion på sydöstra spetsen af landskapet Argolis
hade den grekiska sjömanssagan fäst minnet af en
S., konungadotter i Megara, hvilken, då hon trolöst
förrådt sin fader, Nisos, till konung Minos från
Kreta, af denne störtades i hafvet eller bands vid
rodret på hans skepp. A. M. A.

Skyllberg, bruksegendom i Närke, Lerbäcks, Hallsbergs,
Snaflunda och Hammars socknar, tills, nära 20 mtl,
tax. till 1,635,300 kr., hvarjämte till samma egare
höra 9 11/12 mtl i Tjällmo, Godegårds och Hällestads
socknar i Östergötlands län, tax. till 619,700 kr.,
samt kvarn, såg m. m. i Tjällmo, tax.-v. 30,000 kr. De
till bruket hörande industriella


Skyllbergs herrgård.

anläggningarna äro vid Rönneshytta järnbruk
med 9 lancashirehärdar, vid S. i Lerbäck och det
därmed genom en 3 km. lång smalspårig bana förenade
Kårberg i Snaflunda valsverk, ånghammare, gjuteri,
mek. verkstad, tråddrageri och kättingfabrik,
galvaniseringsverk, spikfabrik, torfströfabrik,
ångsåg med 3 ramar, kant-, klyf- och stafverk
(vid Rönneshytta), ett par kvarnar, tax. till
309,000 kr. (1914), i Snaflunda och Lerbäcks
socknar, tillhörigt S. bruks a.-b. (bildadt 1876;
aktiekapital l mill. kr.). Bruket ligger vid ett
till sjön Åmmelången rinnande vattendrag och vid
S. station på järnvägen Askersund-S.- Lerbäck, hvaraf
sträckan S.-Lerbäck tillhör bolaget. Landtbruket
omfattar omkr 2,500 har åker och äng samt 19,000 har
skog. Tillverkningsvärdet af järnvaror är omkr. 3
mill., af trävaror 600,000 och af bränntorf och torf
strö 100,000 kr. - Bruket
anlades på 1630-talet af L. de Fineman, tillhörde
från 1600-talets midt släkten De Geer till 1776, då
det såldes till brukspatron O. Burenstam och egdes
af dennes son och sonson, kapten Ax. Burenstam,
hvilken 1876 öfverlät det till ett aktiebolag,
hvari han kvarstod som störste delegare till
1889. 1879 inköptes Skönnarbo egendom inom Tjällmo
m. fl. socknar i Östergötland och 1888 det Godegårds
bruk förut tillhöriga Mariedams bruk med underlydande
i Lerbäcks och Godegårds socknar. Aktiebolaget eger
i det närmaste alla aktierna i A.-b. Skogaholms bruk.

Skyllbergs bruk-Lerbäck, järnväg. Se
Askersund-Skyllberg-Lerbäcks järnväg.

Skyllerkur. Se Guérite.

Skyllersta. Se Sköllersta 2.

Skyllinge (Sköldinge), socken i Södermanlands
län, Oppunda härad. 8,856 har. 3,126 inv. (1915),
hvaraf 940 inv. komma på det inom socknen belägna
Valla municipalsamhälle. S. utgör ett pastorat i
Strängnäs stift, Oppunda östra kontrakt. Efter en
under ledning af hofintendenten G. Lindgren utförd
restaurering invigdes kyrkan 19 dec. 1915 i sitt nya
skick. Målningar, i ljust röd hufvudfärg, finnas i
hvalf och på väggar i den numera tvåskeppiga kyrkans
norra skepp, som är kyrkans ursprungliga del.

Skylning, landtbr., uppställning eller uppsättning
af säd på åkern för att befordra dess torkning, att
bereda den skydd mot regn och att minska arbetet med
dess inbärgning. Den mogna säden kan i vårt land
i allmänhet ej inläggas i lada eller stack eller
aftröskas omedelbart efter skörden, utan uppsattes
först i grupper af kärfvar (se d. o.), skylar,
för att torka. På slättbygden sättes säden i allmänhet
i lång- l. kamskylar (fig. 1),

Fig. 1. Långskyl.

i södra Sverige kallade trafvar,
bestående af två mot hvarandra svagt lutande
rader af kärfvar, stundom täckta med räfs. I kuperade
trakter eller mindre utpräglade slättbygder sättes den
långhalmiga höstsäden mest i trindskylar, bestående af
vanligen 9 intill hvarandra upprättställda kärfvar,
sammanhållna med ett band af säden eller af tröskad
halm. Stundom täckas dessa skylar med en af l-2
kärfvar gjord hatt; dylika hattskylars
(fig. 2) form växlar på olika orter. Mer sällan
förekommer, att vårsäd sättes i trindskylar, som
då oftast bestå af endast 5 kärfvar utan hatt. I
skogstrakter sättas hattskylar af höstsäd vanligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>