Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skånska kyrkorätten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1333
Skäck-Skägg-gamar
1334
Sven, sin fader. Gud hjälpe hans själ!". Den
urnordiska inskriften står i en rad längs stenens
midt och läses uppifrån nedåt, men olika meningar
ha uttalats om både dess läsning och tydning, i
det särskildt inskriftens femte och sjunde tecken
uppfattats olika. Troligen skall inskriften läsas
haringa j leugaR och tolkas "Haringe och Leug",
två samordnade mansnamn, snarare namn på dem,
som rest stenen, än på aflidne, efter hvilka den
rests. Det första namnet ingår i ortnamnet Häringe.
B-e.
Skäck (ty. schecke) benämnes en häst, då dess
grundfärg är sammansatt af hvita och färgade täckhår,
och de olikfärgade håren äro sammanförda till större
eller mindre fält eller fläckar. Genom tillägg af
den färg, som förekommer jämte den hvita, anges de
olika slagen af skäckar, såsom brunskäck, svartskäck,
gulskäck. Tigerskäck benämnes färgen, då fläckarna
äro små, ungefär handstora, tämligen regelbundna och
likformigt spridda öfver kroppen. Rygg- och b u k-s
k ä c k i g kallas färgen hos vissa nötkreatursraser,
där rygg och buk äro hvita, men öfriga delar färgade,
och gördelskäck, då den hvita färgen förekommer
som en bred gördel rundt om mellan-kroppen.
E. T. N.
Skäckspinnare, Endro’midce, zool., familj af
spinnarfjärilar, omfattande blott en enda europeisk
art, Endromis versicolora. Denna är en af våra största
och vackraste spinnare med en vingbredd .af 55-70
mm. hos hannen, 77-90 mm. hos honan
Skäctspinnare, Endromis versicolora, hona.
(se fig.)- Yingarna äro brokiga i brunt och hvitt,
med svart, vinkelformigt böjdt diskstreck samt
svartbruna och hvita tvärlinjer på de främre. Larven
är grön med hvita snedstreck på sidorna samt en
puckelformig upphöjning på ryggsidan af näst sista
leden. Den lefver på björk m. fl. löfträd. Fjärilen
förekommer sparsamt öfver hela landet och flyger redan
i slutet af april eller början af maj i björkskog.
G. A-z.
Skädda. 1. Skpsb., en oval plåt eller en ram, som på
enpropellrade fartyg stundom förenar akter-stäfvens
och roderstäfvens underkanter eller, om balansroder
används, akterstäfvens och rodrets underkanter med
ändamål att skydda propeller och roder i händelse af
grundberöring. - Om ror- 1. styr-skädda se Roder,
sp. 586. - 2. Zool., namn på en del arter af
flundresläktet (se d. o.). 1. C. K. S.
Skäddegarn, fisk. Se Flundresläktet, sp. 659.
Skäddlogg, sjöv. Se Logg, sp. 976.
Skäfthammar, socken i Uppsala län, Olands härad. 4,342
har. 1,330 inv. (1915). Annex till
Hökhufvud, Uppsala stift, Olands och Frösåkers
kontrakt.
Skäfvor. Se Linberedning, sp. 564.
Skägg. 1. Anat. Se Hud, sp. 1198. - 2. Skpsb.,
en framför förstäfven befintlig utbyggnad (S och
/ i fig. till art. G a 11 i o n) med ändamål att
utgöra fäste för bogsprötssurrningar, vaterstag
och stampstag samt uppbära gallionsbyggnaden, då
sådan förekommer. Skägget består af flera, till
hvarandra bultade timmer. Kri kallas dan understa
delen, som räcker ned till löskölen, stäj’stycke den
mellersta delen längs stäfven, stagstycke den del,
hvari stagen fästas, och pen den öfversta delen,
som uppbär gallionsbilden. Skägget förenas till
stäf och stäfföljare med genomgående bultar och
s. k. skäggknän. Jfr Kri. - 3. Zool., långa hår på
vissa djurs haka (t. ex. bockskägg). Ostronets gälar
kallas vanligen också skägg. 2. J. G. B. (C. K. S.)
Skäggald, nord. myt., en form f or S k e g g j o l d
(se d. o.).
Skäggdopping, zool. Se Doppingsläktet.
Skäggenäs, en 5 km. lång, 3 km. bi ed, till stor del
skogbevuxen, men i öfrigt väl odlad och bebyggd ö
i Kalmar sund, 13 km. n. om Kalmar. S. sammanhänger
med fastlandet genom ett smalt näs, genomskuret af
en kanal (se Draget). Vid öns östra udde, Refsudden,
sedan gammalt en plats för ofverfarten till Öland,
finnas lotsstation samt (sedan 1883) en fyr, som
visar fast hvitt, rödt och grönt sken i olika
sektorer med en lysvidd af 11 min. Fornminnen.
A. G.*
Skäggfinne. Se Finne.
Skägg-gamar 1. Lamgamar, Gypaetince, zool. en grupp
tillhörande fam. Falconidos och
Skägg-gamen (Gypaétus barbatus).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
