1459 Slippapper-Slirmetoden 1460 Tor användas skärpstål 1. skärprullar, försedda med små, skarpa eggar, hvilka pressas mot skifvan under dess rotation. - En egendomlig art slipning är s. k. sandblåsning (se därom Sandbläster). De för precisionsarbeten använda s l i p m a s k i-n e r n a, hvilka alla arbeta med roterande slip-skifvor, indelas alltefter den slipade ytans form uti: slipsvarfvar, sliphyflar, universalslipmaskiner, verktygsslipmaskiner m. fl. De användas, utom för ofvannämnda ändamål, äfven för slipning och pole-ring af glas- och metallplattor, t. ex. sågblad, för räffling af stålvalsar inom kvarnindustrien m. m. - Slipning af trä sker med glas- eller sandpapper, d. v. s. tjockt papper, bestruket med limlösning och därå pressadt glaspulver eller skarp sand. - Slipning af sten sker med de för metaller använda konstgjorda slipskifvorna samt dessutom med slip-pulver af olika slag. Vid grofslipning används grof sand, som under vattenbegjutning pressas mot arbetsytan med tillhjälp af roterande eller fram-och återgående skifvor af gjutjärn, trä, bly eller koppar. Einslipningen före poleringen sker med smärgel, mönja, pimsten, tenn eller järnoxid samt olja, pulvrets fäig lämpad efter stenens. I vissa fall (marmor) slipas stenblocken mot hvarandra utan särskildt slippulver. G. S-n. Siirmetoden, fys., en af A. T öp l er (se d. o.) uppfunnen metod för undersökning af genomskinliga kroppar, särskildt glas, i afseende på deras homogenitet. Den grundar sig på undersökning af förefintligheten af s l i r o r, d. v. s. sådana ställen i den f. ö. homogena grundmassan, som ha en från denna något olika optisk täthet, en afvikande brytningsindex (se Ljusbrytning). Om sådana sliror förekomma t. ex. hos glaset i en kikares linser, ned-sättes bildskärpan högst afsevärdt. Metoden har därför fått stor praktisk betydelse för undersökning af sådana glasblock, som skola bearbetas för framställning af linser. Låt a (fig. l, i hvilken diafragmat, ch, att börja med tankes borttaget) betyda en skarpt lysande punkt och L en konvex lins med stor brännvidd och stor öppning, som samman-bryter de från a utgående strålarna till punkten b. Ett öga (O) tankes placeradt så nära intill punkten b, att samtliga från denna punkt divergerande strålar kunna passera genom pupillen och falla på näthinnan, och antages vara så ackommoderadt (se A c k o m m o d a t i o n 2), att en tydlig bild af linsen erhålles på näthinnan. Om inuti linsen, t. ex. vid g, finnes en "slira", kunna icke alla strålar sammanbrytas till punkten 6, utan komma att gå på sidan om densamma, och dessa oregel- Slirmetoden, fig. 1. Slippapper. Se Papper, sp. 1501. Slipprof, miner, pelrogr. Se S l i p s n i 11. Sli'pS (plur. af eng. slip, strimla, långsmal manshalsduk). Se K r a v a 11. Slipsikälfven. Se Fjällsjöälfven. Slipsnitt 1. Slipprof, miner, petrogr., tunna, genomskinliga preparat, på hvilka mikroskopisk undersökning af ett mineral eller en bergart kan företagas, framställas af en mineral- eller bergartssplittra genom slipning mot en glasplatta med i vatten utrörd smärgel eller karborundum. Splittran fästes medelst canadabalsam på ett objektglas och slipas fullt jämn på sin fria sida, hvarefter preparatet efter uppvärmning af canadabalsamskiktet vändes, så att dess motsatta sida kan slipas. Slip-ningen fortgår, tills preparatet blifvit fullt genomskinligt eller åtminstone tills detsammas tjocklek icke of verstiger 0,io-0,12 mm. Därefter lösgöres preparatet vid förnyad uppvärmning af canadabalsamskiktet, renas i sprit och eter och inbäddas i ej alltför starkt härdad canadabalsam på ett nytt objektglas, öfvertäckes med täckglas samt afputsas i sprit och eter. A. Hrig. Slipsten. Se Slipning. Slira. 1. Fys. Se Slirmetoden. - 2. Sjöv., glida, halka (t. ex. om tåg). mässigt brutna strålar (gf och id) komma att träffa näthinnan i några punkter (r, s), motsvarande vissa punkter (g, i) hos sliran. Oaktadt den oregelmässiga ljusbrytningcn kommer synfältet i alla fall att synas lika ljust öfverallt. Inskjutes diafragmat (ch) nära intill punkten 6, finner man lätt ett läge, hvari vissa af de irreguljärt brutna strålarna (id) afbländas, till följd hvaraf mörkare partier (s) framträda i det likformigt upplysta synfältet. I själfva verket får man på detta sätt en mörk teckning af sliran på den ljusa bakgrunden. Äfven om linsen är fri från sliror, kunna sådana i alla fall iakttagas, om någon inhomogenitet förefinnes hos luftlagret närmast framför och bakom linsen, eller om t. ex. en glasplatta (xy), som innehåller sliror, skjutes framför linsen. Används en lins i st. f. ögat, kan man på en skärm åstadkomma en bild af slirorna i plattan (xy), och om näthinnan ersattes af en fotografisk plåt, kunna fotografiska bilder af desamma erhållas. Möjligheten att observera slirorna ökas i hög grad, om man i st. f. att direkt använda ögat, iakttar dem genom en kikare. - För vetenskapliga ändamål har slir-metoden ofta kommit till användning, då det gällt att konstatera små afvikelser i optisk täthet i ett f. ö. homogent ämne. Som ett exempel härpå må