Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slingra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liöl
Slitage-Sljeptsov
1462
anföras, att man med tillhjälp af denna metod kunnat
studera förändringarna i luftens täthet i närheten
af en i rörelse stadd projektil. För detta ändamål
erfordras, att projektilen i det ögonblick den
passerar rummet xy (fig. 1) utlöser en skarp
Fig. 2.
belysningsgnista i a. I fig. 2 visas en på detta
sätt tagen fotografi, på hvilken man ser de icke
direkt synbara vågorna och hvirflarna i luften, som
uppträda omkring projektilen. Uppkomsten af dessa
rörelser i luften är förbunden med energiförlust
hos projektilen. Man har genom att närmare studera
dessa rörelser vid olika slag af projektiler lyckats
förbättra projektilernas form, så att energi-förlusten
kunnat nedbringas. Litt.: A. Töplers arbeten
ang. slirmetoden återfinnas i Ostwalds "Klassiker"
(hftna 157 och 158). T. E. A.
Slitage [-taj ; svenskt, på franskt sätt bildadt ord],
sjöv., den slitning eller nötning, som ett föremål
genom användning undergår och hvarigenom dess värde
minskas; förrådsrum, där kasserade persedlar förvaras.
R- N.*
Slite, Gottlands största landthamn och näst Fårösund
Gottlands bästa hamn, skyddad af utanför liggande
holmar: den till 1905 befästa Enholmen (se Enholmens
batterier och Karlsvärd), Grundet och Asunden, ligger
i Othems socken på Gottlands östkust. Platsen,
som är utgångspunkt för järnvägen S.–Roma,
har omkr. 700 inv., tullinspektion, lotsplats,
hotell, prov.-läkare, distriktsveterinär, apotek,
afdelningskontor af bank-a.-b. Södra Sverige samt
flera handlande och kalkugnar. Nyligen har vid
S. anlagts en större cementfabrik. Hamnen har tre
inlopp: ett mellan Enholmen (med fyr) och Grundet (8
m.), ett mellan Enholmen och fastlandet (6 m.) och
ett mellan Grundet och Asunden (3,5 m.). Näst Visby
har S. den största sjötrafiken bland Gottlands hamnar
(476 ankomna och afgångna fartyg om tills. 189,983 ton
1913, hvaraf i utrikes fart 210 fartyg om 154,946
ton). Export af kalk och något trävaror. Norr
om S. och på flera holmar finnas i stort antal
egendomliga raukbildningar. I s. v. ligger Bogeviken,
förr en vik af hafvet, nu strax s. om S. stående
i förbindelse därmed genom de s. k. Sju strömmar
(se d. o.; gräfda för att bereda fjällfisken väg
till träskets färskvatten). – I början af 1404 hade
drottning Margaretas folk uppfört ett fäste vid S.,
och i mars s. å. belägrades detta af en preussisk
styrka under Ulrik von Jungingen. Besättningen afslog
3 stormningar. Först sedan
preussarna fått ansenliga förstärkningar och fästet
beskjutits med blidor och kanoner, måste försvararna
uppge fästet, som sedermera blef lagdt i aska. På
grund af ortens betydelsefulla läge ämnade Karl XI
sätta den i defension. Men först 1710 förordnades,
att en skans skulle byggas vid S., och 1712,
då S. skulle bli stad och Karlsvärd därför borde
fullföljas, uppgjordes en befästningsplan för
S. Under tiden iståndsattes verket på Slite backe,
och vid 1712 års slut hade dessutom épaulements
för kavalleri och infanteri förfärdigats vid
S. Stadsförslaget strandade visserligen, men 1719
bestämdes, att befästningarna skulle bibehållas,
och ännu 1770 fanns Slite skans kvar. Numera synas
endast några obetydliga lämningar af densamma.
Wbg. L. W:son M.
Slite–Roma järnväg (sign. Sl. R. J.), smalspårig
(0,891 m.), 32,8 km. lång järnväg å Gottland,
hvilken eges och trafikeras af Slite–Roma
järnvägs-a.-b. Järnvägen, som sträcker sig från Roma
station vid Gottlands järnväg, 21 km. från Visby,
åt n. ö. till Slite hamn å öns östra kust och i
Roma har förbindelse jämväl med Klintehamn–Roma
järnväg, öppnades för allmän trafik 25 maj 1902. Vid
1915 års slut utgjorde den bokförda byggnads- och
förrådskostnaden 823,957 kr., hvaraf för rullande
materiel 145,195 kr., och aktiekapitalet 340,000
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte
i Slite, som jämväl är järnvägens postadress.
A. d’A.
Slits, skåra, urtagning. Se S l i t s n i n g.
Slitsning, hörnförband, ett inom snickeriyrket
användt sätt att, vanligen i rät vinkel, förena två
arbetsstycken, af hvilka det ena har en eller två
urtagningar (enkel, dubbel slits), i hvilka passa
utsprång eller tappar i det andra. Hoptagningen
kan f. ö. göras med arbetsstyckenas ytterkanter
stötande mot hvarandra i 45° (hopslitsning på gir).
G. S-n.
Slitu, järnvägsstation med omgifvande samhälle i
Smaalenenes amt, Norge, 59 km. från Kristiania.
K. V. II.
Slitungerne, norsk upprorsflock, bildad 1217 på Slitu
gård i Smaalenene af den förlupne prästen Benedikt,
kallad "Bene Skindkniv" (d. 1222), som föregaf sig
vara son till konung Magnus Erlingsson. Den blef
slagen och alldeles upprifven af birkebeinar och
bagler i en träffning vid Gunnarsbö nära Tunsberg
1219. K. V. H.
Sliven, Slivno ("Plommonstaden") 1. Islimje (I
s l i m i a), stad i Bulgarien (östrumelien), i
västra delen af länet (okrug) Burgas, på Balkans
södra sluttning, vid passet Demir-Kapu, på 285
m. höjd ö. h. 25,142 inv. (1910; mest bulgarer, 10
proc. turkar). I S. finnes ett stort antal merendels
förfallna moskéer, en armenisk och tre grekiska kyrkor
samt en synagoga. Tillverkning af (plommon)brännvin
(slivovica), gevär, kläde, rosenolja m. m. Stormarknad
hålles där årligen. (J. F. N.)
Sliver [släYvo], eng., text. Se K a r d n i n g,
sp. 927, och Rep si a ger i, sp. 1439.
Slivnica [-ni’tsa], befäst ort i Bulgarien, n. v. om
Sofia, vid järnvägen Sofia-Pirot, bekant genom furst
Alexanders af Bulgarien sesjer öfver konung Milan af
Serbien 17-19 nov. 1885.
Sli’vovits. Se S l i b o v i t s.
S!je’ptsov [-åff], Vasilij Aleksejevitj,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
