1495 Slättackladt-Slöjd 1496 vågrörelse, och slättland, hvilka här och där afbrytas af lägre åsar, flodbäddar m. m. Med afseende på sitt läge öfver hafvet delas slätterna i högslätter (platåer) och lågslätter, hvarvid äfven det omgifvande landets nivå är en bestämmande faktor. Sålunda räknas områden af 250-300 m. höjd och därbfver till lågslätter i de länder, där högslätter af 2-3 tusen m. höjd utbreda sig, under det att ytor med förstnämnda höjd på andra håll i förhållande till det kringliggande landet bli högslätter. Den ojämförligt största delen af jorden upptages af slätter. De största högslätterna äro öknen Gobi i Asien, Sahara och sydafrikanska högslätten i Afrika, kastilianska högslätten och schwabisk-bajerska i Europa, Anahuacs och Quitos högslätter i Mexico och Syd-Amerika. De förnämsta lågslätterna äro den västsibiriska i Asien, den östeuropeiska, mellaneuropeiska och ungerska i Europa, de stora flodområdena i Amerika och stora delar i det inre af Australien. Med afseende på sin uppkomst kunna lågslätter och äfven vissa högslätter vara forna hafsbottnar, enär de flesta af dem under de senaste skedena i jordens historia voro öfversvämmade af haf, såsom Nord-Tyskland, Skåne, den östeuropeiska och stora delar af de mellaneuropeiska slätterna, hvilka varit sänkta under det haf, som en gång utbredt sig från Norra Ishafvet öfver Ob-Jenisejområdet, den aralo-kaspiska sänkan (depression, se d. o. 3), trakterna n. om Svarta hafvet, Valakiet, Siebenburgen och Ungern ända till Wien, eller ock ha de bildats genom grus och sand från berg eller flodernas slam, såsom Poslätten, Ganges' och Amasonflodens lågslätter. En del lågslätter beror på bristningar i jordskorpan och berggrundens sänkning efter vissa brottlinjer, t. ex. det mellansvenska och vissa delar af det skånska slättlandet, öfver hvilka sedermera utbredt sig haf. Slätternas af nederbörden betingade olika växtlighet framkallar skillnaden mellan de fullkomligt ofruktbara öknarna, de stora kulturslätterna samt de mer eller mindre odlingsbara, ofta gräsbärande eller med enstaka träd och buskar bevuxna hedarna, hvilka i olika länder gå under namn af ländes, llanos, pampas, prärier, savanner, stäpper, tundror m. fl. Wbg. Slättackladt, Slättoppadt l. Slätriggadt, sjöv., ett fartyg, som ej är försedt med rår, utan för blott gaffel- och stagsegel. R. N.* Slättberget, kronopark i Öfverluleå socken, Norrbottens län, i Bodens revir af Luleå öfverjägmästardistrikt, har enligt k. br. 18 juni 1869 bildats af kronoöfverloppsmark. 11,241 har (1910). S-r. Slättbo, härad i Kalmar län, ingår i Ölands domsaga, Ölands norra mots tingslag och Ölands fögderi samt omfattar socknarna Alböke, Köping, Räpplinge och Högsrum. 17,303 har. 3,684 inv. (1915). Slättbygds revir af Västra öfverjägmästardistriktet omfattar i Älfsborgs län större delen af Gäsene och Kullings härad samt i Skaraborgs län följande härad: Viste, Barne, Laske och Vilske, Kållands (med undantag af 9 socknar), Skånings (med undantag af 9 socknar) och Åse härad (med undantag af kronoparken Halle--Hunneberg). Reviret, som är indeladt i 5 bevakningstrakter, omfattar 11,596 har (1910), hvaraf 8 kronoparker (4,646 har). S-r. Slätten. 1. Ett i dagligt tal i Stockholm nyttjadt ord i st. f. Djurgårdsslätten (se därom Djurgården, sp. 575). -- 2. Municipalsamhälle (enl. k. br. 6 okt. 1911, endast Hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad tillämpas) i Lyse socken, Göteborgs och Bohus län, invid Lysekil. 1,563 inv. (1915). Tax.-v. å bevillningsskyldig fast egendom 699,900 kr. (1915), tax. inkomst 280,962 kr. (s. å.), municipalskatt 1 kr. per 100 kr. inkomst. Stenhuggerier. Slätten (fr. la Plaine), franskt politiskt parti, kändt äfven under namnet Träsket (fr. le Marais). Se Frankrike, sp. 1153, och Marais. Slätthög, socken i Kronobergs län, Allbo härad. 13,810 har. 1,837 inv. (1915). S. bildar med Mistelås ett pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt. Slättmosse. Se Mosse, sp. 1196. Slättoppad skonert, sjöv. Se Skonert. -- Slättoppadt skonertskepp, sjöv. Se Skonertskepp. Slättoppadt, sjöv. Se Slättackladt. Slättrockan, zool. Se Rockor. Slättåkra, socken i Hallands län, Halmstads härad. 13,049 har. 2,832 inv. (1915), hvaraf 80 har och 1,192 inv. komma på en inom socknen belägen del af Oskarsströms municipalsamhälle. S. bildar med Kvibille ett pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Slättäng, f. d. tingslag i Skaraborgs län, Vartofta härad, upphörde 1913, då Dimbo, S. och Leaby tingslag förenades till ett, Vartofta och Frökinds härads tingslag. Slätvaren (Slättvaren). Se Varsläktet. Slätö, liten bebodd ö i Roslagens skärgård, Börstils socken mellan Lingön och Raggarön. Slöa rim, metr. Se Rim, sp. 414. Slöinge, socken i Hallands län, Årstads härad. 1,950 har. 1,351 inv. (1915). S. bildar med Eftra ett pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Slöjd (fsv. slöghd, sedan slögd, af adj. slög, skicklig, konstfärdig, och sålunda urspr. egande betydelsen skicklighet, konstfärdighet), ett icke yrkesmässigt handarbete. Ordet har upptagits inom många andra språk. Man skiljer mellan hemslöjd (husslöjd) och pedagogisk slöjd. (Om konstslöjd se d. o.) Hemslöjden, som man allmänt bedref vid sidan af landtbruket som hufvudnäring för att fylla hemmets behof af husgeråd, kläder och redskap, hade fordom stor nationalekonomisk betydelse, men har efter städernas uppkomst och handelns samt industriens utveckling alltmer undanträngts af den sistnämnda. Med nutida arbetsfördelning är den ej rätt förenlig, och man köper nu vanligen maskinvarorna billigare, än hvad alstren kosta vid tillverkning i hemmet. Bland de få länder, där hemslöjden dock fortfarande förekommer i större utsträckning, intar Sverige en framstående plats, beroende dels på många trakters dåliga kommunikationer, dels på jordmånens karghet, som nödgar landtbrukaren att nyttigt använda fritiden under de långa vintrarna. Därigenom har hemslöjden i vårt land bibehållit en ej ringa ekonomisk betydelse, liksom den ock utöfvar ett folkuppfostrande inflytande genom sin sammanhållande och förädlande inverkan på hemlifvet. Den vänjer