1463 Sloane-Slosill 1464 rysk författare, f. 1836, d. 1878, ströfvadc till fots genom guv. Vladimir för att studera folklifvet och samlade sina erfarenheter i tio berättelser, som höra till det bästa af de s. k. narodnikernas by-noveller. Högst når hans realistiska skildringskonst i berättelsen Trudnoje vremja (Svår tid), som på gripande sätt tecknar det ryska bondeståndets elände under den sociala övergångsperioden i början af 1860-talet och med skoningslös ironi gisslar den fort afsvalnande reformrörelsen. A-d j. Sloane [slå~u'n], sir Hans, engelsk (irländsk-född) läkare, naturforskare och samlare, f. 16 april 1660 i Killileagh, Irland, d. 11 jan. 1753 i Chelsea, studerade medicin och botanik i Frankrike, blef med. doktor i Oxford 1701 och konungens förste läkare 1727 samt var president i Royal so-ciety 1727-41. Under vistelse i Västindien som läkare 1687-89 hopbragte S. en stor växtsamling och utgaf däröfver Cataloyus plantarum qum in Insula Jamaica sponte prove-niunt etc. (1696) och folioverket A voyage to the Islands of Madera, Barbadoes . . . and Jamaica, with the natural history of the last (2 dlr, 1707, 1725). S. anlade 1721 den berömda officinella trädgården i Chelsea för apotekarsocietetens räkning. Han var ifrig samlare af böcker, manuskript, konstföremål, naturalier m. m. S. öfverlät billigt till staten sina samlingar, som blefvo grundvalen för British museum (se d. o., sp. 175). C.Linn. Sloboda [slabadā], ry., köping eller förstad. Slobodskaja Ukrajna [slabå'd-]. Se Lill-Ryssland. Slobodskoje [slabå'd-], stad i ryska guv. Vjatka. 10,052 inv. (1897). Läderindustri. Slobozia (S l o b o d z i a), stad i Rumänien, länet (judet) lalomita, n. n. ö. om Silistria. 4,858 inv. '(1912). '24 aug. 1807 afslöts där ett stillestånd mellan Ryssland och Turkiet på bemedling af Napoleon, som därmed ville rädda Turkiet från en planerad styckning och beröfva Ryssland det rika rofvet af Donaufurstendömena för att i stället rikta dess uppmärksamhet mot Finland. Fördraget innehöll, att ryssarna omedelbart skulle utrymma de eröfrade länderna Moldau och Valakiet. Alexander I:s vägran att ratificera detsamma åstadkom den första krisen uti den i Tilsit nygrundade vänskapen mellan de båda härskarna. S. intogs hösten 1916 af Mackensens här. L- S. Slocum [slåJu'kam], Henry Warner, nordamerikansk general, f. 24 sept. 1827 i Delphi, staten New York, d. 14 april 1894 i Brooklyn, blef 1852 underlöjtnant i unionsarmén, tog afsked 1856 och blef advokat samt 1859 led. af staten New Yorks legislatur. Vid inbördeskrigets utbrott 1861 blef S. öfverste för ett regemente New York-frivilliga, avancerade aug. s. å. till brigadgeneral och juli 1862 till generalmajor vid de frivillige, deltog i Potomacarméns strider samt utmärkte sig bl. a. vid Gaines's milis (27 juni 1862) och särskildt vid Gettysburg (1-3 juli 1863), där han som högra flygelns befälhafvare hade stor andel i segern. S. deltog som chef för 20:e armékåren (efter Hooker) i Atlantafälttåget, förde vänstra flygeln under Shermans marsch till hafvet och operationerna i Nord- och Syd-Carolina (1864-65). Efter krigets slut återupptog S. sin advokatverksamhet, var 1869-73 och 1883-85 demokratisk kongressledamot samt presiderade i Brooklyns byggnadsstyrelse under den tid Brooklynbron byggdes. En staty öfver S. restes 1905 i Brooklyn. V. S-g. Slodtz, franska skulptörer. 1. Sebastian S., f. 1665 i Antwerpen, d. 1726, var lärjunge till Girardin i Paris och verkade uteslutande i Frankrike. Han utförde flera monumentala arbeten, hvaribland S:t Amboise (staty) och reliefen Ludvig den helige sänder missionärer till Indien (båda i Invalidkyrkan), Kannibal (Louvre^ och Proleus (grupp i Versailles). Hans 6 söner voro alla konstnärer. Den mest bekante af dem är - 2 RenéMichel S., af samtiden kallad Michel Ange S., f. 1705 i Paris, d. 1764. I Rom, där han som statspensionär vistades 1730-47, utförde han Den helige Bruno afböjande mottagandet af en krona, som räckes honom af en ängel, målaren Vleughels monument i S. Luigi de Francesi m. fl. Återkommen till Paris, blef han kunglig skulptör och 1747 inedlem af akademien. Bland hans större arbeten märkes monumentet öfver Languet de Gersy i S:t Sulpice. Han utförde en mängd plastiska dekorationsarbeten på slotten. En ytterst kraftig och tidstypisk porträttbyst i marmor af målaren Ni-colas Vleuyhel finns i Jacquemart-André-museet i Paris. l o. 2. G-g N. Slogan [slåTigon; af gael. sluagh-ghairm, härskri], skotska högländarnas fältrop eller samlingsrop för en klans krigare. Slog(j)en, fjäll. Se Norge, sp. 1379. Sloka. Se Q lok a. Slokbjörk, bot. Se Björk, sp. 555. Slokgran, bot. Se Or m gr a n. Slokgräs, bot. Se M e l i c a. Slom, zool. Se Nor s. Sloman & Co. [slå^mon en kali], tyskt rederi-bolag, grundlagdt af Robert M il e s Sloman, f. 1783 i Yarmouth, England, d. 1867 i Hamburg. Se Ångfartygslinjer. Slom§ek [slå'mjek], A. Se Slovenska litteraturen, sp. 1474. Slonlm, kretsstad i ryska guv. Grodno, vid Nje-mens segelbara biflod Sjara. 19,895 inv. (1901). Handel med säd och virke. Staden, som omnämnes redan 1040, härjades af mouogolerna 1241 och eröfrades pä 1300-talet af litauerna. (J- F. N.) Slooptackling [slö'p-]. Se S e g l i n g, sp. 1461. Sloot [siat], Nicolina Maria Christina, holländsk författarinna, f. 13 jan. 1853 i Samarang, Java, har under märkena M a t h i l d e och M e l a t i van Java författat ett stort antal romaner, samlade 1900-02 i serien Ro-mantische werke, af hvilka de historiska (De jonkvrouw van Groenerode, 1874, Van slaaf tot vorst, 1888, m. fl.) vunnit största spridningen. Slosill. Se Sill salt ning och Sillsläktet, sp. 540.