målningar och gjort ritningar till möbler, bokband, affischer m. m. 1 o. 2. G-g N. Slottsarkivet, Kungl., ett 1893 på konung Oskar II:s befallning bildadt arkiv, innehåller handlingar från hofmarskalksämbetet, Konungens hofförvaltning, husgerådskammaren, k. stallet, Stockholms slotts ståthållarämbete och slottsbyggnadskontor, Öfre och Nedre borgrätterna samt från Drottningholms, Haga, Ulriksdals, Strömsholms och Gripsholms slott. Dessutom äro dit förda handlingar rörande hofhållningen från Vasatiden till våra dagar, till stor del aflämnade från Kammararkivet. Från de olika slotten öfverlämnas efter ett visst antal år samtliga där ej behöfliga handlingar till förvaring i Slottsarkivet. Arkivet, som är inrymdt i Stockholms slotts nordvästra flygel, är efter anmälan tillgängligt för allmänheten två gånger i veckan samt vårdas af en slottsarkivarie, som utnämnes af konungen. B. Slottsbron. 1. Järnvägsstation i Eds socken, Värmlands län, vid Bergslagernas järnvägar, 25 km. från Kil och 26 km. från Säffle. -- 2. Sulfitfabrik vid ofvannämnda station, anlades 1898 och tillhör Slottsbrons sulfit-a.-b. (bildadt 1897; aktiekapital 600,000 kr.), som inom socknen eger jordbruksfastighet 1/4 mtl Strand m. m., tax. till 35,000 kr., samt annan fastighet (sulfitfabrik, arb.-bostäder, järnväg, skolhus m. m.) tax. till 1,031,200 kr. Fabriken arbetar med kisugnar, 4 kokare och 2 torkmaskiner, och årstillverkningen utgör omkr. 12,000 ton torr, stark sulfitmassa. Elektrisk drifkraft, omkr. 450 hkr. Slottsbyggnadsdeputationen. Se Deputation, sp. 171. Slottsfamnen, Slottshjälpen, kam. Se Byggningshjälpen. Slottsholmen. Se Laholm. Slottshästar, kam. Se Fodring. Slottshöfvitsman. Se Höfvitsman. Slottskansli, förut benämning på Öfverståthållarämbetets och länsstyrelsernas kansli för lagsökningar o. d. Slottskapell. Se Kapell 1, sp. 837, och Stockholms slott. Slottslofven (fsv. slotlovan, slotsloran, anförtrodt befäl öfver ett slott, en fästning, af fsv. lovan, nyare sv. lofven, löfte, t. ex. i uttrycket "mot tro och lofven"), befäl på ett slott, särskildt ett befäst, äfven befälhafvaren själf (med samma begreppsöfvergång som i ordet befäl, eg. "befallning", sedan "befallande"), befallningsman, kommendant. Jfr Länsväsen, sp. 205. R. G. Slottsmagasinet i Stockholm, kam., en magasinsbyggnad af sten, belägen på Skeppsholmens sydsida. Dit levererades kronans spannmål af ränte- och tiondegifvare samt arrendatorer i kringliggande bygder. Det motsvarade således landsorternas kronomagasin och förvaltades lika med dem (se Magasinsstaten). Enligt Elers "Stockholm" var byggnaden 1779 förfallen och reparerades. Dit flyttades 1796 en del af gamla arsenalens ("Makalös") troféer, hvilka de sista tre åren förvarats på Fredrikshof, men snart återfick slottsmagasinet sin förra användning och fortfor därmed under benämning Stockholms Slotts- och förrådsmagasin, med en proviantmästare, tills statens magasinsrörelse upphörde, hvarefter byggnaden till följd af k. beslut 28 dec. 1872 af Statskontoret öfverlämnades till Arméförvaltningen. Kbg. Slottsmöllan, fabriksegendom i Hallands län, uppkallad efter en fordom 2 km. n. om Halmstad, där Nissan bildar fall, belägen och under Halmstads slott hörande kvarn (mölla). S. inköptes på

Slottsmöllans klädesfabrik.

1830-talet af I. R. Wallberg, som dit öfverflyt-tade den sedan 1823 i Halmstad bedrifna tillverkningen af klädesvaror. Med denna rörelse förenades nu jordbruk samt kvarn- och tegelbruksindustri. 1850 öfvertogs affären af I. R. Wallberg & söner, som 1857 bildade Wallbergs fabriks-a.-b., S:s nuv. egare. 1858 uppgick tillverkningen till 82,640 alnar kläde, 443 filtar och 280,400 st. diverse tegelvaror, hvarvid behållningen utgjorde 701,647 rdr. 1915 års tillverkning uppgick till 344,750 m. klädesvaror, 82,476 st. diverse ylleartiklar och 3,164,050 st. tegelvaror, hvarjämte förmaldes 8,325,835 kg. spannmål, med ett sammanlagdt försäljningsvärde af 5,461,094 kr. Inkomster och utgifter balanserade vid 1915 års slut med 5,822,161 kr. Aktiekapitalet är 1,200,000 kr., och diverse fonder, inklusive vinst, uppgingo till 1,968,239 kr. I bolagets tjänst sysselsättas 600 pers. Slottsrätt. Sedan 1681 en slottsrätt inrättats i Stockholm, bestämdes genom k. förordn. 23 juni 1696, att på alla konungens slott i riket skulle finnas slottsrätt, där landshöfdingen i orten skulle föra presidium och ha sex bisittare. Slottsrätten hade att rannsaka och döma öfver alla de excesser, som föröfvades af slottsbetjänter -- utom hof- och militärstaten -- å slottet eller inom dess jurisdiktion. Slottsrätterna afskaffades genom förordn. 19 dec. 1844 ang. upphörande af vissa särskilda domstolar. E. K. Slottssmedjegården. Se Smedjegården. Slottstappning. Se Bordeaux-viner. Slough [slau'], köping i engelska grefsk. Buckingham, vid London--Exeter-banan, 13 km. n. om Windsor, bekant genom astronomen Herschels därvarande observatorium med ett jätteteleskop. 14,982 inv. (1911). (J. F. N.) Słowacki [sωåva'tski], Juliusz, polsk skald, f. 23 sept. 1809 i Krzemieniec (Podolien), d. 3 april 1849 i Paris, inträdde 1828 efter afslutade studier i statstjänst i Warschau, men när resningen utbröt 29 nov. 1830, greps han af den foster-