1481 Slutj-Slutledning 1482 hvila på de ofvanpå mastens ell^r stångens hummer fästa långsalningarna. J- G- B. (C. K. S.) Slutj (S l utse h). 1. Högerbiflod till den i Pripet utfallande Goryn, upprinner i sydligabte Yolynien, flyter åt n. genom denna landsdel, passerande staden Novograd Volynski, och södra Polesien. 460 km. - 2. Vänsterbiflod till Pripet, flyter i sydlig riktning genom guv. Minsk, passerande staden Sluzk. 171 km. Slutje'vskij, Konstantin Konstantin o-vitj, rysk författare, f. 1837, lämnade krigstjänsten "1861, blef 1865 promoverad till filos, doktor i Heidelberg, tjänade sedan i inrikesministeriet och blef 1891 hufvudredaktör för det officiella organet "Pravitelstvennyj vjestnik". Hans litterära verksamhet började 1857 med dikter, af hvilka några (Statyn, Yestalka, Offerprästen i Memfis) höra till hans yppersta. Mot Tjernysjev-skij och Pisarev skref han 1866 den polemiska broschyren Jaulenija russkoj zjizni pod kritikoju estetiki (Ryska lifvets företeelser under den estetiska kritiken). 1878 återupptog hdn den poetiska verksamheten med mysterier, ballader m. m., som samlades i 4 dlr (1881-90; ny uppl. 1898) Dessutom författade han på prosa många berättelser, ryska reseskildringar och ett par dramer. S:s diktning utmärker sig genom originellt, själf upp-lefvadt innehåll, men är konstnärligt ojämn, ofta svag. A-d J. Slutledning 1. Syllogi'sm, log., medelbart slut eller slutande (se Slut). Slutledningen kan fattas som ett förhållande antingen mellan omdömen eller mellan begrepp. Så t. ex. kan tankegången i slutledningen: "alla djur, som föda lefvande ungar, äro däggdjur; alla hvalar föda lefvande ungar; alltså alla hvalar äro däggdjur" - antingen återges så, att man från det första omdömet förmedelst det andra sluter sig till det tredje omdömet, eller ock så, att begreppet "alla hvalar" genom förmedling af begreppet ''däggdjur" tillägges bestämningen "föda lefvande ungar". Stå tre omdömen eller begrepp i sådant förhållande, kallas slutledningen enkel, om antalet är större, så att fortgången förmedlas af mera än ett led, kallas den sammansatt (slutledningskedja 1. p o l y sy llogism). De tre omdömen, som ingå i den enkla slutledningen, kallas öfversats, undersats och slutsats. De tre begreppen kallas underterm (det begrepp, som skall närmare bestämmas och som såsom subjekt i slutsatsen plägar betecknas med bokstafven S, i det anförda ex. "hvalar"), öjverterm (det begrepp, som skall bestämma undertermen och som såsom predikat i slutsatsen plägar betecknas med P, här "däggdjur") och medelterm (det begrepp, som förmedlar sambandet mellan de båda andra termerna och betecknas med M, här "djur, som föda lefvande ungar"). - Det viktigaste af den traditionella, ytterst från Aristoteles härstammande logikens lära om slutledningen kan på följande sätt återges. All slutledning är en tillämpning af en allmän regel på ett därunder lydande enskildt fall. öfversatsen anger regeln, undersatsen visar, att fallet hör därunder, och slutsatsen tillämpar därpå regeln. Eller sedt från synpunkten af termernas omfång: M hör till P:s omfång, S till M:s, alltså faller S inom P:s omfång, enligt regeln: hvad som gäller om släktet, gäller ock om arten; med afseende på innehållet: M har bestämningen P, S bestämningen M, alltså har S bestämningen P, enligt regeln: det, som är bestämning hos ett begrepps bestämning, är bestämning hos begreppet. För den enkla slutledningen uppställas följande närmare regler: 1) i denna få ej finnas flera än tre termer, ty annars finns ej det erforderliga sambandet mellan termerna (det vanligaste felet däremot är quaternio terminorum, som uppkommer därigenom, att medeltermen används i olika betydelse i premisserna, t. ex. "Alla räfvar ha svans; Cajus är en riktig räf; alltså har Cajus svans"); 2) af endast negativa eller endast partiku-lära premisser kan ingen slutsats dragas (t. ex. af dessa båda premisser: "inga däggdjur lägga ägg" och "inga växter lägga ägg" - vet man ingenting om förhållandet mellan däggdjur och växter; och likaledes af dessa båda premisser: "några däggdjur äro rofdjur" och "några vattendjur äro däggdjur" - kan man ingenting sluta rörande förhållandet mellan däggdjur och vattendjur); 3) slutsatsen följer den svagare premissen i afseende på kvalitet och kvantitet, så att, om endera premissen är negativ, blir slutsatsen det ock, och likaledes om endera premissen är partikulär, blir slutsatsen också partikulär (t. ex. ur premisserna, "däggdjuren lägga icke ägg" och "hvalarna äro däggdjur" - kan man endast sluta till, att "hvalarna lägga icke ägg"; och ur premisserna: "alla däggdjur föda lefvande ungar" och "några vattendjur, näml. hvalarna, äro däggdjur" - kan man endast sluta till, att "några, ej alla, vattendjur, föda lefvande ungar"). - Slutledningarna indelas: 1. med afseende på öfversatsens relation uti kategoriska, hypotetiska och disjunktiva slutledningar; 2. med afseende på medeltermens ställning i premisserna uti olika figurer-, 3. med afseende på premissernas kvalitet och kvantitet i olika modi 1. slutsätt. Den enkla kategoriska slutledningen har till öfversats ett kategoriskt omdöme (se Figur 5 och Kategori). - Hypotetisk slutledning är en slutledning, hvars öfversats är ett hypotetiskt omdöme (se Hypotetisk). - Disjunktiv slut-le d n i n g är en sådan slutledning, hvars öfversats är ett disjunktivt omdöme (se Disjunktiv). En slutledning kan på en gång vara hypotetisk och disjunktiv, i det att den till öfversats har ett hypotetiskt-disjunktivt omdöme. Om man därvid sluter enligt modus tollens, från båda de antagna följdernas oriktighet till grundens, kallas slutledningen ett hornslut. Dess formel är: "om A är, så är antingen B eller C-, nu är hvarken B eller C; alltså är icke A". - De sammansatta slutledningarna 1. slutledningskedjorna lyda i allmänhet samma regler som de enkla. Särskildt bör vid dem iakttagas, att kontinuitet på alla punkter finns mellan de olika premisserna och att blott en premiss får vara negativ och likaledes blott en partikulär (se P o l y sy 11 o gi sm). - Man behöfver ej i en slutledning uttrycka i ord hvarje enskild led, utan kan alltför väl lämna något underförstått eller blott antydt. Så unttkonima hvad man kallar sammandragna 1. kryptiska slutledningar (i motsats till utförda), och äro dessa de vanligaste.