- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
65-66

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trust

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige. Från tullskyddsepoken fr. o. m. 1870-talet i Förenta staterna och i Tyskland datera sig de äldsta trustbildningarna i dessa länder, liksom från tiden för verkningarna af 1890-talets protektionistiska system i Sverige, där sockerindustrien och sprittillverkningen blefvo tidigast kartellerade och slutligen förtrustade. Ett faktiskt monopol eger ett jätteföretag ofta genom själfva sin produktionskapacitet och kapitalstyrka, genom hvilka det förmår öfverväldiga mindre konkurrenter. I sådant syfte tillgripas stundom prisnedsättningar, inför hvilka medkonkurrenter tvingas att upphöra med sin verksamhet eller ingå i trusten. I samma syfte används stundom ett slags bojkott (se Boycott), i det att jätteföretagets leverantörer och kunder förbindas till att afbryta handel med konkurrenterna. Det är heller icke ovanligt, att intresserade banker medverka i en dylik förtrustningspolitik genom att vägra kredit åt de misshagliga konkurrenterna. Ett slutligen vunnet herravälde på marknaden, hvilket inom olika branscher anses betingadt af förmåga att leverera minst 60 à 80 proc. af totalbehofvet, medger en privatekonomiskt fördelaktigare prissättning såväl på afyttrade produkter som på upphandlade materialier, för hvilka monopolisten stundom blir ende afnämaren, såsom t. ex. sockertrusten i Sverige för sockerbetor. En trustbildning bland företag, som tillverka slutprodukter eller halffabrikat, framtvingar därför ofta kartellering inom råvaruindustrien och omvändt. För att hålla höga pris frestas en trust stundom att hålla produktionen och utbudet tillbaka (restraint of trade), hvilket gifvetvis kan bli nationalekonomiskt skadligt. En icke mindre allvarlig fara innebär ett kapitalstarkt monopolföretags förmåga att undertrycka nya uppslag till konkurrens, äfven om de getts af lefvande uppfinningar af nya metoder och maskiner. Nationalekonomiska fördelar af bättre driftledning och mera ekonomisk driftorganisation, bl. a. äfven besparing i distributionskostnader (korsfrakter, reklam), samt större motståndskraft mot konjunkturväxlingar och utländsk konkurrens ha emellertid förestafvat en långt gående näringspolitisk tolerans mot kartell- och trustväsendet i vissa länder, bl. a. i Tyskland. I andra ha nyss antydda farhågor tagit sig uttryck i lagstiftnings- och förvaltningsåtgärder till skydd för det fria näringslifvet, allmänheten och staten. Historiskt leder trustväsendet sitt ursprung från Förenta staterna. Förmögenhetsförvaltning för fromma stiftelser o. d. har efter engelsk rätt af gammalt plägat uppdragas åt fullmäktige (board of trustees). Förvaltningsbolag af olika slag kommo till stånd i England från 1800-talets början och från dess midt i Förenta staterna, där de under benämning af trustbolag (trust companies) organiserades i stort antal för att bedrifva försäkrings-, bankir- och bankrörelse, med bl. a. försäljning af aktier och obligationer (emissionsrörelse). Dylika bolag utvecklade sig i allmänhet till banker (se d. o.). I andra blef syftet rent industripolitiskt. Fullmäktige i sådana bolag fingo på sig öfverlåten aktionärernas rösträtt för att öfvervaka affärsledningen (voting trusts). Öfverlåtelsen genomdrefs ofta "medelst lämpliga åtgärder", af den för ändamålet verksamme inpiskaren (promoter). Med de skilda staternas olika aktielagstiftning och på talrika lokalbanker splittrade bankväsen erbjöd detta fullmäktig- l. "trust"-system en ändamålsenlig metod att förena storföretag i flera eller färre stater under gemensam ledning genom att samma fullmäktige betroddes med rösträtten för aktionärerna i alla företagen, hvilka i utbyte erhöllo delegarbevis i samföretaget (trust certificates), värdepapper, som i allmänhet blefvo ganska begärliga på fondmarknaden. Förfaringssättet användes af John D. Rockefeller (se d. o.) vid skapandet af den första amerikanska trusten i modern mening, Standard oil, en förening af företag inom petroleumindustrien. Hufvudbolaget hade tillkommit genom vissa sammanslagningar redan 1867 och efter en hänsynslös transportledspolitik infört ett fullmäktigskap 1879, utvidgadt 1882. "Fotogenkungens" exempel vann efterföljd i den amerikanska sockertrusten m. fl. Förbud mot trustorganisationer i denna form genom domstolsutslag eller särskilda staters lagstiftningsåtgärder kunde med lätthet kringgås, i det att samma personer förskaffade sig en faktisk röstöfvervikt inom alla bolagen och utnyttjade den till att upprätthålla enhetligheten i ledningen. I sista hand kunde det sammanhållande bandet inskränkas till muntliga aftal (gentlemen's agreements). De tidigaste statliga åtgärderna mot trusterna kringgingos sålunda med lätthet. Detsamma blef under åratal fallet med den första unionella antitrustlagen, Sherman act 1890, som förbjöd sammanslutningar till att begränsa produktionen (restraint of trade) och höja prisen. -- Detta förbud mot sammanslutningar ledde i själfva verket närmast till den mera genomförda trustorganisation, som ofta betraktas som typisk för en trust i egentligaste mening, i det att de samverkande företagen ombilda des till ett enda jätteföretag genom sammanslagning i ett nytt bolag (fusion) eller därigenom, att ett af bolagen inköpte dö öfriga (amalgamering). Trustbolagets kapital plär vid fusioner komma att öfverstiga samtliga de öfvertagna företagens värden efter dittills gällande kurser på aktierna, dels emedan säljarna begära ett högt pris, där försäljningen utgör villkor för förtrustningens genomförbarhet, dels emedan vinstmöjligheterna efter upphörd konkurrens omedelbart kapitaliseras och dels emedan aktiestocken till mindre eller större del beräknas afyttrad till allmänheten efter kortare eller längre tid. Ur sistnämnda synpunkt ger en möjligast stark "urvattning" af trustkapitalet stora vinstchanser vid ombildningarna. -- Den största trustbildningen i världen är den ur köp och fusioner framgångna amerikanska ståltrusten af år 1903, i hvilken "stålkungen" A. Carnegies (se d. o.) verk uppgingo och därmed öfvergingo till det konsortium, som leddes af J. P. Morgan (se d. o.). Med ett kapital på 1 1/2 milliard dollars kom ståltrusten att behärska 250 stål- och järnverk, representerande 75 proc. af produktionen, jämte tillydande masugnar, järnvägar, ångbåtslinjer m. m., allt likvisst blott en del af Morgankonsortiets intressesfär. -- Den allmänna opinionens och statsmakternas växande oro inför så väldiga och påtagliga koncentrationer af finansmakten har under de senaste årtiondena medfört allmännare öfvergång till en smidigare form för trustbildningar, hvilken tillika lämnar friare tillfällen för aktiehandeln: ett s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free