- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
63-64

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Truro - Trust

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

63 Trust 64 Great western järn vägen. 11,562 inv. (1901). T. blef 1876 säte för en anglikansk biskop och har en 1880-1903 uppförd katedral, en af Englands förnämsta moderna kyrkor, museum för antikviteter och fåglar från Cornwall samt ett stort, af biskop Phillpotts 1856 upprättadt teologiskt bibliotek. Smältning af tenn från i T:s närhet belägna gruf-vor samt tillverkning af lergods, kläder och stöflar äro viktiga industrigrenar, och handeln med tenn är liflig. T. blef 1304 en af de fem "stannary-städerna" (af stafnnum, tenn), dit tennbleck från grefskapet måste föras för stämpling i "coinage hall", och sände 1295-1885 två representanter till parlamentet. Det är en af Englands äldsta städer och hette i medeltiden Treueru, Treurok och Trueret. - 2. Stad i kanadiska prov. Nova Scotia, vid Salmon river, nära Cobequidviken, knutpunkt för de kanadiska Intercolonial- och Midlandjärnvägarna. 5,993 inv. (1901). T. är medelpunkt för ett stort industri-, jordbruks- och fiskeriområde. l o. 2. E. A-t. Trust [eng. uttal tra'st], eng. (förtroende; i öfverförd bet.: egendom, som förvaltas af a board of trustees, ett förtroendemannaråd), bolag, som eger, eventuellt blott innehar aktiemajoriteten i alla eller flertalet större företag inom sin bransch och därigenom behärskar marknaden, så att det förmår göra sig oberoende af konkurrens (se d. o., sp. 777) och reglera prisen (se Monopol); i vidsträcktare bemärkelse ofta äfven om bolagsgrupp, som på ett eller annat sätt sammanhålles under gemensam ledning eller eljest samverkar i nyssnämnda syfte (se Kartell). Det karakteristiska för en trustbildning är den genomförda företagsenheten, medan i en kartell de samverkande företagen bibehålla sin själfständighet. Emedan härvid likvisst fråga är om en skillnad till graden mera än till arten, öfvergå de båda koncentrationsformerna i hvarandra. Hvad som formellt är organiseradt som en löslig kartell, kan i realiteten vara en effektiv trustbildning. Verkliga förhållandet undandrar sig stundom offentligheten, liksom andra affärshemligheter. Monopolmakten är emellertid det viktiga kännetecknet på trustens realitet, och med skäl har man vant sig att kalla dess utöfvare "trustkungar". Orsakerna till trustbildningarna under de senaste årtiondena äro att finna i hvarjehanda tekniska, juridiska, ekonomiska och politiska förhållanden, som befordrat uppkomsten af jätteföretag. Den moderna tekniken inom storindustri och kommunikationsväsen är gifvetvis en första förutsättning och en andra aktiebolagsväsendets utbredning och skapandet af en tillräckligt liflig aktiehandel. Trustbildningar förekomma numera också i alla länder med ett utveckladt börsväsen. De uppstå företrädesvis inom sådana affärsgrenar, där driftkostnaderna sjunka vid ökad massproduktion och driften därför blir mera lönande i samma mån, som den utöfvas i större skala (se Produktion, sp. 325). Lagen för efterfrågan och tillgång, som under fri konkurrens i regel medför prisfall vid hastigt och starkt ökadt utbud, men vid starkt prisfall omvändt en minskning i tillverkningen och utbudet, tills priset åter når tillräcklig höjd för att göra produktionen lönande, förlorar denna reglerande verkan på marknaden, i fall ökad masstillverkning medger lägre tillverkningskostnad pr styck. Ett prisfall medför nämligen då icke minskadt utbud, utan förleder tvärtom konkurrerande storföretag att ytterligare öka produktionen för att nedbringa produktionskostnaderna pr styck under det nya marknadspriset. Detta tryckes därigenom ytterligare. Nyuppfunna metoder och maskiner måste förvärfvas till att ersätta äldre, och företagarna tvingas därvid att hastigt slopa anläggningar, som representera betydande kapital, till stor förlust för egarna, för hvilka konkurrensen lätt blir ruinerande. En prisreglering på överenskommelsens väg erbjuder under sådana omständigheter en naturlig utväg ur svårigheterna och kommer gärna också till stånd (se Kartell). Denna förklaring af systemskiftet från fri konkurrens till kartell- och trustväsen inom viktiga områden af det nutida näringslifvet kastar emellertid ljus öfver endast en faktor i utvecklingen. I många fall har den varit afgörande, bl. a. kanske som regel i Sverige, där kartellöfverenskommelser inledt de senare trustbildningarna. I kristider gör den sig starkast gällande, och just då förete sammanslutningarna en växande talrikhet, såsom i Tyskland efter krisen 1901 och i Sverige efter krisen 1907, liksom af delvis helt andra skäl under starka uppsvingstider, såsom i Sverige 1915--17. I kristider framträder behofvet att hålla prisen uppe och yppa sig många möjligheter att på gynnsamma villkor öfverta företag, som kämpa med svårigheter. Vid högkonjunktur kunna prishöjningarna lättare genomföras under samförstånd, och samförståndet kan då finnas billigt betalt med relativt höga kostnader för förvärf af konkurrentföretag. -- Emellertid har konkurrensens urartning knappast varit det ursprungliga motivet till trustbildningarna. Uppslaget har fastmera getts af finansmän med insikt om de lysande vinstmöjligheter, som en genomförd stordriftsorganisation öppnade, genom att ge monopol på marknaden. Finanskapitalets organisatoriska ingripanden i planmässigt fullföljdt monopoliseringssyfte ha i olika länder förmedlats af för ändamålet bildade finansinstitut (emissionsinstitut) eller af banker. Genom dessas verksamhet har handeln med aktier och obligationer samt vinsten på skapandet och afyttrandet af sådana "effekter" blifvit ett ledande motiv vid de industriella finansoperationerna i "effektkapitalismens tid". Viktiga hjälpmedel vid förtrustning ha transportmedlen ofta visat sig vara, särskildt järnvägarna (se Pools). Förberedts ha trustbildningarna i viss mån genom mera tillfälliga försök att i spekulationssyfte taga herravälde på marknaden öfver hela utbudet af en viss vara (se Corner). För varor, som icke tillåta långväga transport, är marknaden begränsad, och de inbjuda därför till monopoliseringsförsök. Så är fallet med flera tyngre råvaror, t. ex. malmer. Än mera lämpade för sådana försök äro s. k. naturliga monopol, t. ex. petroleumkällor, kalifyndigheter. Afstängning af utländsk konkurrens genom tullar underlättar monopolisering af den inhemska marknaden. "Alla trusters moder är tullagstiftningen" är ett efter amerikansk auktoritet ofta citeradt slagord, hvilket gifvetvis ger ett öfverdrifvet uttryck för en alltför ensidig uppfattning, äfven om dess sanning illustreras af trustbildningarna i Förenta staterna, Tyskland och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free