Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skytte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Skytteanska skolan-Skyttenhielm
1284
"inventarium" i Skytteanum, den därmed förenade
"Oscar Alins boksamling", som 1901 af vänner till
0. J. Alin (se d. o.) inköptes och donerades,
samt en institutionen tillhörig värderik
porträtt-samling. Under äldre tider var professuren
väsentligen inriktad på undervisning i vältalighet,
som i synnerhet tillgodosågs genom behandling
af romerska (historiska) auktorer, men efter
0. Kol-modia d. y:s (se d. o.) professorstid har
dess läroämne specialiserats på statskunskap. Till
1697 voro professurens innehafvare inkallade
tyskar. Patronatsrätten öfvergick, sedan Skyttes
ätt 1683 utdött på manssidan, till grefliga ätten
Gyllenstierna af Björksund och Helgo, som härstammade
från hans dotterson. Rättmätigheten häraf bestreds
af en Ribbing, hvars moder var dotter till en
Skyttes äldre dotter, men hans anspråk underkändes
1698 af Karl XII, och då nämnda Gyllen-stiernska
ättgren 1799 utgick på manssidan, tillföll
patronatsrätten genom giftermål med en ättling däraf
på kvinnolinjen en gren af grefliga ätten Mörner
af Morlanda. - Jfr H. Schiicks inbjudningsskrift
till professor R. Kjelléns installation (1916).
S. B.
Skytteanska skolan. 1. I Kalmar län. Se Å l em. -
2. En på 1630-talet i Lycksele, Lappland, på
kyrkoherden i Umeå Olaus Petri Nju-renius’ initiativ
inrättad skola för lapparnas undervisning. Genom
k. bref 20 juni 1631 uppdrogs skolans direktion
åt riksrådet Johan Skytte, som öfverlämnade till
skolan 5,000 dal. smt, som han och andra intresserade
sammanskjutit. Bland skolans första lärare gjorde sig
Olaus Stephani Graan (infödd lapp, d. som pastor i
Lycksele 1690) bemärkt genom att utge en katekes och
en handbok på lapska. Skolan flyttades 1867 till Tärna
kapellförsamling i Stensele lappmark. Se E. Lundström,
"Hvem var den egentlige upphofsmannen till den
berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?" (i
"Kyrkohist. årsskr." 1914).
Skytteanum. Se Collegium illustre och Skytteanska
professuren.
Skyttebank, tidigare skyttbank och bankett (se Bank
1), befästningsk., den upphöjning för stående skyttar
längs bröstvärnets innersida, som blir erforderlig, om
dessas betäckning är högre än l,s-1,4 m. Skyttebankens
bredd för enledig uppställning göres l m. I jordverk
göres den af jord och som beklädt trappsteg eller med
innersluttning. Vid murars eller byggnaders inredande
till försvar anordnas skyttebanken af på lämpliga
underlag upplagda plankor, af bänkar, stolar eller
hvad annat härtill brukbart, som kan öfverkommas. Jfr
B r ö s t v ä r n 3. L. WrsonM.
Skytteeld, krigsv., kallas i motsats till s a l f e
l d (se S a l f v a) det af en skyttelinje använda
eld-gifningssätt, då hvarje skytt aflossar sitt skott,
utan hänsyn till de öfrige. I följd af gevärens stora
skjutförmåga och sedan röken vid skottlossningen
icke längre försvårar siktningen, har skytteelden
blifvit det vanligast använda eldgifnings-sättet. På
det att ledningen af elden icke må gå befälet ur
handen, böra uppehåll i skytteelden emellanåt göras.
C. O. N.
Skytteförbund, den del af skytteorganisationen, som
omfattar samtliga skytteföreningar inom ett län. Se
Skytte väsen, sp. 1289.
Skytteförening, den lägsta enheten i
skytteorganisationen. Se Sk ytte väsen, sp. 1287-88.
Skyttegille. Se Skytteväsen, sp. 1288.
Skyttegraf, befästningsk., till senaste tid använd
benämning på de enklaste och hastigast åstadkomna
skyttevärnen. Se vidare Sky ttevär n. L. \V:suiiM.
Skytteklef. Se Hall e- och Hunneberg, sp. 1127.
Skyttekrets, ett visst antal skytteföreningar inom
ett begränsadt område, i regel sammanfallande med
landstormsområde. Se Sy t te vase n, sp. 1288-89.
H. J-dt.
Skyttel. Se V ä f n i n g, tekn.
Skytteiafve. Se Skottlafve.
Skyttelinje. 1. Jaktv., vid dref- och klappjakter
den kedja af med jämna mellanrum utställda skyttar,
mot hvilken villebrådet drifves. Skyttelinjen bör
vara rak eller regelbundet böjd med konkava sidan in
mot drefvet; den får m. a. o. ej visa skarpa vinklar,
ty detta kan lätt ge anledning till olyckshändelse
vid skottlossning. - 2. Krigsv. Se Sky t tar.
1. G. G.
Skyttemedalj, krigsv., silfvermedalj, som vid svenska
armén sedan 1870 tilldelas enhvar af manskapet, som
under skolskjutning med gevär eller karbin uppnått
ett visst skjutresultat. Medaljen (se fig.) visar
på framsidan vissa em-blem och på baksidan orden
"Svenska arméns skyttemedalj vid prisskjutning
med eldhandvapen". Den bäres på bröstet utan band
och bibe-hålles efter befordran till underofficer
eller officer. Skyttemedaljer utdelas äfven af det
frivilliga skytteväsendets skytteförbund Sky t te
väsen, sp. 1287-f~ " "
Skyttemärke af silfver (se fig.) tilldelas enhvar
af arméns manskap, som vid skjutning med gevär eller
karbin uppnår ett visst skjutresultat. Skyttemärken
af brons, silfver eller guld utdelas som belöning
för uppnådda skjutresultat vid det frivilliga
skytteväsendet (se Skytteväsen, sp. 1287 -89 och
fig. 1). C. O. N.
Skytten (lat. Sagtttärius], astron. 1. Ett af tecknen
i djurkretsen (se d. o.). - 2. En stjärnbild på
södra himmelshemisfären, belägen mellan 10° och 45°
sydlig deklination samt mellan 171/* och 20J/2 timmars
rektascension. Denna stjärnbild faller delvis inom
Vintergatans område. Den innehåller inga stjärnor,
som äro ljusstarkare än af 3:e storleken. Heis kunde i
densamma urskilja 90 för blotta ögat synliga stjärnor.
1-2. B-d.
Skyttenhielm. Se Skytte, H., sp. 1281.
Svenska arméns skyttemedalj.
och fig. 2). C. O. N.
Svenska arméns skyttemärke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
