1477 Slusstrappa-Slut 1478 större längd och bredd än det största fartyg, som skall föras genom slussen, afstänges medelst en port eller ett portpar dels från öfre, dels från nedre kanalsträckan. Ett fartygs förande genom en sluss tillgår så, att fartyget exempelvis från den nedom slussen belägna kanaldelen inlöper i sluss- \ l Kammarsluss. kammaren genom de öppna nedre slussportarna. Dessa portar stängas, och vatten tappas från den öfre kanaldelen genom slussluckor till slusskammaren, hvilken småningom på detta sätt f ylles med vatten. Det stigande vattnet lyfter fartyget med sig, till dess att vattnet i slusskammaren kommer i jämhöjd med vattenytan i den öfre kanaldelen, då de öfre slussportarna kunna öppnas och fartyget kan löpa ut i den öfre kanalen. Portarna röra sig i portkammare. De stödja vid stängningen i bottnen mot slusströsklar och i slussidan mot krokposter samt fasthållas i bottnen af dubb och dubbpanna och upptill af halsjärn. Yid öppnandet insvängas portarna i portnischer, där de äro skyddade mot påstötning af fartyg. Höjdskillnaden mellan vattenytorna ofvan och nedan slussen kallas slussens sänkning. Slusskammare och portkammare utfördes tidigare af trä, numera af murverk. Slussportar utföras vid små slussar vanligen af trä, vid stora vanligen af järn. Vattnet tappas till eller från kammaren antingen direkt genom luckor i portarna eller genom kanaler i slussens sidor eller i bottnen, hvilka kanaler ofta förses med ett flertal utlopp till slusskammaren, så att vattnet fördelas så jämnt och lugnt som möjligt för att ej vid en våldsam inströmning kasta fartyget hit och dit i slusskammaren. Slussportar och luckor manövreras vid mindre och äldre anläggningar för hand med användning af enkla kugghjulsutväxlingar och gångspel, under det att vid nyare och större anläggningar används mekanisk kraft från vattenturbiner, tryckvattenanläggiiingar eller från elektro-motorer. För fartygens förhalning användas ofta elektriska spel. Sänkningen vid en kammarsluss är vanligen l å 10 m. För större höjdskillnader mellan öfre och nedre vattenytorna äro föreslagna schaktslussar med ända till 20 m. sänkning, men mera vanligt är, att man använder flera kammarslussar med mindre sänkning antingen omedelbart invid hvarandra, sammansatta till en "slusstrappa", eller förlagda på något afstånd från hvarandra, så att fartyg kunna mötas i höljor eller korta kanalsträckor mellan slussarna. Djupa kammarslussar fordra för hvarje slussning betydande vattenmängder, hvarför man för vattenbesparing byggt s. k. sparslussar med sidobäcken, till hvilka öfversta delen af v?ttnet i sluss-kammaren kan ledas vid slussens tömning, för att sedan vid slussens fyllning iömrnas från sidobäckenet åter till slusskammarens nedre del. Kammarslussar uppfunnos i Italien under 1400-talet. I Sverige utfördes den första slussen af trä, i Stockholm 1634, men bättrades på under ledning af öfverste Wendtz och slussbyggmästare Fortun 1639 -42, då den bekläddes med klinkertegel samt försågs med port och bropelare af huggen sandsten. Den var afsedd för 1,5 m. djupgående fartyg. Polhem byggde i Stockholm en ny sluss 1744-53, af sandsten och med 3 m. vattendjup (se Polhem, sp. 1229 och fig. 3). På ungefär samma plats, i Mälarens södra utlopp i Saltsjön mellan Staden och Södermalm, byggde öfversten Nils Ericson 1846-50 en tredje sluss, den nuvarande, med nära 4 m. djup under medelvattenytan. I öfrigt finns i Sverige en stor mängd slussar i Trollhätte, Göta, Kinda, Hjälmare, Strömsholms, Dalslands m. fi. kanaler (jfr fig. 2 i art. Göta kanal). De senast byggda, 1916 färdigställda slussarna vid Trollhättan ha 5,s m. djup, 90 m. nyttig längd och 13,? m. bredd. Bland de största slussarna torde vara de vid Sault-Sainte-Marie vid Lake superiors utlopp byggda, af hvilka en på kanadensiska sidan rymmer två stora malmångare i längd, under det att slussen på Förenta staternas sida rymmer fyra dylika ångare, två i bredd och två i längd. Se vidare Kanal 3. En helt annan art af slussar äro luftslussar, som användas vid grundläggningar och andra arbeten med tryckluft. Äfven de bestå af en kammare och två luckor, som skilja kammaren dels från yttre luften, dels från det med pressluft fyllda arbetsrummet. Vid användningen ingå arbetarna i luftslussen genom den yttre luckan, som stänges, hvarefter pressluft småningom får inströmma genom en ventil till kammaren. Så snart lufttrycket i kammaren nått samma höjd som i arbetsrummet, kan luckan mellan dem öppnas och arbetarna inträda i arbetskammaren. Fr. E. Slusstrappa, tekn. Se Sluss. Slusströskel, tekn. Se Sluss. Slut 1. Slutande, log., den tankeform, då ett omdöme används som grund för ett annat omdöme (= ett begrepp tillägges en viss bestämning på grund af sitt förhållande till ett annat begrepp). Slutet kan vara omedelbart, då ett omdöme härledes blott ur ett annat omdöme.