59 Trumpetsnäckan-Trunk-järnvagar 60 Tritonium Tritonis. klaras ena hälften af namnet; den andra kommer af den trumpetlika tonen, orsakad genom den enda strängens stall, som blott med ena foten är fast-limmadt, men med den andra fritt skallrar mot resonansbottnen. Endast flageolett-toner plägade spelas på detta instrument. A. L.* Trumpetsnäckan, Tritonium, zool., släkte, hörande till fam. Tritoniidce, ordn. Prosobranchia och klassen Gastropoda bland blöt-djuren. Skalet, som är försedt med knölar och lister, är ägg- eller klubbformigt, spiralvridet, undertill utdraget i en kanal. Djuret eger ett långt andedräktsrör. De många arterna, som lefva i de tropiska hafven, kunna uppnå ganska betydande storlek (40 cm. och därutöfver). De användas på vissa ställen som trumpeter. Tritonerna (se Triton, myt.) afbildas vanligen blåsande i dylika snäckor, och den romerska signaltrumpeten buccina (se d. o.) hade en form, som liknade trumpetsnäckans, men var böjd till en halfcirkel. L-e. Trumpetsvampen, löt. Se Thelephoracese. Trumpetträdet, bot. Se C a t a l p a och C e-cro p i a. Trumpp, Ernst, tysk orientalist, f. 1828 i Ilsfeld, d. 1885 i München, trädde i tjänst hos Church missionary society samt undersökte på dess uppdrag Indusdalens och Afganistans språk (1854 -58). Efter några års arabiska studier i Syrien och Egypten återvände han till Stuttgart 1861. 1871-72 vistades han på uppdrag af engelska regeringen i Lahore för att med sikhprästers tillhjälp göri en öfv. af denna sekts heliga skrifter. Han blef professor i orientaliska språk i München 1874. T:s förnämsta arbeten äro Grammar of the sindhi language (1872), Grammar of the pashto or language of the afghans (1873), The Adi Gronth or the holy scriptures of the sikhs (1877; 2:a uppl. 1895), Der kampf Adams öder das christliche Adamsbuch des Morgenlandes (1880), Gramma-tische untersuchungen iiber der sprache der brähuis (1881), Die religion der sikhs (s. å.) och Das tauf-buch der cethiopischen kirche; cethiopisch und deutsch (1878). H. A.* Trumscheit [tn/mjäit], ty.,- mus. Se Trum-petmarin. Trumsjuka, veter., en särskildt hos nötkreatur, men äfven hos får rätt ofta förekommande sjukdom, som består i en genom häftig jäsning i fodermassan framkallad gasutveckling i vommen. Sjukdomen är lätt igenkännlig, och de viktigaste symtomen äro stark utspänning af buken, särskildt i vänstra flanken, som kännes hård och spänd som en trumma, stor oro, utstående, blodsprängda ögon och svår andnöd. Trumsjukan har i regel ett synnerligen häftigt förlopp och kan redan inom en half timme-några få timmar sluta dödligt genom kväfning. Orsaken är vanligen förtäring af större mängd grönfoder, särskildt om detta varit vått af regn eller dagg, eller af för stor mängd rotfrukter, och någon gång kan gasansamlingen bero äfven på hinder för de bildade gasernas uppstötning, såsom främmande kroppar i foderstrupen (matstrupen) eller svulster i närheten däraf. Oftast förekommer trumsjuka under betestiden; man bör därför iakttaga, att djuren, tills de fullt hunnit vänja sig vid betet, erhålla ett torrfoder på stall, innan de släppas ut, att de vid bete på särskildt frodiga klöfver-vallar till en början få beta endast en kort stund, 10-15 min., och att de ej utsläppas, medan gräset är vått af regn eller dagg, samt vid stallfodring, att grönfodret under den första tiden blandas med halm, att det ej får ligga i hög och taga hetta, då jäsning lätt inträder, utan skares kort före utfodringen, och att det ej afslås, medan gräset är vått. Behandlingen bör i första hand gå ut på att aflägsna gasen lör att därigenom underlätta andningen. I lindrigare fall kan detta ske genom upprepadt tryck i flanken, hvarvid gasens uppstötning kan befrämjas därigenom, att man i munnen på djuret lägger ett groft halmband, som sammanvrides i nacken. I svårare fall uttömmes gasen medelst ett genom munnen och foderstrupen till magen infördt s. k. struprör eller i särskildt häftiga fall med svår andnöd genom användning af s. k. troakar (se d. o.). Troakaren föres med en kraftig stöt in i vänstra flanken i riktning snedt framåt och nedåt genom bukväggen in i vommen, hvarefter stiletten utdrages, och hylsan får kvar-sitta, tills gasen utströmmat. Invärtes ges för jäsningens hämmande 20-30 gr. saltsyra eller 10-15 gr. ammoniak i 1/? 1. vatten eller kalkvatten (15-30 gr. nysläckt kalk i */2 1. vatten) 1/2-l 1. (för får */4 af nämnda medel) en gång i halftimman under 2 a 3 timmar. E. T. N. Trumslagare, krigsv., soldat, som slår trumma (se d. o.). Trumstake, sjöv., en liten, smäcker stång, som sättes på toppen af en mast eller märsstång, då den ofvanför varande stången är nedtagen. Den är försedd med flagglina, för att flagg eller vimpel må kunna hissas på densamma. R- N.* Trumvätska, genom en kloak afrinnande ofta starkt förorenadt afloppsvatten. Jfr Kloak. Trundön, ö i Bottniska viken, Norrbottens län, Piteå landskommun, omkr. 15 km. n. ö. om Piteå, ön är nära 10 km. lång i n. v.-s. ö. samt ungefär 2 km. bred. Omkr. ett dussin gårdar ligga tätt samlade på nordöstra sidan af ön. N. H-m. Trunk [eng. utt. tra^k], eng. (eg. stam); mek. Se Trunkmaskin. Trunkdäck, skpsb. Se Däck och Trunk. Trunk-järnvägar (se Trunk), eng. trunk-lines [tra^k låYns], de stora stambanor 1. hufvudjärn-vägslinjer i nordöstra delen af Nord-Amerikas förenta stater, som med hvarandra förena de förnämsta samfärdselsmedelpunkterna vid Atlantiska hafvet och de stora sjöarna, nämligen New Yorks central -och Hudson-riverjärnvägen, New York-Lake Erie-och Westernjärnvägen (från New York till Buffalo och vidare mot v.), Baltimore-Ohiojärnvägen, Pennsylvania järnvägen (mellan Philadelphia och Pittsburg), hvartill kommer den kanadensiska Grand Trunk pacific railway (se P a c i f i k-järnvägar, sp. 1215-16). Efter hårda inbördes tariffstrider förenades de olika linjerna 1877