Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slovinziska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1481
Slutj-Slutledning
1482
hvila på de ofvanpå mastens ell^r stångens hummer
fästa långsalningarna. J- G-
B. (C. K. S.)
Slutj (S l utse h). 1. Högerbiflod till den i Pripet
utfallande Goryn, upprinner i sydligabte Yolynien,
flyter åt n. genom denna landsdel, passerande staden
Novograd Volynski, och södra Polesien. 460 km. -
2. Vänsterbiflod till Pripet, flyter i sydlig riktning
genom guv. Minsk, passerande staden Sluzk. 171 km.
Slutje’vskij, Konstantin Konstantin o-vitj,
rysk författare, f. 1837, lämnade krigstjänsten
"1861, blef 1865 promoverad till filos, doktor i
Heidelberg, tjänade sedan i inrikesministeriet och
blef 1891 hufvudredaktör för det officiella organet
"Pravitelstvennyj vjestnik". Hans litterära verksamhet
började 1857 med dikter, af hvilka några (Statyn,
Yestalka, Offerprästen i Memfis) höra till hans
yppersta. Mot Tjernysjev-skij och Pisarev skref han
1866 den polemiska broschyren Jaulenija russkoj zjizni
pod kritikoju estetiki (Ryska lifvets företeelser
under den estetiska kritiken). 1878 återupptog hdn
den poetiska verksamheten med mysterier, ballader
m. m., som samlades i 4 dlr (1881-90; ny uppl. 1898)
Dessutom författade han på prosa många berättelser,
ryska reseskildringar och ett par dramer. S:s diktning
utmärker sig genom originellt, själf upp-lefvadt
innehåll, men är konstnärligt ojämn, ofta svag.
A-d J.
Slutledning 1. Syllogi’sm, log., medelbart slut eller
slutande (se Slut). Slutledningen kan fattas som
ett förhållande antingen mellan omdömen eller mellan
begrepp. Så t. ex. kan tankegången i slutledningen:
"alla djur, som föda lefvande ungar, äro däggdjur;
alla hvalar föda lefvande ungar; alltså alla hvalar
äro däggdjur" - antingen återges så, att man från det
första omdömet förmedelst det andra sluter sig till
det tredje omdömet, eller ock så, att begreppet "alla
hvalar" genom förmedling af begreppet ’’däggdjur"
tillägges bestämningen "föda lefvande ungar". Stå
tre omdömen eller begrepp i sådant förhållande,
kallas slutledningen enkel, om antalet är större,
så att fortgången förmedlas af mera än ett led,
kallas den sammansatt (slutledningskedja 1. p o
l y sy llogism). De tre omdömen, som ingå i den
enkla slutledningen, kallas öfversats, undersats
och slutsats. De tre begreppen kallas underterm
(det begrepp, som skall närmare bestämmas och som
såsom subjekt i slutsatsen plägar betecknas med
bokstafven S, i det anförda ex. "hvalar"), öjverterm
(det begrepp, som skall bestämma undertermen och som
såsom predikat i slutsatsen plägar betecknas med P,
här "däggdjur") och medelterm (det begrepp, som
förmedlar sambandet mellan de båda andra termerna
och betecknas med M, här "djur, som föda lefvande
ungar"). - Det viktigaste af den traditionella,
ytterst från Aristoteles härstammande logikens lära
om slutledningen kan på följande sätt återges. All
slutledning är en tillämpning af en allmän regel på
ett därunder lydande enskildt fall. öfversatsen anger
regeln, undersatsen visar, att fallet hör därunder,
och slutsatsen tillämpar därpå regeln. Eller sedt
från synpunkten af termernas omfång: M hör till P:s
omfång, S till M:s, alltså faller S inom P:s omfång,
enligt regeln: hvad som
gäller om släktet, gäller ock om arten; med afseende
på innehållet: M har bestämningen P, S bestämningen
M, alltså har S bestämningen P, enligt regeln: det,
som är bestämning hos ett begrepps bestämning, är
bestämning hos begreppet. För den enkla slutledningen
uppställas följande närmare regler: 1) i denna få ej
finnas flera än tre termer, ty annars finns ej det
erforderliga sambandet mellan termerna (det vanligaste
felet däremot är quaternio terminorum, som uppkommer
därigenom, att medeltermen används i olika betydelse
i premisserna, t. ex. "Alla räfvar ha svans; Cajus är
en riktig räf; alltså har Cajus svans"); 2) af endast
negativa eller endast partiku-lära premisser kan
ingen slutsats dragas (t. ex. af dessa båda premisser:
"inga däggdjur lägga ägg" och "inga växter lägga ägg"
- vet man ingenting om förhållandet mellan däggdjur
och växter; och likaledes af dessa båda premisser:
"några däggdjur äro rofdjur" och "några vattendjur
äro däggdjur" - kan man ingenting sluta rörande
förhållandet mellan däggdjur och vattendjur); 3)
slutsatsen följer den svagare premissen i afseende på
kvalitet och kvantitet, så att, om endera premissen
är negativ, blir slutsatsen det ock, och likaledes
om endera premissen är partikulär, blir slutsatsen
också partikulär (t. ex. ur premisserna, "däggdjuren
lägga icke ägg" och "hvalarna äro däggdjur" - kan man
endast sluta till, att "hvalarna lägga icke ägg";
och ur premisserna: "alla däggdjur föda lefvande
ungar" och "några vattendjur, näml. hvalarna, äro
däggdjur" - kan man endast sluta till, att "några,
ej alla, vattendjur, föda lefvande ungar"). -
Slutledningarna indelas: 1. med afseende på
öfversatsens relation uti kategoriska, hypotetiska
och disjunktiva slutledningar; 2. med afseende
på medeltermens ställning i premisserna uti olika
figurer-, 3. med afseende på premissernas kvalitet
och kvantitet i olika modi 1. slutsätt. Den enkla
kategoriska slutledningen har till öfversats ett
kategoriskt omdöme (se Figur 5 och Kategori). -
Hypotetisk slutledning är en slutledning,
hvars öfversats är ett hypotetiskt omdöme (se
Hypotetisk). - Disjunktiv slut-le d n i n g är en
sådan slutledning, hvars öfversats är ett disjunktivt
omdöme (se Disjunktiv). En slutledning kan på en gång
vara hypotetisk och disjunktiv, i det att den till
öfversats har ett hypotetiskt-disjunktivt omdöme. Om
man därvid sluter enligt modus tollens, från båda de
antagna följdernas oriktighet till grundens, kallas
slutledningen ett hornslut. Dess formel är: "om A är,
så är antingen B eller C-, nu är hvarken B eller C;
alltså är icke A". - De sammansatta slutledningarna
1. slutledningskedjorna lyda i allmänhet samma regler
som de enkla. Särskildt bör vid dem iakttagas,
att kontinuitet på alla punkter finns mellan de
olika premisserna och att blott en premiss får vara
negativ och likaledes blott en partikulär (se P o l
y sy 11 o gi sm). - Man behöfver ej i en slutledning
uttrycka i ord hvarje enskild led, utan kan alltför
väl lämna något underförstått eller blott antydt. Så
unttkonima hvad man kallar sammandragna 1. kryptiska
slutledningar (i motsats till utförda), och äro dessa
de vanligaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
