kontrollbolag, t. ex. A.-b. Investor, hvilket liksom A.-b. Emissionsinstitutet på det närmaste är förbundet med Stockholms enskilda bank, vice häradshöfding M. Wallenberg, representerande en finansgrupp, som gjort betydande insatser till den svenska industriens utveckling och faktiskt behärskar ett flertal af landets industrikoncerner med vidsträckta förbindelser i utlandet. Koncentrationen inom den svenska industrien eger stöd långt utöfver räckvidden af dess officiella former i intresserepresentationer, såsom Sveriges industriförbund (se d. o.), Svenska exportföreningen (se d. o.), Arbetsgivareföreningen (se d. o.) och Svenska bankföreningen (se d. o.). Efter motion vid riksdagarna 1910 och 1911 om utredning rörande kartellers och trusters antal, beskaffenhet och arbetssätt m. m. samt om förslag till åtgärder för att vinna kontinuerlig öfversikt af kartell- och trustväsendets utveckling och verksamhet i Sverige (trustinspektion) tillkallade finansministern i slutet af 1911 sakkunniga för utredning rörande Sveriges sockerhandtering och sockerbeskattning m. m. (den s. k. trustkommittén), hvilkas förslag lagts till grund för förhandlingar rörande "sockertrusten" vid riksdagen 1913 samt för åtgärder rörande fondbörsen och fondkommissionshandeln m. m. A.-b. Svenska tobaksmonopolet af 1914--15 medförde ett förstatligande af den nyss förut förtrustade svenska tobaksindustrien. Förslag ha vid senare riksdagar framkommit till liknande åtgärder mot vissa andra trustföretag. Trustproblemet är sålunda f. n. aktuellt i Sverige, liksom i ett flertal andra länder, där truster kommit till stånd inom viktiga näringsgrenar. Med allt erkännande af trustbildningarnas ekonomiska fördelar och förtjänster om produktionens organisation och utveckling, hvilka dock i allmänhet följa med utvecklingen till rationell stordrift, utan att vara betingade utaf innehafvet af monopol på marknaden, innebär hvarje privatmonopol efter all erfarenhet de allvarligaste faror för näringslifvets sunda utveckling, allmänhetens intressen och statens finanspolitik. Enär å andra sidan statsdrift af flera skäl visat sig mindre lämplig i fråga om rena affärsföretag, har i allmänhet skyddet mot ett skadligt trustvälde setts i publicitet och kontroll, eventuellt statens medintressentskap och medinflytande, samt understöd åt initiativ till ny konkurrens och bestraffning af illojala konkurrensmetoder. Litt.: A. Ljunggren, "Ekonomiska sammanslutningar af monopolistisk natur i Sverige" (1912), R. Liefmann, "Karteller och truster" (1913), G. R. Carter, "The tendency towards industrial combination" (s. å.), O. W. Knauth, "The policy of the United states towards industrial monopoly" (1914), J. B. Clark och J. M. Clark, "The control of trusts" (s. å.), och A. Ræstad, "Truster og karteller" (1916; med litt.-förteckn ). E. F. K. S-n. Trustee [trasti7], eng. (af trust, förtroende), fullmäktig, administratör, uppsyningsman, intendent (vid museer o. s. v.). Tru'stis domFnica. Se Gasindi. Trutar, zool. Se Måssläktet. Trutat [tryta'], Felix, fransk målare, f. 1824 i Dijon, d. där 1848, var fullkomligt okänd, då hans på världsutställningen 1900 utställda 5 nummer väckte både förvåning och uppseende. De uppenbara en betydande och själfständig begåfning såväl i karaktärsanalysen som i koloristisk känsla och måleriskt behandlingssätt. Backant (en liggande naken ung kvinna) förvärfvades af Louvre; bland de öfriga målningarna voro ett porträtt af konstnärens fader - en gammal soldat - och ett dubbelporträtt af målaren och hans moder. G-g N. Trutklippan, Nedre och öfre, fyrar, uppförda 1889 på ön Västra Trutklippan i Bottniska viken, omkr. 7 km. n. om Gamlakarleby, Finland. Höjd öfver vattenytan 14,3 och 9,2 m.; lysvidd 12,? resp. 11,2 eng. mil; fast hvitt sken (1,500 Hefner-Ijus). O. B-ri. Trutnow, stad. Se Trautenau. Trutta, zool. Se Laxsläktet. Truxalinae, zool. Se Gräshoppor, sp. 480. Truxillo [trochi'ljå]. Se T r u j i 11 o. Truyére [tryjär], en 160 km. lång biflod fr. h. till Löt, från västsluttningen af Montagnes de la Margeride, en del af Franska centralplatån, genomflyter dep. Lozére, Cantal och Aveyron, där den vid Entraygues mynnar ut i Löt. Try, bot. Se Lo ni c era, sp. 1087. Truvbau. 1. Se B öhmisch - T r ii b au. - 2. (Mährisch-T., tjech. Tfebovd moravskd) Stad i västra Mähren, s. ö. om den föregående, nära Böhmens gräns. Omkr. 8,000 inv., mest tyskar. Siden-, bomulls- och linneindustri. Staden tillhör, sedan 1623, furstarna af Liechtenstein. Triibner. 1. Karl T., bokförläggare, f. 1846 i Heidelberg, d. 1907 i Strassburg, lärde sig bokhandel hos Brockhaus i Leipzig och sin farbroder, Nikolaus T. (f. 1817, d. 1884, utöfvade stor förläggar-verksamhet i London), började 1872 en själfständig bokförlagsverksamhet i Strassburg, där han snart satte i gång några af den vetenskapliga världens förnämsta bokföretag. Till dem höra de berömda språkvetenskapliga "Grundrisse", Brugmanns och Streitbergs "Indogermanische forschungen" och en mängd filologiska arbeten, samt den 1891 ff. utgifna "Minerva. Jahrbuch der gelehrten welt". Han förvärfvade för Tyskland Manessiska handskriften (se d. o.) och utnämndes till tack härför till filos, hedersdoktor. 2. Wilhelm T., den föregåendes broder, målare, f. 3 febr. 1851 i Heidelberg, d. 21 dec. 1917 i Karlsruhe, började sina konststudier i Karls-ruhe och fortsatte dem i München, där Leibl rådde honom att lämna akademien. Han utvecklade en rastlös verksamhet, målade porträtt och landskap, likväl utan att mötas af någon uppmuntran, vistades vintern 1872 i Rom, 1873 i Bruxelles, 1875-96 i München och därefter i Frankfurt till 1903, då han blef professor vid akademien i Karlsruhe. T., som i sin ungdom visat påverkan af gamla holländska målare, blef Leibls närmaste efterföljare, betecknar dennes riktnings fortsättning i målerisk utveckling: moderna figurer i in-