- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
743-744

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spiraea - Spiraeoideae - Spiral - Spiralborrar - Spiralfjäder - Spiralkylare - Spiralkärl - Spiralnebulosa - Spiraltrakeid - Spiralörten - Spirangium - Spirant - Spirdingsee - Spirea - Spirem - Spiridon - Spirifer - Spirifersandsten - Spirillaceae

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

743

Spiraeoidese-Spirillaceae

744

en honungsliknande lukt och ha användts till att
gnida insidan af bikupor och bikupsbottnar för att
göra bostaden behaglig för bina. Båda arterna blomma
under högsommaren. Flera af våra träd-

Filipendula, (Spirad) Ulmaria (mjödört, älggräs),
l blomställning 2 blad från stjälkens bas,
3 blomma i längdsnitt 4 småfrukter.

gårdars s. k. spireor höra ej hit, utan till
andra rosacésläkten. Sålunda hör den praktfulla,
2 m. höga vippspirean (S. aricefolia) till släktet
Holo-discus, S. opulifolia till släktet Physocarpus,
S. sorbifolia till släktet Sorbaria och den eleganta
S. Aruncus till släktet Aruncus. De i krukor mycket
ofta odlade "spireorna" med hvita eller rödaktiga
små blommor i rika ställningar och vackert bladverk
höra till släktet Astilbe bland saxifraga-céerna.
G. L-m.

Spiraeoideae, bot. Se R o s a c e 3e och S p i r se a.

Spiral (af lat. spira, kringla, ring), mat., i
allmänhet hvarje kroklinje, som gör ett oändligt antal
vindningar omkring en fast punkt, den s. k. polen; den
skäres således i ett oändligt antal punkter af hvarje
genom polen gående rät linje. Den enklaste spiralen
uppkommer, om en rät linje med likformig hastighet
roterar omkring en af sina punkter, under det att en
annan punkt med likformig hastighet rör sig utefter
linjen och därvid beskrifver spiralen. Denna spiral,
hvars ekvation i polarkoordinater är r = av, uppfanns
af Conon och undersöktes närmare af Archimedes, efter
hvilken den också erhållit sitt namn. Bland öfriga
spiraler må nämnas den paraboliska, hvars ekvation är
(r - a)2 = pv, den hyperboliska,
hvars ekvation är r = a/v, och den
logaritmiska, som har till ekvation r = av; den sistnämnda
spiralen har den märkvärdiga egenskapen, att för hvarje punkt radius vector gör samma vinkel med
tangenten. – Om spiralens betydelse i ornamentiken
se Ornament, sp. 934. – Ordet spiral förekommer
ock som adjektiv, företrädesvis i sammansättningar,
i betydelsen snäckformigt vriden.

Spiralborrar, maskinb. Se Borrar.

Spiralfjäder, maskinb. Se Fjäder, sp. 486.

Spiralkylare. Se Kylapparat.

Spiralkärl (jfr Spiral), bot. Se K ä r l 2 och
Kärlsträ n g, fig. l, s, s1.

Spiralnebulosa, astron. Se Nebulösa.

Spiraltrakeid, bot. Se Kärlsträ n g, fig. 2, och T
r a k e i d.

Spiralörten, bot. Se Vallisneria.

Spirangium Schimper, paleont., problematiska föremål
af organiskt ursprung, vanligen förekommande tills,
med fossila växter i sötvattensaflagrin-gar inom olika
geologiska system, från och med stenkolssystemet
till den äldre kritan (wealden). De äro några
cm. långa, spolformiga, spiralvridna kroppar, skenbart
sammansatta af sex med hvarandra förenade valvler,
hvilkas beröringslinjer framträda som upphöjda
spirallinjer eller åsar på föremålets yta. Detta af
smalnar såväl uppåt som nedåt till ett sexkantigt
skaft eller en spets.

Spirangium uppfattades till en början allmänt som
föremål härrörande af växter. Brongniart beskref
dem först under namnet Palceoxyris i tanke, att
de voro besläktade med xyridéerna, medan däremot
Ettingshausen, antagande en för-vantskap med
bromeliacéerna, benämnde dem Pa-Iwobromelia. Schimper
föreslog därpå namnet Spirangium, såsom endast
hänsyftände på deras byggnad, utan någon bestämd
antydan om deras systematiska plats. A. G. Nathorst
jämförde S. med Charas karpogonier. Följande
en antydan af Schen k, ha Renault och Zeiller
sökt ådagalägga, att Spirangium jämte ett inom
karbon-systemet förekommande närstående släkte,
Fayolia, icke är af vegetabiliskt ursprung, utan ägg
af fiskar (plagiostomer), en åsikt, som för närvarande
anses såsom mest sannolik, ehuru frågan ännu måste
betraktas såsom oafgjord. A. G. N.

Spira;nt (af lat. spiräre, andas), språkv. Se
Frikativa ljud.

Spirdingsee [-se], Preussens största insjö, i
reg.-omr. Gumbinnen (Ostpreussen). 119,4 kvkm., med
sjöns förgreningar 154 kvkm., 117 m. ö. h. S. står
genom de masuriska kanalerna i förbindelse med sjöarna
Mauer, Rosch m. fl., emottager tillflöden från flera
sjöar och har sitt aflopp genom floden Pissek, som
genom Narev står i förbindelse med Bug och Weichsel.
(J. F. N.)

Spiréa, bot. Se Sp ir se a.

Spirem, bot. Se Cellbildning, sp. 1394, och K är n
del ning, sp. 582.

Spiridon, rysk munk. Se Silvester.

Spirifer, paleont., fossilt brachiopodsläkte,
utmärkt därigenom, att armarna uppburos af i en
utdragen spiral hoprullade, utåtriktade kalkstöd. De
flesta arterna ha lång, rak låsrand och radierande
ribbor på skalens utsida; dock finnas äfven glatta
former. S. uppträder först i siluriska systemet samt
är mycket allmän i det devoniska (spirifersandsten)
och i bergkalken, hvarefter arternas antal
hastigt aftar. Senast förekommer S. i lias.
B. L-n.*

Spirifersandsten, paleont. Se Spirifer.

Spirillaceæ (af spirillum, liten skruf),
Skrufbakterier, Spiriller, bot. Se Bakteriologi,
sp. 708, 728–730.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free