Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 229-230 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sockerarter - Sockerbeta - Sockerbrödet - Sockerdricka - Sockerdurra - Sockerhirs - Sockerkalk - Sockerkistträ - Sockerkol - Sockerkonvention - Sockerkort - Sockerkriget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

l. rörsocker (se Socker), maltos (se d. o.) l.
maltsocker samt laktos l. mjölksocker (se d. o.),
hvilka alla motsvara formeln C₁₂H₂₂O₁₁. Några
disackarider, i främsta rummet rörsocker, äro allmänna
växtprodukter, medan mjölksockret, hvilket
ej förekommer i växtriket, är af den största betydelse
för djurens ämnesomsättning. — Trisackarider
ge vid spjälkning 3 molekyler enkla sockerarter.
De förekomma i naturen mycket mindre ofta
än mono- och disackarider. De viktigaste äro
raffinos och rhamninos (se dessa ord).
— Tetrasackarider förekomma i knölar af Stachys
tuberifera och i askmanna. — Litt.: v. Lippmann,
"Chemie der zuckerarten" (1904), och Tollens,
"Handbuch der kohlenhydrate" (1914). K. A. V-g.

Sockerbeta. Se Betodling. Om sockerbetans
sjukdomar se Beta i Suppl.

Sockerbrödet, bergstopp. Se Bengkoelen.

Sockerdricka, en läskedryck, bestående af en
5–6-procentig sockerlösning, tillsatt med litet
essenser och komprimerad kolsyra. Beredningen af
sockerdricka sker i slutna, emaljerade och med
omrörare försedda kärl. Vid de större fabrikerna
kunna kärlen rymma ända till 60 hl. I dessa hälles
först den till framställning af sockerdricka
beräknade mängden vatten, hvarefter vattnet "luftas"
därigenom, att kolsyra ledes genom detsamma.
Sedan detta gjorts, tillsättas en på förhand beredd
sockerlag samt öfriga för sockerdrickat erforderliga
smakämnen, såsom citronsyra, hvitt vinbärsvin,
bäressenser etc., hvarefter allt omröres. Samtidigt
påkopplas åter kolsyreströmmen, och lösningen
"impregneras" eller "karboniseras" under omkr.
en halftimmes tid med kolsyra af 2¹/₂–5 atmosfärers
tryck. Därefter är sockerdrickat färdigt att
tappas på flaskor. Innan kolsyran inledes i lösningen,
"tvättas" den oftast med en utspädd lösning
af kaliumpermanganat. Vidstående bild föreställer

Interiör af sockerdricksfabrik (A.-b. Pomril).

A.-b. Pomrils fabriker i Stockholm. Längst t. v.
synas kaliumpermanganattvättarna för kolsyran,
därefter de stora emaljerade blandningskärlen. Vid
sockerdrickstillverkningen kan i st. f. socker nyttjas
sackarin (se d. o.), som är giftfritt, antiseptiskt
och med smak som socker. Mot detsamma kan anmärkas,
att det saknar näringsvärde, af föga betydelse hos
en läskedryck, och att det ger sockerdrickat en
"tom" smak. L B.

Sockerdurra, bot. Se Sorghum.

Sockerhirs, bot. Se Sorghum.

Sockerkalk, Calx l. Calcaria saccharata, farm.,
med., en färglös (hvit) massa, löslig i 12 dlr vatten,
än lättare i sockervatten, framställes genom blandning
och indunstning af 30 dlr släckt kalk, 50 dlr
rörsocker och 150 dlr vatten. Den används invärtes
som motgift vid förgiftning vid fenol (karbolsyra)
eller oxalsyra och ges löst i sockersirap (5: 100)
matskedsvis hvar tionde minut, tills symtomen börja
ge sig. Se Oxalsyra, sp. 1141. C. G. S.

Sockerkistträ, bot. Se Cedrela.

Sockerkol, tekn. Se Benkol.

Sockerkonvention, Internationell. Se Sockerskatt.

Sockerkort. Se Socker, sp. 227.

Sockerkriget kallades en strid om tullen å socker,
som i början af 1850-talet uppstod emellan Sverige
och Norge, närmast framkallad därigenom, att en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>