1465 Slöts-Slott-Möller 1466 Slöts, Margareta. Se Cabiljau 1. Slotsfjeldet [-fjelle], ett 63 m. högt berg tätt invid Tönsberg, Norge. På toppen af S. lågo under medeltiden befästningar, omtalade första gången 1165, och en borg, som konung Magnus Eriksson vid sitt bröllop 1335 med Blanche af Namur skänkte henne i morgongåfva. De slottslika anläggningarna och kastellen på S. kallades på 1300-och 1400-talen Tunsberghus. Detta sköflades och brändes 1503 af svenskarna. Utgräfningar egde rum 1877-78 och 1898. Jfr T ö n s b e r g.' K. V7H. Slotsholmen. Se Köpenhamn, sp. 653. Siott (Hy. slott, hty. schloss) kallas i Sverige en kunglig eller staten tillhörig byggnad, i äldre tider oftast befäst, afsedd till bostad, residens, för en kunglig person eller hans ställföreträdare (ståthållare, landshöfding). Ordet tycks ha inkommit under 1300-talet. Under den äldre medeltiden var hus (se d. o.) den vanliga svenska benämningen för en fast byggnad af detta slag. Med tiden blefvo äfven enskilda, på landsbygden belägna byggnader af större dimensioner kallade slott (t. ex. Skokloster, Tidö, Salsta). Slotte. 1. Karl (Carl) Johan S., finsk landtdagsman/ f. 20 jan. 1827 i Nedervetil socken i Österbotten, d. där 5 nov. 1903, spelade en inflytelserik roll i det finska bondeståndet vid landt-dagarna 1863-99. Han var medlem i flera utskott och valdes, ehuru svenskspråkig, till talman vid landtdagarna 1877-91. Det tal han höll vid 1891 års landtdags öppnande föranledde Alexander III att begära en förklaring, som afgafs och föranledde ett lugnande bref från monarken. - 2. Karl Fredrik S., den föregåendes son, fysiker, f. 27 okt. 1848 i Nedervetil, Österbotten, d. 19 juli 1914 i Helsingfors, aflade filos, kandidatexamen, tjänstgjorde i Åbo som lärare i matematik och fysik, blef 1882 filos, doktor och utnämndes s. å. till äldre lärare i allmän och tillämpad fysik vid Polytekniska institutet i Helsingfors. Han blef 1908 professor i fysik vid tekniska högskolan. S. sysselsatte sig företrädesvis ined undersökningar om fasta kroppars och vätskors molekylarfysik, hvilkas resultat han publicerade, utom i ett specimen om den inre friktionen hos vätskor (1882), i Finska vet.-soc:s "Acta" och "Öfversigt". För de fasta kropparna uppställde han en kinetisk teori. För studerande utgaf han en lärobok i Mekaniska värmeteorin I-// (1912) samt i Fysikens grundprinciper (1913). Dessutom författade han i serien "Åbo universitets lärdomshistoria" af delningarna matematik och fysik (i "Sv. litt. sällsk:s skrifter", 37, 1899). ~ Hans broder M a 11 i a s A l e x a n d e r S. (f. 1861) har framträdt som dramatisk författare och teaterkritiker samt utgett lyckade skildringar ur folk-lifvet. 1. M. G. S. 2. T. C. Slotterö, en l:a klassens kustfyr, byggd 1859, ombyggd 1910, vid södra mynningen af Selbjörn-f jorden, s. om Bergen, S. Bergenhus amt, Norge. K. V. H. Slott-Möller. 1. Harald S., dansk målare, f. 17 aug. 1864 i Köpenhamn, studerade en kort tid i konstakademien 1882-83, men fick sin hufvudsakliga utbildning i "konstnärernas studieskola" med Kröver och Tuxen som lärare. Kan uppträdde 1887 med friluftsbilden Ute, målad i samarbete mellan S. och hans dåvarande fästmö (se S. 2), och väckte mycket uppseende 1888 med Fattigt folk, samladt i en läkares väntrum. Målningen ville gälla som en symbolisk framställning af de fattige af olika åldrar, väntande på sitt öde - en öppen dörr i bakgrunden ledde till ett ogenomträngligt mörker, där en vinkande benrangelshand svagt kunde skönjas. Handen öfvermålades sedan. Täflan stannade i Köpenhamns konstmuseum. En resa till Italien 1889 biel af stor betydelse för S:s konstutveckliug. Bland hans målningar under de följande åren märkas Adam och Eva (1891), 7 Arkadien (1892), Sommarafton (en stiliserad komposition, tre unga kvinnor, sedda i profil, vandra i gåsmarsch fram på en stig öfver en blomsterrik äng; anordningen påminner om antika reliefer eller vasmålningar; 1895, Hirschsprungs museum), Våren (1896, sammastädes), den muntra kompositionen Hafsfruns barn (1899), / Italien (ett ungt par vid frukostbordet med utsikt öfver ett florentinskt landskap, 1901), Badande flickor (1904), Paolo och Fran-cesca (1905), Guldhornet (1906), Flyttfåglar (1910) och Skalden (1912). Göteborgs museum eger Diana och S:t Hubert. Känslig kolorist och stark i det tekniska, har S. sökt förena realism i karaktär och naturframställning med dekorativ hållning. Han har äfven målat förträffliga porträtt: Konstnärens hustru (bland dem ett mycket friskt och energiskt porträtt i helfigur, 1887), Georg Brändes i talarstolen (1889), Erik och Amalie Skräm (1896) m. fl. Han har utfört målningar och gjort teckningar till reliefer i Köpenhamns rådhus. 1894 utställde han en vagga i målad träskulptur (Konstindustrimuseet), har lämnat ritningar till möbler, bokutstyrsel och bokband, exli-bris, frimärken, arbeten i guld, silfver och fajans. I skrift har han försvarat sin ståndpunkt och sin sträfvan samt uppträdt emot själlös naturefterbild-ning och "bondemåleri". - 2. Agnes S., den föregåendes hustru, född Rambusch, målarinna, f. 10 juni 1862 i Köpenhamn, gift 1888, studerade i teckningsskolan för kvinnor och 1885-86 för Kröyer och utställde 1885 Syskon och 1887 De visa och de fåvitska jungfrurna (en modern genreframställning). Som skildrare af historiska ämnen från medeltiden uppträdde hon 1890 med Drottning Margareta och den jylländska adeln, som följdes af Olof, Margaretas son (1891) och 1894 af Niels Ebbesen ridande öfver heden (af monumental hållning, uppslaget lånadt från Simone Martinis Fogliani i Sienas rådhussal, museet i Randers). Jämte historiska ämnen har fru S. behandlat motiv ur danska folkvisor: Agnete, Stolts Adellil, Herr Olof, Unga danska adelsmän, Ebbe Skammelsen i bröllopsgården m. fl. bilder af blid romantisk stämning, utmärkta för poetisk känsla, om också ej alltid för fasthet och säkerhet i formgifningen. Hennes landskapsstämningar bäras af stark lyrik (Sommarafton vid en jylländsk herrgärd, Herrgården Kaas, den sistnämnda i Hirschsprungs museum). I skulptur har hon utfört Herr Ebbes döttrar (i polykrom relief), Drottning Dagmars död (1890) samt Stadens första råd (1895, relief, utförd efter pristäflan, öfver portalen i Köpenhamns rådhus). Hon har äfven utfört glas-