kontrollbolag (holding company) bildas för att förvärfva och besitta aktiemajoriteten i de olika bolagen. Eftersom ett kontrollbolag med l,1 mill. förmådde behärska aktiemajoriteten i två andra bolag med sammanlagdt 2 mill. och dessa på samma sätt kunde hålla aktiemajoritet i andra bolag, erbjöd denna organisationsform utväg till inflytande öfver vidsträckta koncerner, desto mera vid fördelning på stam- och preferensaktier. Exempel ha förekommit på, att 25 mill. sålunda behärskat företag om 270 mill. Som det äldsta mönstret betraktas ett kontrollbolag öfver järnvägar i Pennsylvania på 1870-talet. Belltelefonbolaget organiserades på 1880-talet som moderbolag med dotterbolag. Ett modernare exempel utgör den af Morgan organiserade stora Oceantrusten (International mercantile marine company) 1902--15. -- Intill Världskrigets utbrott stod kampen mot trusterna i medelpunkten af Förenta staternas inrikes politik, och presidenten Wilson valdes på ett dylikt kampprogram. Utvidgad och skärpt lagstiftning mot truster kom äfven till stånd 1914, dels genom ny antitrustlag, dels genom en lag om speciella organ för antitrustlagstiftningens praktiska handhafvande och för beifrandet af illojala konkurrensmetoder öfver hufvud. Såsom sådana anges uttryckligen olika pris på en och samma vara för att undersälja konkurrenter på ett håll och ta förlusterna igen på ett annat. Antitrustlagen lägger hufvudvikten vid att förklara som olagliga aktieförvärf i andra bolag och medlemskap i olika bolags styrelser. Framför allt har emellertid den nya lagstiftningen i en statlig femmannakommission skapat ett organ till fullföljande af syftet att förhindra monopol och upprätthålla näringsfrihet och fri konkurrens. -- I Australien och på Nya Zeeland ha lagstiftningsåtgärder mot truster kommit till stånd, liksom i Förenta staterna. -- England företer, liksom Frankrike, relativt få trustbildningar. De mest bekanta ha kommit till stånd i slutet af 1890-talet eller senare inom textilbranschen, t. ex. den stora trådtrusten (J. & P. Coats, Ltd). Vanligare äro mera eller mindre lösliga karteller och framför allt icke förbindande aftal vid sammankomster i föreningar för främjande af gemensamma näringsintressen inom skilda branscher, motsvarande Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgifvareföreningen o. d. Engelsk affärstradition, frihandelspolitik och inhemsk kapitalrikedom, som underlätta startandet af konkurrensföretag till bekämpande af monopol, anses förklara trustväsendets ringa utbredning i landet. -- Tyskland eger det relativt längst utvecklade kartellväsendet, och många tyska karteller äro i själfva verket trustbildningar med genomförd enhetlighet i ledningen och monopol på marknaden. Inom den elektriska industrien dominera sålunda två karteller (Siemens-Schuckert och Allgemeine elektricitätsgesellschaft), och de stora syndikaten i kol-, järn- och stålindustrierna inneha i själfva verket monopol inom sina gebit. Detsamma är förhållandet inom kaliindustrien, sockertillverkningen, sprithandteringen, tändsticksfabrikationen och de kemiska färgfabrikerna m. fl. Den tyska handelspolitiken har främjat trustbildningen med sikte på de fördelar, som den ansetts erbjuda i konkurrensen om världshandeln. -- Förhållandena ha utvecklats tämligen analogt i Österrike, där sammanslutningar mellan näringsidkare i prisstegrande syfte dock äro förbjudna i lag, och i senaste tid jämväl i Ryssland, där ohemula prisstegringar äro straffbara enligt lag. -- Vissa truster sträcka sitt monopolvälde öfver flera eller alla länder, t. ex. den amerikanska petroleumtrusten och den engelska trådtrusten. Flera internationella trustbildningar ha afdelningar inom skilda riken, t. ex. Nobelska dynamittrusten (med säte i London). Underlaget för en sådan trust utgör merendels ett patent. En vanligare form för de internationella sammanslutningarna utgör dock kartellen (se d. o.). För eröfring af marknaden i främmande länder ha internationella trustbildningar stundom begagnat sig af prisnedsättningar (se Dumping). På den inhemska marknaden i Sverige har sådan prispolitik iakttagits i fråga om glas (belgisk trust), läder (amerikansk trust) m. fl. artiklar. Sverige hade vid 1917 års utgång 24 bolag med öfver 10 mill. kr. och 265 bolag med 1 mill. kr. aktiekapital och däröfver. Åtskilliga af dessa storbolag voro truster, t. ex. det genom sammanslagning af samtliga svenska sockerfabriker, utom den s. k. Lidköpingsgruppens tre fabriker, 1907 bildade Svenska sockerfabriks-a.-b. (se d. o.; "sockertrusten"), som med 135 mill. kr. aktiekapital öfvertog äldre bolag med sammanlagdt 57 mill. kr. aktiekapital, af hvilket 35 mill. kr. var ursprungligen inbetalt; det såsom kontrollbolag för järnvägar i bergslagen 1896 bildade Trafikaktiebolaget Grängesberg--Oxelösund, som staten numera eger ett visst inflytande öfver och som innehar betydande aktieposter i Luossavaara--Kirunavaara a.-b., A.-b. Gällivare malmfält, Grängesbergs gruf-a.-b., Rederi-a.-b. Luleå--Ofoten m. fl.; det genom fusion af A.-b. Förenade svenska tändsticksfabriker och Jönköping & Vulcans tändsticksfabriks-a.-b. 1917 bildade Svenska tändsticks-a.-b. ("tändstickstrusten"); Höganäs--Billesholms a.-b., som 1918 inkorporerat de tre dotterbolagen Skromberga stenkols- & lerindustri-a.-b., Hyllinge stenkols- & lerindustri-a.-b. och Skånska kolbrytnings-a.-b. ("Höganäs-koncernen"); A.-b. Stockholms bryggerier, som bildades 1910 som en lokal trust och till hvilket motsvarigheter kommit till stånd äfven i andra landsändar (under befordran af Svenska bryggarföreningen); A.-b. Sveriges förenade konservfabriker sedan 1898--1902; Stockholms Rederi-a.-b. Svea, som, bildadt 1894, sedan 1907--08 och 1916 intar en dominerande ställning inom kust- och Östersjöfarten. Mera eller mindre oegentligt har trust användts om "sprittrusten", "kvarntrusten", "cementtrusten", "kristalltrusten", "superfosfattrusten", "skofabrikanttrusten", "metalltrusten" m. fl. De svenska trustbildningarna äro efter tyskt mönster formellt ofta kartell- eller försäljningsföreningar (syndikat). Till koncentrationen ha också i senaste tid kraftigt medverkat de ledande storbankerna, som numera intimt samverka med hvar sitt s. k. emissions- l. finansinstitut, såsom Svenska emissionsbolaget (se d. o.), A.-b. Emissionsinstitutet, Centralgruppens emissions-a.-b. m. fl. Dessa institut samverka äfven inbördes i finanskonsortier för att genomföra fusioner o. d. I samband med större banker stå äfven mäktiga