61 Trunk-kanalen-Truro 62 till Trunk-line pool, som, sedan Interstate com-merce act (se Interstate commerc e) 1887 förbjudit "poolbildningar", förvandlades till Trunk-line association med hufvudsakligen lika enhetlig (för linjerna gemensam) tariff. Trunk-kanalen. Se Grand Trunk-kana-1 e n och T r u n k. Trunkkolf, mek. Se Kolf, sp. 529-530, och T runk. Trunk-lines [tra'nk låVns], eng. Se Trunk-järnvägar. Trunkmaskin (se T runk), mek., enkelt verkande kolfmaskin, hvars arbetscylinder är sluten i endast den ena ändan, men öppen i den andra och hvars arbetskolf är sammangjuten med ett i cylindern inpassadt rör, tr unken, af så stor längd, att annan styrning för den fram och åter gående kolfven icke är behöflig. Eljest erforderliga gejder med tillhörande tvärstycke saknas därför. Ena vefstakslagret är anbragt i trunken, och kolf stång behöfves i följd häraf icke. Maskinen blir härigenom kortare, än då kolfstång kommer till användning. (Se fig. 3 och 5 i art. G as m as k i n.) Olägenheten af anordningen är, att det nämnda lagret är svåråtkomligt och att en viss risk för varmgång förefinnes. I halftrunk-maskinen är cylindern sluten i båda ändarna, men ena locket är ringformigt och omsluter trunken, som i detta fall har väsentligen mindre diameter än cylindern. Admissionstrycket får verka på kolf vens ringformiga sida och expansionstrycket å den motsatta. Äfven vid denna maskin är kolfstång obehöflig. O. E. W. Trunksystemet, ett på utlandets större hotell brukligt system, som består däri, att samtliga kundernas drickspengar samlas i en gemensam kassa (trunk), ur hvilken uppassarna .aflönas och hof-mästarna få sin profit. Uppassarna indelas i "chefer" och "commis"; medan de senare aflönas ur kassan med fast lön, få de förra dela hvad som blir öfver. Ett försök att i sept. 1911 införa trunk-systemet på Grand hotel royal i Stockholm framkallade protester och strejkhot från personalens sida. Trunneberget, kronopark i Idre revir, Gäfle- Dala öfverjägmästardistrikt, Kopparbergs län. Vid afvittringen och storskiftet i Särna socken afsattes enligt K. M:ts befallningshafvandes beslut 10 jan. 1894 vissa områden till kronoparker, hvaraf enligt Domänstyrelsens beslut 10 april 1902 bildades bl. a. kronoparken T. Areal 8,828 har (1915). S-r. Trunnebergsfallet, vattenfall i Trunnebergsån, en af källfloderna till Öster-Dalälfvens biflod Sör-älfven, å kronoparken Gröfveldalen, Särna socken, Dalarna. Fallhöjden är 17,3 m. på en längd af 423 m. och vattenområdet 620 kvkm., hvaraf 15 kvkm. sjöar. Lågvattenmängden är l,? sekundkbm. (2,8 sekundl. pr kvkm.) och den industriella medel-vattenmängden 4,7 sekundkbm. (7,5 sekundliter per kvkm.) med en styrka af 813 hkr. I vattendraget finns allmän flottled. Trupheme [tryfäm], André Francois Joseph, fransk skulptör, f. 1820 i Aix i Provence, d. 1888 i Paris, gjorde sig känd genom en följd af ideala stöder, Angelika, smidd vid klippan (1855), Drömmen (1859), Ung flicka vid källan (1867, i Luxembourg, Paris), Venus ocli Amor (1868), Hösten (grupp för Louvre), Aftonens timmar (fronton för Stora operan) m. fl., samt statyn Mirabeau (1872, rådhuset i Aix) m. fl. - Hans broder Auguste Joseph T., f. 1836 i Aix, d. 1898, var målare, särskildt omtyckt för sina spirituellt och behagfullt uppfattade och utförda bilder ur skollifvet. (G-g N.) Trupp (fr. troupe, af lat. tu'r*ba. skara), hop, skock, skara, tropp; skådespelarsällskap; krigsv., en för militäriskt ändamål bildad sammanslutning af krigsfolk (om skillnaden i bet. mellan "trupp" och "tropp" se Tropp), vanligen utgörande en hel truppafdelning, en truppdel eller ett truppförband. I vanligt språkbruk skiljer man mellan trupper och staber, däraf ock trupp-t j äEst, tjänst vid trupp, till skillnad från stabs-eller byråtjänst. Af trupper särskiljer man land-och sjötrupper, gardes-, hus- eller elittrupper, linjetrupper, afsedda för armén i första linjen (till skillnad från reservtrupper, landtvärnstrupper, depå-trupper o. s. v.). Med truppslag, vanligen liktydigt med vapenslag, förstår man sammanfattningen af de trupper, som äro afsedda att användas på samma sätt. Så har man t. ex. infanteri-, kavalleri-, artilleri-, ingenjör-, järnvägs-, telegraf-, träng-, sjukvårds-, förvaltuingstrupper o. s. v. Om Truppindelning 1. tillfällig indelning se under Indelning, sp. 471. - Med truppskepp förstås ett slags örlogsångare, som hufvudsakligen är afsedd till att föra trupper mellan moderlandet och dess kolonier (jfr Transportfartyg under Transport). C. O. N. Truppskepp, krigsv. Se Trupp. Truppslag, krigsv. Se Trupp. Trupptelegraf, krigsv., kallas den del af krigstelegrafen (se d. o.), som har till ändamål att uppehålla sambandet inom de olika truppförbanden samt att därvid genom hastigt anordnade förbindelser möjliggöra snabb rapportföring och ordergifning under marsch, förläggning och strid. Enligt för trupptelegrafens organisation, utrustning och verksamhet m. m. utfärdade bestämmelser utbildas vid hvarje infanteri-, kavalleri- och artilleriregemente tillräckligt antal befäl, underbefäl och menige för uppsättandet af nödiga trupptelegrafförband vid dessa truppslag och trängen. Trupptelegrafens verksamhet omfattar telefonering, ljudtelegrafering, semaforering och morsesignalering. L. W:sonM. Trupptjänst, krigsv. Se T r u p p. Truppträng. Se Träng. Truppöfningsplats, krigsv., kallas i Tyskland d<4 stora öfningsplatser i förening med skjutfält, som finnas inrättade i allmänhet en för hvarje armékår med läger för ett större antal trupper, som där förläggas i omgångar. Svårigheten att i de rikt odlade och tätt bebyggda länderna finna tillräckligt stora och vid därtill erforderliga tider tillgängliga vidder för truppöfningar i större förband nödgade efte* 1871 tyskarna att anlägga sådana platser, hvilka numera förekomma i de flesta stater och torde bli nödvändiga att inrätta äfven i Sverige. * C. O. N. Truquage [trykäj], fr. Se T r u c a g e. Truro [trö^råli]. 1. Stad i engelska grefsk. Cornwall på en halfö, som bildas af floderna Allén och Kenwyn, strax ofvanför deras förening till den i Falmouth harbour utmynnande floden Fal, vid