- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
39-40

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trouessart, Édouard Louis - Troughton, Edward - Trouillon-Lacombe, L. - Trouillot, Georges Marie Denis Gabriel - Trousseau - Trousseau, Armand - Trouton, F. Th. - Troutons regel - Trouvère - Trouville

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Troughton-TrouvNIe 40 rope (1910). Särskildt erkännande har T. vunnit för sitt nyttiga och mödosamma arbete Catalogus mammalium tam viventium quam fossilium (3 dlr, 1898-1904). L-e. Troughton [träu'tn], Edward, engelsk astronomisk instrumentmakare, f. i okt. 1753 i Corney, Cumberland, d. 12 juni 1835 i London, var sedan 1826 associerad med W. Simms (f. 1793, d. 1860). Från T. och från firman Troughton and Simms härstamma många af de större instrumenten på observatorierna i Greenwich och Kapstaden m. fi., och äfven i Sverige träffas detta märke på äldre astronomiska instrument. K. B. (B-d.) Trouillon-Lacombe [trojåMakå^b], L. Se La-c o m b e. Trouillot [tröja], Georges Marie D e-nis Gabriel, fransk politiker, f. 7 maj 1851 i Champagnole (dep. Jura), d. 22 nov. 1916 i Paris, egnade sig åt advokatyrket i sin hemtrakt, deltog efter 16 maj 1877 i den häftiga politiska kampanj, som då fördes mot Mac Mahons anhängare, var 1889-1906 deputerad och därefter till sin död senator för Jura. I dep. Juras generalråd blef han 1894 president. T. gjorde sig i deputeradekammaren bemärkt som en bland de radikales skarpaste talare, särskildt mot de moderates närmande till högern, bidrog 1898 väsentligt till ministären Mélines fall, var juni-nov. 1898 kolonialminister i kabinettet Brisson, hade som utskottets rapportör 1901 mycket väsentlig andel i genomförandet af den betydelsefulla, mot de andliga ordnarna riktade lagen om föreningsrätten, var i ministärerna Combes och Rouvier (juni 1902-mars 1906) minister för handel, industri, post och telegraf samt (juli 1909-nov. 1910) kolonialminister i Briands första ministär. I deputeradekammaren och senatens utskottsarbete var T. outtröttligt verksam. Han utgaf (jämte F. Chapsal) en kommentar öfver lagen om föreningsrätten, Du contrat d'association (1902), och sina samlade tal rörande denna lag, L'idée laique (1906), samt en af Världskriget inspirerad diktsamling, Poésies de guerre (1916). I sitt partis tidningar, särskildt i "Siécle", var han flitig medarbetare. V. S-g. Trousseau [trosså], fr. (eg. bunt, knippa), utstyrsel, "hemföljd" (i synnerhet en prinsessas). Trousseau [trosså], Armand, fransk kliniker, f. 1801 i Tours, d. 1867, blef med. doktor i Paris 1825 och professor där i terapi och läkemedelslära 1839 samt utmärkte sig som sådan genom eminent lärarförmåga och som utmärkt läkare och diagno-stiker. T:s viktigaste skrifter äro Traité pratique de la phthisie laryngée (1837), Traité de théra-peutique et de matiére médicale (2 bd, 1836-39; flera uppl.) samt framför allt Clinique médicale de VHÖtel-Dieu de Paris (2 bd, 1860-62; flera uppl.). Han var mästare i skildringen af sjukdomsfall och förmådde att åt densamma ge utmärkt behag. 1834 uppsatte han tills, med Gouraud och Lebaudy "Journal des connaissances médico-chirurgicales". Under revolutionen 1848 spelade T. en framstående roll och var medlem af lagstiftande församlingen. Jfr Diet, sp. 371. B. T-dt. Trouton [träVtn], F. T h. Se Troutons regel. Troutons regel [träVtns-], fys. kem., en af f. d. professorn i fysik vid University college i London F. T h. Trouton (f. 1863) 1884 funnen, synnerligen betydelsefull regelmässighet beträffande vätskors afdunstningsvärme (se Latent värme). Enligt denna regel är detta värme (W) multipli-ceradt med vätskans molekylarvikt (m) och divi-deradt med den absoluta temperaturen (T) för vätskans kokpunkt vid ett bestämdt tryck ett konstant tal (k). Det matematiska uttrycket för Troutons regel är således: m W : T = k Vid vanligt atmosfärstryck (760 mm.) är denna konstant omkr. 20,s. Den gäller likväl endast för vätskor, hvilkas molekyler äro enkla, motsvarande deras enkla kemiska formel, såsom kolväten och estrar. För vätskor, hvilkas molekyler äro mera sammansatta (s. k. associerade vätskor), såsom vatten, etylalkohol och feta syror, får könstanten andra värden, i de tre angifna fallen 25,9, 24,o och omkr. 13. Troutons regel är af synnerligen stort teoretiskt intresse och har därför behandlats af ett stort antal författare. Redan 1876 hade R. Pietet (se d. o.) funnit förenämnda regelmäs-sighet. Den märkligaste förbättringen däraf infördes af amerikanske fysiko-kemisten Joel Hillebrand 1915, som visade, att (den approximativa) konstanten fc, som har en viss tendens att stiga med ämnets i fråga kokpunkt, erhåller ett vida mer konstant värde, om man med T i ofvanstående formel betecknar den absoluta kokpunkten vid lika molekylantal pr ånga, i stället för vid lika tryck. En liknande formel har franske fysiko-kemisten de Forcrand 1903 gett, där W betyder summan af de båda latenta värmena, således smältvärme och ångbildningsvärme tillsammantagna. Konstanten k får då ett värde af omkr. 30 (vid atmosfärstryck). Liknande regelmässigheter gälla enligt Arrhenius för en annan kemisk process, nämligen dissociation af gaser (1915). Enligt denna regelmässighet måste de kemiska processerna på solen och andra stjärnor utveckla ofantliga värmemängder, motsvarande dessa himlakroppars höga temperatur, som i deras inre torde uppgå till millioner grader. Härigenom få vi en förklaring på ursprunget till de oerhörda värmemassor, som solen och stjärnorna utstråla. Troligen är syntesen af radioaktiva kroppar en process af denna art, d. v. s. den försiggår endast vid mycket hög temperatur. S. A-s. Trouvére [trovår], fr. (af trouver, eg. finna; dikta), benämning på de nordfranske skalderna under 1100-1300-talen, medan de sydfranske kallades trubadurer (se Trubadur). Se vidare Franska litteraturen, sp. 1194. Trouville [trovi'11], stad och badort i franska dep. Calvados, höger om floden Touques' utlopp i Seinebukten, vid franska västbanan och med ångbåt förbundet med Havre. 6,264 inv. (1901). Ännu i början af 1860-talet ett obetydligt fiskeläge, är T. nu en af världens vackraste badorter, mycket besökt af parisare, med många smakfulla villor, eleganta badetablissemang, präktigt kasino med bal- och konsertsalar m. m. (se fig.). Den långsluttande stranden, bestående af ren, fast sand, erbjuder förträffliga badplatser. En bro öfver floden leder till staden och badorten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free