liöl Slitage-Sljeptsov 1462 anföras, att man med tillhjälp af denna metod kunnat studera förändringarna i luftens täthet i närheten af en i rörelse stadd projektil. För detta ändamål erfordras, att projektilen i det ögonblick den passerar rummet xy (fig. 1) utlöser en skarp Fig. 2. belysningsgnista i a. I fig. 2 visas en på detta sätt tagen fotografi, på hvilken man ser de icke direkt synbara vågorna och hvirflarna i luften, som uppträda omkring projektilen. Uppkomsten af dessa rörelser i luften är förbunden med energiförlust hos projektilen. Man har genom att närmare studera dessa rörelser vid olika slag af projektiler lyckats förbättra projektilernas form, så att energi-förlusten kunnat nedbringas. Litt.: A. Töplers arbeten ang. slirmetoden återfinnas i Ostwalds "Klassiker" (hftna 157 och 158). T. E. A. Slitage [-taj ; svenskt, på franskt sätt bildadt ord], sjöv., den slitning eller nötning, som ett föremål genom användning undergår och hvarigenom dess värde minskas; förrådsrum, där kasserade persedlar förvaras. R- N.* Slite, Gottlands största landthamn och näst Fårösund Gottlands bästa hamn, skyddad af utanför liggande holmar: den till 1905 befästa Enholmen (se Enholmens batterier och Karlsvärd), Grundet och Asunden, ligger i Othems socken på Gottlands östkust. Platsen, som är utgångspunkt för järnvägen S.--Roma, har omkr. 700 inv., tullinspektion, lotsplats, hotell, prov.-läkare, distriktsveterinär, apotek, afdelningskontor af bank-a.-b. Södra Sverige samt flera handlande och kalkugnar. Nyligen har vid S. anlagts en större cementfabrik. Hamnen har tre inlopp: ett mellan Enholmen (med fyr) och Grundet (8 m.), ett mellan Enholmen och fastlandet (6 m.) och ett mellan Grundet och Asunden (3,5 m.). Näst Visby har S. den största sjötrafiken bland Gottlands hamnar (476 ankomna och afgångna fartyg om tills. 189,983 ton 1913, hvaraf i utrikes fart 210 fartyg om 154,946 ton). Export af kalk och något trävaror. Norr om S. och på flera holmar finnas i stort antal egendomliga raukbildningar. I s. v. ligger Bogeviken, förr en vik af hafvet, nu strax s. om S. stående i förbindelse därmed genom de s. k. Sju strömmar (se d. o.; gräfda för att bereda fjällfisken väg till träskets färskvatten). -- I början af 1404 hade drottning Margaretas folk uppfört ett fäste vid S., och i mars s. å. belägrades detta af en preussisk styrka under Ulrik von Jungingen. Besättningen afslog 3 stormningar. Först sedan preussarna fått ansenliga förstärkningar och fästet beskjutits med blidor och kanoner, måste försvararna uppge fästet, som sedermera blef lagdt i aska. På grund af ortens betydelsefulla läge ämnade Karl XI sätta den i defension. Men först 1710 förordnades, att en skans skulle byggas vid S., och 1712, då S. skulle bli stad och Karlsvärd därför borde fullföljas, uppgjordes en befästningsplan för S. Under tiden iståndsattes verket på Slite backe, och vid 1712 års slut hade dessutom épaulements för kavalleri och infanteri förfärdigats vid S. Stadsförslaget strandade visserligen, men 1719 bestämdes, att befästningarna skulle bibehållas, och ännu 1770 fanns Slite skans kvar. Numera synas endast några obetydliga lämningar af densamma. Wbg. L. W:son M. Slite--Roma järnväg (sign. Sl. R. J.), smalspårig (0,891 m.), 32,8 km. lång järnväg å Gottland, hvilken eges och trafikeras af Slite--Roma järnvägs-a.-b. Järnvägen, som sträcker sig från Roma station vid Gottlands järnväg, 21 km. från Visby, åt n. ö. till Slite hamn å öns östra kust och i Roma har förbindelse jämväl med Klintehamn--Roma järnväg, öppnades för allmän trafik 25 maj 1902. Vid 1915 års slut utgjorde den bokförda byggnads- och förrådskostnaden 823,957 kr., hvaraf för rullande materiel 145,195 kr., och aktiekapitalet 340,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Slite, som jämväl är järnvägens postadress. A. d'A. Slits, skåra, urtagning. Se S l i t s n i n g. Slitsning, hörnförband, ett inom snickeriyrket användt sätt att, vanligen i rät vinkel, förena två arbetsstycken, af hvilka det ena har en eller två urtagningar (enkel, dubbel slits), i hvilka passa utsprång eller tappar i det andra. Hoptagningen kan f. ö. göras med arbetsstyckenas ytterkanter stötande mot hvarandra i 45° (hopslitsning på gir). G. S-n. Slitu, järnvägsstation med omgifvande samhälle i Smaalenenes amt, Norge, 59 km. från Kristiania. K. V. II. Slitungerne, norsk upprorsflock, bildad 1217 på Slitu gård i Smaalenene af den förlupne prästen Benedikt, kallad "Bene Skindkniv" (d. 1222), som föregaf sig vara son till konung Magnus Erlingsson. Den blef slagen och alldeles upprifven af birkebeinar och bagler i en träffning vid Gunnarsbö nära Tunsberg 1219. K. V. H. Sliven, Slivno ("Plommonstaden") 1. Islimje (I s l i m i a), stad i Bulgarien (östrumelien), i västra delen af länet (okrug) Burgas, på Balkans södra sluttning, vid passet Demir-Kapu, på 285 m. höjd ö. h. 25,142 inv. (1910; mest bulgarer, 10 proc. turkar). I S. finnes ett stort antal merendels förfallna moskéer, en armenisk och tre grekiska kyrkor samt en synagoga. Tillverkning af (plommon)brännvin (slivovica), gevär, kläde, rosenolja m. m. Stormarknad hålles där årligen. (J. F. N.) Sliver [släYvo], eng., text. Se K a r d n i n g, sp. 927, och Rep si a ger i, sp. 1439. Slivnica [-ni'tsa], befäst ort i Bulgarien, n. v. om Sofia, vid järnvägen Sofia-Pirot, bekant genom furst Alexanders af Bulgarien sesjer öfver konung Milan af Serbien 17-19 nov. 1885. Sli'vovits. Se S l i b o v i t s. S!je'ptsov [-åff], Vasilij Aleksejevitj,