Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Socialdemokratiska riksdagsgruppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstituerade den sig formellt som riksdagsparti med namnet
Socialdemokratiska riksdagsgruppen. Vid samma riksdag
utsagos också 3 "funktionärer", som skulle handha
en del löpande angelägenheter. Efter den betydande
tillväxten genom 1908 års val beslöt gruppen att utse
ett särskildt "förtroenderåd". När socialdemokratiska
partiet erhöll representanter äfven i Första kammaren,
anslöto sig dessa till partiets riksdagsgrupp, hvilken
alltsedan varit gemensam för partiets representanter
i båda kamrarna. Den af gruppen
fastställda arbetsordningen föreskrifver, att
förtroenderådet skall bestå af ordf. och 10 andra
led. (af hvilka 2 skola tillhöra Första kammaren) jämte 4 suppleanter
(däraf 1 från Första kammaren). Hvardera kammarens
led. välja sina representanter i förtroenderådet; suppleanterna närvara vid förtroenderådets
sammanträden. Förtroenderådet handhar de löpande
ärendena och förbereder gruppens arbete. Motioner
och interpellationer anmälas hos förtroenderådet,
som tillhandagår med råd och upplysningar.
Viktigare motioner framföras som gruppmotioner,
därest gruppen efter pröfning godkänner dem
som sådana. Riksdagsgruppen sammanträder
före val af utskott samt före afgörande af
viktigare riksdagsfrågor. I allmänhet har
gruppen sammanträden oftare än de äldre
riksdagspartierna. För medlemskap i gruppen fordras
medlemskap i Sveriges socialdemokratiska arbetarparti
(se d. o.), och den partimedlem, som inväljes
i riksdagen, anses själffallet som medlem af partiets
riksdagsgrupp. I öfverensstämmelse med stadgarna
för Sveriges socialdemokratiska arbetarparti
är riksdagsgruppen ansvarig inför partiets kongresser
för sin politik, och gruppen af ger därför till dessa
berättelse öfver sin verksamhet.
Riksdagsgruppens politik har från början främst
inriktats på att tillvarataga arbetarklassens
intressen. Den har framfört en hel rad af motioner om
förbättring i arbetarnas ställning genom införandet
af en tidsenlig socialförsäkring, arbetarskydd,
lagstadgad 8-timmarsdag, minimilöner o. s. v. Den
har kraftigt bekämpat försök att klafbinda
arbetarnas rörelsefrihet genom hvarjehanda
lagstiftningsåtgärder. Sålunda föllo 1905 års
strejklagsförslag, 1908 den s. k. "lex Hildebrand"
samt 1910 och 1911 förslagen om lagstiftning
ang. ideella föreningar och arbetsaftal efter
häftigt motstånd från riksdagsgruppens sida. Mot
"Åkarpslagen" förde gruppen en energisk strid,
ända tills den 1914 erhöll sin nuvarande modifierade
lydelse. Sedan gruppen utvecklats till att omfatta
representanter för allt flera medborgargrupper,
har dess politik lagts på en bredare bas. Den
har sålunda vid sidan om arbetarfrågorna i
egentlig mening upptagit en rad af spörsmål
ang. särskildt de små jordbrukarnas och de lägst
aflönade statstjänarnas ställning. Då gruppen till
mycket öfvervägande flertal består af absolutistiska
nykterhetsvänner, har den varit ett starkt stöd för
krafven på genomförande af en nykterhetslagstiftning
på grundval af nykterhetskommitténs förslag. För
folkbildningsangelägenheter har gruppen ådagalagt
särskildt intresse, och vid 1917 års riksdag framförde
den en motion om en genomgripande reformering af
folkskolan. En mängd lagstiftningsreformer i human
riktning har tillkommit genom
initiativ af eller medverkan från gruppens sida, så
t. ex. vanfrejdsstraffets af skaffande, af skaffande
af lifstids straffarbete för barnamord, den stora
reformen vid 1917 års riksdag om tillvaratagande af
utom äktenskap födda barns rätt o. s. v. Gruppmotion
om dödsstraffets afskaffande har ock framförts. I de
stora striderna om rösträtt och författningsrevision
har gruppen tagit liflig del. Den bekämpade 1907-09
års rösträttsreform och framförde mot densamma
krafvet på en författningsrevision, byggd på fullt
allmän politisk rösträtt till Andra kammaren för
alla oförvitliga män och kvinnor, införandet af
lika kommunal rösträtt, inskränkning af Första
kammarens makt genom införandet af suspensivt
veto m. m. Detta kraf har gruppen sedermera flera
gånger utan positivt resultat framfört, men sedan
liberala partiet 1915 anslutit sig till krafvet på
den kommunala röstskalans afskaffande, har detta kraf
fått andrakammarmajoritetens understöd och därmed
ånyo erhållit omedelbar politisk aktualitet. I
försvarsfrågan har gruppen företrädt en starkt
återhållande ståndpunkt. Vid 1911 års riksdag
framförde den en stort anlagd motion, innehållande
krafvet på nedsättning i de årliga försvarskostnaderna
med omkr. 20 mill. kr. samt inskränkning i flertalet
värnpliktigas öfningstid. Motionen föranledde stora
försvarsdebatter i riksdagen och blef partiets
valplattform vid 1911 års allmänna val. Efter
ministärförändringen i okt. 1911, hvarvid gruppen
erbjöds, men afböjde, plats i den nya liberala
regeringen, tillsattes de s. k. försvarsberedningarna,
där gruppen erhöll 1 representant i hvar och
en af de fyra beredningarna. Sedan den liberala
ministären afgått i febr. 1914, utträdde vänsterns
representanter ur beredningarna. De socialdemokratiske
medlemmarna utformade inför de förestående nyvalen
i april 1914 valprogram i försvarsfrågan, hvilka
sedermera vid sommarriksdagen 1914 framfördes
som gruppens förslag till försvarsfrågans
lösning. Beträffande landtförsvaret framlade
F. V. Thorsson fullständigt förslag till ny härordning
och V. Rydén fullständig plan för sjöförsvarets
ordnande, hvarvid tyngdpunkten lades på torped-
och undervattensvapnet. För infanteriet föreslogs
en öfningstid af 6 månader. Kostnaderna för hela
försvarsväsendet beräknades i motionerna uppgå till
60-70 mill. kr. årligen. Dessa förslag påverkade
emellertid riksdagens beslut endast med afseende på
sjöförsvaret, där riksdagen i regeringens flottplan
vidtog en tydlig förskjutning till förmån för
undervattensvapnet. Efter Världskrigets utbrott 1914
har gruppen gett sitt stöd åt upprätthållandet af den
oundgängligen nödiga neutralitetsvakten samt förklarat
sig tills vidare afstå från försök att upprifva
1914 års försvarsbeslut, men samtidigt förbehållit
sig fria händer för framtiden. Bland gruppens mera
bekanta medlemmar må nämnas Hj. Branting, gruppens
ordf. sedan dess början, F. V. Thorsson, vice
ordf., och V. Rydén, en af sekreterarna, hvilka tre
under Världskriget representerat gruppen i hemliga
utskottet, H. Lindqvist, sekreterare, N. Persson,
kassör, E. Palmstierna, V. Larsson i Västerås,
Sv. Persson i Norrköping, Sv. Linders, Aug. Nilsson
i Kabbarp och B. Eriksson i Grängesberg. Inom gruppen
har en flygel intagit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
