Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stille, Albert Maximilian - Stille, Arthur Gustaf Henrik - Stille, Karl - Stille, Hans - Stillé, Charles Janeway - Stilleben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1395
Stille-Stilleben
1396
sen i Berlin, bragte tillverkningen af kirurgiska
instrument i Sverige till en mycket hög ståndpunkt och
bidrog genom egna konstruktioner och uppfinningar,
bl. a. de världsberömda operationsborden, i
väsentlig grad till utvecklingen af det moderna
kirurgiska instrumen-tariet. S. var led. af
Svenska läkarsällskapet (1886). Firman Alb. Stille
sammanslogs 1910 med instrument- och förbands-a.-b
Ch. 0. Werner till A.-b. Stille-Werner (aktiekapital
700,000 kr.), som 1914 upptagit till-Terkning äfven
af matematiska, nautiska och dylika instrument.
2. K. T-dt.
Stille, Arthur Gustaf Henrik, historiker,
universitetslärare, f. 16 juli 1863 i Osby, son till
kyrkoherden Olof S. (af bondesläkt från Fjälkinge,
Villands härad), som antog namnet S., blef student i
Lund 1882, filos. doktor 1889 och docent i historia
där 1892, förestod professuren i historia flera gånger
från 1895, erhöll 1905 professors n. h. o. v.,
var 1905–08 lektor i historia och modersmålet
vid Lunds högre allm. läroverk, kallades till
e. o. professor i historia i Lund 1908 och blef
professor där 1909. S:s historiska författarskap
har framför allt gällt krigshistorien och Karl
XII:s historia. Bland hans krigshistoriska arbeten
märkas Öfversikt af fälttåget i Skålne år 1644 (i
"Krigsvet. akad:s tidskr." 1910), Fälttåget i Skåne
och Halland 1657 (i "Hist. tidskr. för Skåneland",
bd 2), Kristian V i slaget vid Lund, Fälttågen i
Skåne 1676–79, Dackefejden och det s. k. slaget
vid Åsunden (alla i "Hist. tidskr.") m. fl. Mest
betydande af hans krigshistoriska arbeten äro de,
som röra Karl XII:s tid: Kriget i Skåne 1709–1710
(1903) och Carl XII:s fälttågsplaner 1707–1709 (1908;
öfv. till ry.). Det senare arbetet utgör det första
vetenskapligt genomförda försöket att klarlägga
Karl XII:s strategi under det ryska fälttåget. En
ytterst häftig kritik från E. Carlson framkallade
från S:s sida inlägget Metod och kritik vid Karl
XII:s-forskningen (i "Hist. tidskr." 1908), hvari
den nyare Karl XII:s-forskningens grundtankar och
metoder utvecklades. Af Stora nordiska krigets
diplomatiska historia har S. särskildt i ett
par arbeten behandlat Sveriges förhållande till
Danmark 1700–09 och bedrifvit omfattande studier
öfver Karl XII:s turkiska politik. Utom genom sina
vetenskapliga arbeten har S. äfven på annat sätt i
hög grad befordrat den moderna Karl XII:s-forskning,
till hvilken Hjärne gaf första stöten, både genom de
impulser till vetenskapligt arbete på detta område,
som S. gett genom sina föreläsningar, hvilka omfattat
hela Stora nordiska krigets tid, och som den drifvande
kraften vid stiftandet af Karolinska förbundet (se
d. o.) 1910 samt sedan som förbundets sekreterare och
redaktör af dess årsbok. Äfven som populär föreläsare
har S. utvecklat betydande och högt
skattad verksamhet. S. är led. af Krigsvet. akad. (1910).
P. S-son.
Stille, Karl, pseudonym. Se D e m m e, H. K. G.
Stille, Hans, tysk geolog, f. 1876, sedan 1912
professor vid universitetet i Leipzig och chef för
Sachsens geologiska undersökning. Hans mest betydande
arbeten falla inom geotektonikens område. Särskildt
har han med skärpa och klarhet framhållit sammanhanget
emellan geosynklinaler, d. v. s. områden med mäktiga
sedimentära afsätt-ningar, som äro stadda i sekulär
sänkning, och bergskedjezoner: den veckning, som ger
upphof till bergskedjor, är bunden vid zoner för stark
sedi-mentation och är att betrakta som en revolution,
ett afbrott i områdets lugna sedimentära evolution.
A. Ung.
Stille, Charles Janeway, svensk-amerikansk
universitetsman och skriftställare, f. 23 sept. 1819
i Philadelphia, d. 11 aug 1899, tillhörde en urspr,
från Roslagen härstammande kolonistfamilj (Stille),
som alltsedan 1641 varit bofast i Delaware-området och
hvaraf flera medlemmar utmärkt sig som ämbets- eller
köpmän i hans fädernestad. S. fick sin utbildning
särskildt vid Yale college, som 1868 kallade honom
till hedersdoktor och vid hans död erhöll i donation
Ve af hans förmögenhet. Han egnade sig först åt
lagstudier och blef utexaminerad jurist, men slog
sig snart på litterär och historisk forskning. Denna
verksamhet föranledde honom att aflägga flera besök
i Europa, hvaribland vid två särskilda tillfällen
i Sverige. Under Nordamerikanska inbördeskriget
gjorde S. betydande fosterländska och humanitära
insatser bl. a. dels genom sin inom unionsarmén i
en half million exemplar spridda, till flera språk
öfversatta flygskrift How a free people conducts a
long war, dels som outtröttlig medlem af The standing
committee of the United states sanitary commission
(hvars historia han på dess uppdrag författade 1866),
en förelöpare till Genéve-kon-ventionen och Röda
korset. 1868-80 beklädde S. posten som president
vid Pennsylvaniauniversitetet, hvars omdaning och
utveckling till ett af Amerikas främsta universitet
i väsentlig mån äro hans förtjänst. Efter att ha
nedlagt sitt mandat som chef för universitetet
kvarstod han dock där som professor i engelsk
litteraturhistoria. Hans omfattande historiska
forskningar resulterade i en serie större och mindre
publikationer. Ett vittnesbörd om S:s kärlek till
allt svenskt och pietet för förfädernas minne var hans
donation af l/z af sin efterlämnade förmögenhet till
den gamla svenska kyrkan Gloria Dei i Philadelphia.
E. A-ie.
Stilleben (ty., af still, orörlig, och leben, lif),
målark., en konstnärlig framställning af liflösa
föremål, t. ex. matvaror, frukter, bordskärl,
hus-geråd, musikinstrument o. d., motsvarande hvad
fransmännen kalla nature morte. Stillebensbilder
förekommo redan i den antika tidens konst, både
den grekiska och romerska. I det moderna måleriet
utvecklades stillebenet till en själfständig
konstart i Nederländerna på 1600-talet. Det hölls
bredt och dekorativt verksamt eller utarbetades med
miniatyrartad finhet. Bland märkliga stillebensmålare
äro F. Snyders, J. Fyt (villebråd och frukter),
D. Seghers (blommor), J. Weenix (fruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
