Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slagmask ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1409
Slaktaren-Slamma
1410
mera utpräglade engelska gödraserna ända till 70
proc.; hos svin beräknas den i medeltal till 72-
74 proc. och för unga, välgödda djur ända till 75
-88 proc. af lefvande vikten. Slakt vikten kan äfven
bestämmas genom mätningar (med t. ex. Kjelleströms
kreatursviktmätare). E. T. N.
Slaktaren. Se Leo I, sp. 176.
Slaktarpost. Se Posthorn och Postväsen, sp. 50.
Slakterisvin, husdjurssk. Se S e n g s v i n.
Slakthus ha tillkommit på grund af bestämmelserna i
lagen om köttbesiktniag och slakthus 22 dec. 1897,
med ändringar senast 10 okt. 1913, hvari föreskrifves,
att Konungens befallningshafvande må för stad eller
visst område däraf, som uppfört offentligt slakthus
enligt af Medicinalstyrelsen godkänd plan, stadga
slakttvång, innebärande förbud att inom stadens
område slakta nötkreatur, får, get, svin eller häst
annorstädes än i särskildt för ändamålet uppfördt och
till allmänt begagnande upplåtet slakthus. Uppslaget
till inrättande af offentliga slakthus utgick från
Tyskland, där den första lagen därom stiftades 1868;
någon lifligare tillslutning fick idén dock ej förr
än efter lagens omredigering 1881. Det förnämsta
motivet att för städerna uppföra dylika anläggningar
är att bereda invånarna en viss trygghet i hygieniskt
afseende genom att i möjligaste mån förhindra, att
hälsovådligt kött föres i marknaden. De hygieniska
intressena tillgodoses dels genom veterinärbesiktning
af djuren såväl före som efter slakten, dels genom
lämpliga anordningar för iakttagande af största
möjliga renlighet vid slakten samt köttets och
slakteriprodukternas behandling och förvaring, genom
särskildt inrättade rum för tarmtvätt med skållkar
och tvättställ samt ledningar för ånga, varmt och
kallt vatten och genom anordnande af kylhus, där
temperaturen genom särskilda kylapparater kan hållas
vid + O,s grad, och köttet utan olägenhet kan förvaras
i 3 veckor. Genom att inrätta kreatursmarknadsplatser
i förening med slakthuset, där djuregarna antingen
själfva eller genom särskildt anställda kommissionärer
kunna afyttra sin vara direkt till slakteriidkarna,
främjas afsättningsmöj-iigheterna och tillförseln af
prima slaktdjur till staderna. För slakteriidkarna
erbjudes fördelen af bästa möjliga anordningar
för slakten och produkternas tillvaratagande,
hvarigenom det bästa ekonomiska resultatet kan
vinnas, och förluster genom köttets värdeminskning
vid transport, förskämning eller dålig behandling
under transporten undvikas, då slakten sker på
konsumtionsorten. I vårt land finnas f. n. slakthus i
Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Stockholm och Norrköping.
E. T. N.
Slaktmask, en apparat, som används för bedöf-ning
af större husdjur vid slakt. Den utgöres af ett
slags hufvudkåpa, som vid påsättandet täcker
panna och ögon och framtill, midtför hjärnan, är
försedd antingen med en sprint, som genom slag af
en träklubba drifves in i hjärnan (s l a g m a s k),
eller med en kort pipa för anbringande af en mindre
patron, hvars kula vid affyrandet genom ett lätt
slag af en hammare genomborrar hjärnan (skjutmask).
E. T. N.
Slaktmånad (da. slagtemaaned). Se November och
Oktober.
Tryckt den 28/3 17
Slaktoffer, dets. som blodigt offer. Se Offer,
sp. 525-526.
Slakttvång. Se K ö 11 b e s i k t n i n g, sp. 703.
Slakvippehafre, landtbr. Se Hafre, sp. 996.
Slam, bottensats, fällning af jord- och berglager i
vatten. Se Slamma.
Slam (af eng. slam), spelt., alla sticken i vissa
kortspel. - Göra slam, taga alla sticken (stora slam)
eller alla utom ett (lilla slam).
Slamfluga, Eri’stalls, zool., ett till
fam. blom-flugor (se S y r p h i d ae) hörande
släkte, omfattande tämligen stora (7-16 mm.) mer
eller mindre håriga och bi-liknande flugor, som i
fullbildadt tillstånd träffas på blommor, i synnerhet
på korgblommiga växters, medan larverna lefva i
slam och orent vatten. De senare äro cylindriska,
af smalnande mot ändarna, framtill försedda med korta
antenner och ett par hornhakar, baktill med ett långt
andrör i form af en råttsvans. Medelst borst-rader på
buksidan kunna larverna vid förpuppnin-gen förflytta
sig till torrare platser, där de förpuppas inom
den hårdnade larvhuden. - Af släktet finnas inom
Sverige 13 arter, bland hvilka en af de vanligaste
är E. tenax, 15 mm., öfvervägande brunsvart med
gul skutell och ett i midten afbrutet rödgult
tvärband på främre delen af bakkroppen. Larven är
allmän i gödselvatten, och pupporna fästa sig i
dess närhet, hängande vid det långa andningsröret.
G. A-z.
Slamkryparsläktet, Periophthalmus, zool.,
tillhör fam. Gobiidce och ordn. taggfeniga fiskar
(Acan-thopterygii) inom fiskarnas klass. Dithörande
fiskar utmärkas genom förmåga att kunna röra sig
på det torra. Med tillhjälp af sina långa,
muskulösa bröstfenor förmå de nämligen under
ebben grodlikt hoppa omkring på dyn och fånga
insekter och snäckor. Märkliga äro också de mycket
framträdande ögonen, som stå tätt tillsammans
och kunna dragas tillbaka samt äro försedda med
ett slags ögonlock. Man känner tre arter, hvilka
förekomma i Eöda hafvet och vid Ostindiens kuster.
L-e.
Slamma, geol., afskilja, med tillhjälp af vatten,
de inom en olikkornig blandning af pulverformiga
ämnen (grus, sand och lera) befintliga kornen
eller partiklarna så, att alla korn af en viss
storlek komma tillsammans för sig, skilda från
andra kornstorlekar. Själfva förloppet vid ett
sådant afskiljande kallas s l a m n i n g eller
slamningsprocess. - I naturen försiggår slamning
i stor skala nästan vid hvarje älf och flod samt
vid hafskusterna. De förra rycka med sig material
från berg- och jordlager, som af dem genomlöpas,
och medföra därvid finare och finare uppslammade
partiklar, ju lägre och jämnare trakter de närmare
utloppet nalkas och ju mera således strömhastigheten
minskas. Det
25 b. 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
