1453 Slingelandt-Slingerväxter 1454 freden i Utrecht (1713) stora tjänster, outtröttlig i sina ansträngningar att hålla de förbundna samman i striden mot Ludvig XIV och att förmå sitt land att hålla ut. Han blef 1725 de förenade provinsernas "thesaurier-generaal" och 1727 Hollands rådspensionär (se d. o.). Som sådan verkade han framgångsrikt för freden i Europa, särskildt för uppgörelsen 1735 mellan Frankrike och Österrike i Polska tronföljdskriget. Slingelandt [sli'nche-], Pieter Cornellsz. van, holländsk genremålare, f. 1640 i Leiden, d. där 1691, var elev af G. Dou, blef 1661 inskrifven i Leidens målargille och dog som dess ålderman. S:s taflor, som undantagsvis framställa helgon, eremiter, mytologiska ämnen och stilleben, utgöras af ett 100-tal genrestycken, företrädesvis afspeglande borgarklassens hvar-dagliga lif och köksscener, och ett 50-tal porträtt. Artisten imiterade lärarens teknik, men hans teckning är hårdare än förebildens och färgen brokigare och bjärtare. Utförandet är om möjligt ännu sirligare och petigare än Dous. S:s arbeten träffas i de flesta större samlingar. Till de förnämsta af dem höra Scen från ett rikt holländskt hem (dat. 1682), i Köpenhamns museum, Spets-knypplerska, i Buckingham palace, London, Ung dam, som sjunger, i Dresdens museum, och Familjen Meerman, i Louvre. Någon tafla af S. är icke känd i Sverige - en honom i Nationalmuseum sedan gammalt tillskrifven målning, "Ung kvinna vid kökspumpen", är säkerligen af annan hand. O. G-g. Slingeneyer [sli'nchenajer], Ernest, belgisk målare, f. 1823 i trakten af Gent, d. 1894, var elev af Wappers och målade med lysande teknisk färdighet historiska ämnen, hvaribland Skeppet "Le vengeurs" undergång (1845, museet i Köln), Filip den gode rid Brouwershaven (1852), Slaget vid Lepanto (1848, moderna museet i Bruxelles) och Pompejis sista dag (1890). I Palais ducal (numera Palais des Académies) i Bruxelles prydde S. stora salen med 12 freskomålningar, scener ur Belgiens historia. G~S N- Slingerkoj, sjöv. Se Koj. Slingerköl 1. Slagköl, skpsb., en å hvardera fartygssidan i slaget på ung. V» å 2/a af fartygets längd utbyggd köl, afsedd att genom direkt Tvärsektion af slingerköl. A spant, C slingerköl, E bordläggning. vattenmotstånd minska fartygets rullningsrörelser i sjögång. Slingerkölar äro vinkelräta mot noll-spantens plan. För att slingerkölen i minsta möjliga grad skall minska farten, bör skärningslinjen mellan dess plan och fartygets medelplan vara parallell med vattenlinjen. Jfr Köl och Rullningsperiod. C. K. S. Slingerskott, skpsb. Se Skott. Slingertank, skpsb., en å fartyg uppställd, stor cistern, delvis fylld med vatten och afsedd att minska häftigheten och storleken af fartygets rullningar i sjögång. Idén att använda slingertank framställdes först af chefskonstruktören i engelska flottan sir Philip Watts, som i början af 1880-talet å slagskeppet "Inflexible" inbyggde en s. k. vattenkammare, bestående af en tvärs öfver fartyget och ofvanför dess tyngdpunkt liggande tank. Den här placerade vattenballasten minskade fartygets stabilitet och ökade alltså rullningsperioden, hvarigenom rörelserna i sjögång blefvo långsammare och makligare. Detta system, som var föga effektivt, erhöll ingen vidare tillämpning, förrän tysken Frahm åter upptog och betydligt förbättrade detsamma genom sin konstruktion af slinger-tanken. Vattnet i Frahms slingertank skall genom fartygets rullning bibringas en rörelse med 180° fasförskjutning i förhållande till vågimpulsen och kommer alltså att ge fartyget en stötimpuls, verkande i motsatt riktning mot vågimpulsen. Härigenom motverkas den från rullning till rullning uppkomna ökningen af rullningsvinklarna. Tanken skall tillika, om behöfligt, genom hög placering minska fartygets styfhetsmoment. Med tillhjälp af Frahms tank kan rullningen minskas, men ej helt Frahms slingertank. förhindras. Denna slingertank (se fig.) utgöres af två bordvarts uppställda, till ungefär halfva sin höjd vattenfyllda behållare A och fi, genom kanalen C bildande ett kommunicerande kärl, och dessutom förbundna upptill genom luftröret D med ventilen E. Genom afstrypning af sagda ventil kunna vattnets svängningsperioder inom vissa gränser regleras, så att den önskade 180° fasförskjutningen erhålles; stänges ventilen, upphör slinger-tankeno inverkan. På grund af vågrörelsens oregelbundenhet kan slingertanken endast under kort stund dämpa rullningen, om den icke vid ändringar af vågperioden justeras genom reglering af ventilen E, samt kan i annat fall t. o. m. öka i st. f. minska rullningarna. Med god påpassning har emellertid slingertanken visat sia: mycket verksam, särskildt då resonans mellan vågrörelsen och fartygsrullningen inträffar eller i närheten af detta läge. Jfr Rullningsgyroskop och Rullningsperiod. C. K. S. Slingerväxter, bot., ett slag af lianer (se d. o.). De flesta slingerväxterna slingra med stammen.