1281 Skytte-Skytteanska professuren 1282 Tyskland och Frankrike och framställde för kurfursten Fredrik Vilhelm af Brandenburg planen att inrätta en akademi för lärda från alla länder, en plan, som kurfursten äfven begynte att sätta i verket, i det han 22 april 1667 utfärdade en inbjudning till lärda och konstnärer samt religiöst eller politiskt förtryckta i alla länder till grundläggning af en de lärdes stad, ett "Universitas Brandenburgica gentium, scientiarum et artium", som skulle, rikt begåfvadt med privilegier, få sitt säte i Tangermiinde. Då emellertid planens förverkligande mötte stora svårigheter, öfvergafs den redan efter ett år. (Se Fr. Arnheim, "Freiherr Bengt Skytte (1614-1683), der urheber des planes einer brandenburgischen universal-universität der völker, wissenschaften und kiinste", i "Beiträge zur brandenburgischen und preussischen geschichte", Festschrift zur Gustaf Schmollers 70. geburtstag 1908.) Han förde därefter ett kringirrande lif i flera länder och gjorde fåfänga försök hos Karl XI att åter vinna anställning i svensk tjänst. S. var en man med utmärkta själsgåfvor, men opålitlig, falsk och ränkfull samt utan den religiösa och moraliska grundval, som kunnat stäfja hans sinnes naturliga oro. 4. JakobS., friherre, den föregåendes broder, vältalare, f. 1623, d. 1654, liksom brodern slagen till riddare af Karl I i England, hvilket väckte starkt missnöje i rådet, valdes 1633 till rector illustris vid det nyinrättade universitetet i Dorpat samt utnämndes 1642 till vice president i Svea hofrätt och 1645 till landshöfding i Östergötland. S. utgaf några latinska tal och dissertationer. - Hans son Gustaf Adolf S. blef 1662 gripen för sjöröfveri (se Drake, sp. 822) och arkebuserad på Jönköpings torg 27 april 1663. l o. 3. A. B. B.* 2. (K. B. W-ri.) Skytte (skref sig själf S c h ti 11 e), Henning, biskop, f. 12 okt. 1620 i Nyköping, d. 31 dec. 1707 i Kalmar, son till Henning Nilsson Schiitte (se Skytte, svenska adliga ätter, 1), blef efter studier vid kollegiet i Stockholm student i Uppsala 1639 och vann där magistergraden 1646, idkade därefter studier vid flera tyska universitet (Eostock, Wittenberg, Leipzig, Strassburg) samt besökte äfven Paris, London, Oxford och Leidenuniversitetet. S. blef 1652 hof predikant hos arff ursten Karl Gustaf, utnämndes efter dennes tronbestigning 1654 till k. hofpredikant och följde den nye konungen på dennes fälttåg i Polen och Danmark, därvid presiderande i arméns konsistorium. Maj 1658 erhöll S. fullmakt att vara superintendent i det nyeröfrade Trondhjems stift och begaf sig dit, men efter danskarnas återeröfring af Trondhjem fördes han (dec. s. å.) öfver gränsen in i Härjedalen, sedan han, enligt hvad hans sköldebref uppger, afböjt ett förslag af stiftets prästerskap, att han skulle som danske konungens undersåte kvarstå i sin superintendentsbefattning. Han utnämndes i stället 1660 till superintendent i Kalmar och blef 1678 det nyupprättade Kalmarstiftets förste biskop (dit räknades till 1680 äfven Blekinge). S. var en nitisk och dugande stiftsherde samt verkade outtröttligt och personligen uppoffrande för uppförandet af Kalmar domkyrka, som han invigde midsommardagen 1682, sedan den nödtoftigt kommit under tak. Äfven tillkommer honom förtjänsten om Kal-Tryckt den 13/3 17 mar skolas utveckling till ett regelrätt gymnasium i nyuppförd byggnad. Utom sin magisterdisputa-tion De qualitatibus utgaf S. ett antal likpredikningar. S. promoverades vid jubelfesten i Uppsala 1693 till teol. doktor; han hade 1668 erhållit adligt sköldebref för hustru och barn, hvilka därvid fingo namnet Skyttenhielm. S. efterlämnade ej manlig af komma; ätten utdog med en af hans döttrar 1730. V. S-g. Skytte, Knud, pseudonym. Se J. Nielsen, sp. 962. Skytteanska pedagogien i Ålem. Se Å l em. Skytteanska professuren, en af Johan Skytte (se Skytte 1) 1622 vid Uppsala högskola inrättad professur i vältalighet och statskunskap. Donationen utlofvades i ett bref af l jan. 1622; 2 juni s. å. gaf Gustaf II Adolf den sin konfirmation, hvari förklarades, att, ifall "denne fundation förstörd eller annihilerad blef ve", skulle Skyttes arfvingar ega återtaga densamma, och tillförsäkrades professurens innehafvare, som Skytte och .hans arfvingar skulle ega tillsätta, full likställighet med de öfrige professorerna. Därpå utfärdade Skytte l okt. s. å. den egentliga stiftelseurkunden, hvari till professorns underhåll anslogos vissa uppräknade, af Skytte egda gårdar och utlofvades till bostad åt professorn ett stenhus, som Skytte skulle inköpa eller låta uppbygga. Patronatsrätten skulle efter Skyttes död efter förstfödslorätt tillhöra 1) hans söner och deras ättlingar på manslinjen, 2) döttrarnas män, om de voro adelsmän, och deras söner samt 3), om söner ej funnes, döttrarnas döttrar. Tillika gåfvos bestämmelser om professurens tillsättning och professorns verksamhet samt föreskrefs med afseende på hans kompetens, att han skulle vara "en politicus, historicus och en god orator". Löftet om huset infriades genom inköp af ett af Gustaf I indraget och sedan bortdone-radt domkapitelshus, som 1626 invigdes, därefter har kallats Skytteanum och genom en reparation 1710 erhållit sitt nuv. utseende (se afbild-ning däraf i art. Uppsala). Dessutom anslog Skytte från sitt friherreskap Duderhoff ytterligare till professorns aflöning årligen 150 tnr spannmål. Dessa gingo emellertid förlorade genom 1680 års reduktion, men 1692 gafs därför en ersättning af statsmedel, som fortfarande utgår. Genom ett k. bref 2 aug. 1683 utsträcktes reduktionen äfven till de af Skytte donerade gårdarna, men sedan dessa bevisats vara allodialjord, upphäfdes denna åtgärd genom ett nytt k. bref 10 nov. s. å. Från 1682 underställes dock skytteanske professorns utnämning K. M:ts stadfästelse, hvarför hans titel nu är "regius et skytteanus". Till hans aflöning har också ett ytterligare bidrag af statsmedel tillkommit, enär han 1908 blef delaktig af den då beviljade löneförhöjningen för professorer. Efter en på K. M:ts befallning verkställd utredning föreskrefs genom k. br. 27 aug. 1915, att utöfningen af den patronella utnämningsrätten därefter skulle föregås af, att professuren anslagits ledig till ansökan och att utlåtande öfver ansökningarna afsetts af sakkunniga, tillsatta af humanistiska sektionen vid Uppsala universitet. - Under professorns vård äro ställda "Gyllenhielmska biblioteket", som 1629 grundlades genom riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielms stipendiedonation såsom ett 25 b. 41