stormakterna. Bibeln omnämner deras vilda röfvarskaror under namn af Gog och Magog (jfr d. o.). Ovisst är, hvilken del skyterna tagit i det assyriska väldets fall och Ninives förstöring; men de anses ha härskat i Medien under 28 år, tills de öfverlistades och förjagades af konung Kyaxares. Ett århundrade senare, omkr. 513 f. Kr., företog persiske konungen Dareios sitt stora härtåg mot Skytien. Därom ha dock endast förvirrade uppgifter bevarats. Bl. a. berättas den orimligheten, att persernas ofantliga här under strider och vedermödor, på 60 dagar hann tåga fram och åter genom de obanade länderna mellan Donau och Volga. Så misslyckadt, som grekerna framställa tåget, var det docK ej. På skyternas ideliga roftåg till Asien gjordes för lång tid slut; och deras planer på ett hämndetåg i förbund med spartanerna sattes aldrig i verket. För lång tid höres ej annat om dem, än att de öfver de grekiska kuststäderna idka en ansenlig spannmålsutförsel. I 4:e och 3:e årh. f. Kr. visa de sig vid Donau och kämpa där mot de macedoniske konungarna. Sedermera försvinna de efter hand ur historien, men namnet på deras land kvarstår som ett geografiskt begrepp, hvilket blir allt vidsträcktare och mera dimmigt, ju mera kunskapen om dess egentliga innebörd föisvinner. Jfr Saka. E. Sn. (D. M.) Om skyternas kultur ega vi en viss kännedom dels tack vare de grekiske författarna, dels genom fynden ur rikt utstyrda grafvar. Här skall blott beröras grafvarnas vittnesbörd. De väldiga skytiska grafhögarna anträffas från Podolien i v. ned till Svarta hafvet i s. och österut i Kubandalen på Kaukasus' nordsluttning. De ståtligaste högarna äro belägna vid Dnjeprkröken nära Aleksandropol. Enstaka "skytiska" fynd ha anträffats i Tracien, Ungern och nedre Lausitz (Vettersfelde) samt i Sibirien. En viss, ehuru osäker, datering har erhållits genom förekomsten af grekiska föremål jämte det skytiska grafgodset. Tyvärr äro ofta grafhögarna plundrade eller illa undersökta. Nära Dnjeprfloden ligga de stora högarna vid Aleksandropol (Lugovaja mogila) och Tjertomlik. I den förra, som tidigare plundrats, hittades lämningar af 2 vagnar, hästar samt några föremål af guld och brons. Den delvis skadade Tjertomlikhögen var 60 fot hög och 1,100 fot i omkrets samt omgafs af en stenring. En stensatt väg ledde till densamma öfver stäppen. Djupt under högens botten voro nedsänkta ett tiotal grafkamrar, af hvilka fyra voro anbragta kring hörnen af ett fyrkantigt midtrum. Tre grafvar voro senare ingräfda i högen. Tydligen låg en furste begrafven i högen och med honom kvinnor och manliga tjänare samt 10 sadlade hästar. Metallkittlar, amforor, speglar och andra toalettföremål, guldplaketter, som sytts på kläderna, bronspilspetsar med koger, järnknifvar, järnsvärd med gyllene fästen, ringar, armband, rester af elfenbensaskar, skedar och hästutstyrsel m. m. hittades i grafvarna. Dyrbarast af alla fynden är en stor silfveramfora, som upptill är prydd med några fabeldjur, öfverfallande en hjort och därunder med en zon af långhåriga, hästtämjande skyter, klädda i långbyxor och bälteomknutna jackor eller blusar (se fig.). Därunder ses akantusrankor, palmetter och fåglar. Märkliga fynd ha gjorts i andra högar vid Dnjeprfloden, t. ex. vid Krasnokutsk, Tsymbalka, i Tjmyreva Mogila, i Melgunovs hög och i Ogüz-högen. Den sistnämnda omslöt en stor fyrkantig stenkammare med öfverkragadt hvalf. Melgunovs hög innehöll bl. a. en gyllene dolkslida samt svärdfäste af skytisk form, men med figurer i assyrisk stil. Den anses härröra från 600-talet f. Kr. De östra guvernementen äro mindre undersökta. 1911 utgräfdes dock i guv. Voronesj en skytisk grafhög, som innehöll två människo- och hästskelett samt jämte vapen och prydnader en förgylld silfvervas med en framställning af skyter, som rusta sig till ett härtåg. Ett par år senare anträffades i en kolossal hög "Sclocha" i distriktet Melitopol i Tauriska guv. en oplundrad graf med ett par människoskelett i en kammare. Det ena låg hopkrupet och omgifvet af olika föremål midt i kammaren, det andra hvilade vid västra väggen. Fursten bar om halsen ett väldigt guldhalsband, prydt med emalj och afslutadt med två lejonhufvud. På armarna sutto fem guldringar och

Från öfre delen af en i Tjertomlik-högen funnen silfveramfora med bilder af hästtämjaude skyter m. m.

vid vänstra sidan lågo två svärd med guldbleckbeslagna slidor. Grekiska amforor, silfverkärl, bronskittlar, fragmentariska träföremål och ett massivt guldfat hittades vidare i grafven samt slutligen en ytterst konstnärligt smyckad guldkam af grekiskt arbete. Grafven synes tillhöra 300-talet f. Kr. Synnerligen rika fynd ha gjorts i en grafhög vid Kul Oba nära staden Kertj på Krim och i högarna "Sju bröder" och Karagodeashk i Kubandalen. Den första högen ligger v. om Kertj. Den innesluter ett galleri, som leder in i en fyrkantig hvälfd stenkammare (med öfverkragning). I denna påträffades tre skelett, däraf ett kvinnligt. Furstens skelett hvilade i en träsarkofag, som genom en vägg var afdelad så, att hans vapen fingo plats i en särskild afbalkning. På hufvudet bar fursten ett slags "basjlik" af filt smyckad med figurrika guldbleck. Kring halsen satt en guldring, på armarna massiva