23 Tropseolaceae-Tropik 24 skilda människorna; 3. olikheten mellan sinnesorganen ; 4. den enskilda människans olika tillstånd; 5. olikheten i läge och afstånd, 6. iakttagelsens uppblandning med annat; 7. företeelsens olikhet alltefter samvaro med annat; 8. relativi-teten i allmänhet; 9. antalet erfarenheter; 10. olikheterna i bildning, seder, lagar, religiösa föreställningar och filosofiska åsikter. A g r i p p a, SextusEmpiricus m. fi. uppställde fem troper; andra skeptiker endast två. (Se Skepticism.) 2. S-e. Tropaeoläceae, bot. Se Geraniales och Tropseolum. TropäJOlum L., Indiansk krasse, Blomsterkrasse, Kapucinkrasse, bot., växtsläkte bildande fam. Tropceolacece inom serien Geraniales med många arter i Amerikas bergstrakter från Mexico till Chile. Alla arterna äro saftiga örter, många af dem klättrande med bladskaften, med karakteristisk lukt och smak. Bladen äro sköldformiga eller flikade, spiralställda. De ofta stora och vackra blommorna sitta ensamma i bladvecken. De äro 2-könade och zygomorfa, i det att blombottnen innanför det bakersta foderbladet är förlängdt till en sporre, som är ett honungsgömme, hvarjämte de särskilda bladen i blomman ha olika form alltefter sin ställning. Frukten är en tredelad klyffrukt. Fodret är 5-bladigt, mer eller mindre färgadt; kronbladen äro 5 och Tropa>olum Lobbianum. ståndarna 8. T. majus, T. Lobbianum (se fig.) och T. aduncum (T. canariense) med röda eller gula eller af rödt och gult brokiga blommor höra till våra trädgårdars och balkongers vanligaste prydnadsväxter. Af de båda förstnämnda finnas både låga och höga, klättrande sorter ("slingerkrasse"). Blomknopparna och de omogna frukterna ha skarp smak och användas i pickels. Flera arter ha knölstam, t. ex. T. tuberosum, hvars knölar ätas i Ecuador och Peru. G. L-m. Tropakokaln, farm. med., en alkaloid, som anträffats i en på Java odlad kokabuske och som framställts äfven syntetiskt. Det är b e n s o y 1-p s e u d o t r o p i n, Ce H^ NO (CB H5 CO). För me- dicinskt ändamål används dess förening med saltsyra (hydrokloriden). Denna utgöres af färglösa kristaller eller ett hvitt, kristallimskt pulver, som lätt löses i vatten. Tropakokainets verkan liknar väsentligen kokainets (se d. o.), det är alltså ett lokalt bedövningsmedel (se d. o.), men dess giftighet är omkr. 3 gånger mindre än kokainets. Känsel-lösheten inträder hastigare än med kokain och medför ej såsom detta lokal anemi; äfven saknar det kokainets pupillutvidgande verkan. Tropa-kokainet lämpar sig ej att blanda med adrenalin, emedan det upphäfver det senares kärlsammandra-gande förmåga. Tropakokainet används till in-drypningar, penslingar och insprutningar i 10-20 proc. lösning. Vanlig dos är 5 cg., maximaldos 10-15 cg. Lösningarna kunna steriliseras i kokning, hvilket ej är fallet med kokainlösningar. Tropakokainet är icke upptaget i Sv. farma-kopén. C. G. S. Tropasyra, farm. med. Se Skopolamin. Tropea, lat. Trapeia, stad i italienska prov. Catanzaro, naturskönt belägen på en klippa vid Tyrrhenska hafvet, vid järnvägen Reggio-S:ta Eufemia. T. är biskopssäte, har en katedral, en församlingskyrka, S. Francesco, med fasad från 1000-talet, prästseminarium och en mycket besökt hamn. 6,001 inv. (1911). Tropelner, kem. farm., alkaloider, uppbyggda enligt arbeten af Ladenburg genom förbindelse mellan basen tropin och en organisk syra. Sådana tropeiner äro atropin (se d. o.) och hyoscyamin, hvilka bestå af tropin och tropasyra, samt homa-tropin, som är sammansatt af tropin och mandelsyra m. fl. Nära till dessa står skopolamin 1. hyoscin, som utgöres af basen skopolin (1. oscin] och tropasyra. C. G. S. Tropeollner, kem. tekn., en klass af azofärg-ämnen (se d. o.), som erhållas genom inverkan af diazosulfonsyror på fenoler eller aminer. Hit hör t. ex. färgämnet tropeolin D, äfven kalladt heliantin B, som under namn af metylorange mycket ofta används som indikator (se d. o., sp, 560) vid titrering af syror och baser (jfr Analys, sp. 901). En utspädd, neutral lösning af metylorange är gul och rödfärgas a.f ett spår af en stark syra, men påverkas föga af kolsyra eller andra svaga syror. Metylorange framställes genom inverkan af diazobensolsulfonsyra på dimetylanilin, och är alltså dimetylanilinazobensol-sulfonsyra, (CH,;)0 N . C6 H4 . No . C6 H4 . SO,H. Jfr Naftalinfärgämnen. " K- A. V-g. Tropicoris, zool. Se Sköldskinnbaggar. Tropidurus, zool., ett till fam. leguaner, Igua-nidce (se d. o.), ödlornas ordning och kräldjurens klass, hörande släkte, har hufvudet och bålen platta, eger gomtänder samt har rygg och stjärt försedda med kölade fjäll. Två arter, af hvilka den vanligaste (T. torquatus) uppnår en totallängd af 35 cm., lefva i Syd-Amerika. De bebo stenhögar, klippspringor och gamla byggnader samt springa snabbt och klättra med stor skicklighet upp på de brantaste väggar. På flera ställen i Brasilien höra de till de allmännaste ödlorna. L-e. Tropik (lat. tro'picus, näml. ci'rculus, af grek. tro'pös, vändning), Vändkrets, astron, och geogr., kallas hvardera af de två parallellcirklar, soin tänkas dragna på himmejssfärep eller