71 Trybom-Tryck 72 teriörer, damporträtt, porträtt af borgmästar Hof-meister (1872, storstilad, jämfördes med Courbet och Manet), själf porträtt 1873, porträtt af målaren Ch. Schuch, sittande, helfigur 1876 - "en af de bästa tyska taflor" (båda dessa i Berlins Na-tionalgalleri), därefter under sin andra vistelse i Mimenen försök i monumental stil: Gigantstrid (1877), Ama-sonslag, Vilda jakten, Korsfästelsen, Dantes helvete, Centaurjakt (1880), Våra fäders verk (Zeughaus, Berlin) och två bataljtaf-lor ur Bajerns historia (1881). Efter ett längre besök i England målade T. företrädesvis landskap från södra Tyskland med starkt betonad lokalkaraktär. Han blef fortfarande förvånansvärdt litet uppskattad, och den likgiltighet han mötte tyckes ha verkat nedstämmande på hans alstring. Först 1895 vann han framgång och blef småningom erkänd som en af Tysklands främsta samtida målare. Äfven hans äldre arbeten inköptes af museerna. Han lämnade München, där han stått isolerad i sin konst-närssträfvan, slog sig ned i Frankfurt och började måla friluftsbilder i kraftfullt föredrag med bred pensel och dekorativ hållning. Bland hans fri-luftstaflor äro många ryttarporträtt, bl. a. storhertigen af Baden (1905). Som djurmålare hade han redan förut åstadkommit fullödiga verk (hundporträttet Caesar vid Rubicon m. fl.). Jämte experiment med nakna figurer (Paris' dom, med tre skä-ligen vulgära kvinnor under löfverk med rikt spel af solstrimmor) målade han mest porträtt, fortfarande med kärnfull karaktär och stark målerisk hållning (t. ex. porträttet af målarens son, iklädd harnesk, helfigur 1914). - T. är godt företrädd i Berlins Nationalgalleri, dessutom i Dresden, München, Darmstadt, Karlsruhe, Frankfurt, Hamburg m. fl. st. På Baltiska utställningen i Malmö 1914 var han representerad af 30 målningar. Som författare uppträdde han med Das kunstver-ständnis von heute (1892), Die verwirrung der kunstbegrije (1898) och Personalien und princi-pien (själfbiografiskt, 1912; 3:e uppl. 1919). Jfr monografier af G. Fuchs (1907), H. Rosenhagen (1909) och J. A. Beringer (i samlingen "Klassiker der kunst", 1917). - Äfven T:s hustru, Alice, född Auerbach, f. 1876 i Bradford, England, d. 1916, var målarinna (koloristiska figur-bilder, porträtt, stilleben). 1. R-n B. 2. G-g N. Trybom, Arvid Filip, zoolog, fiskeritjän-steman, f. 24 dec. 1850 i Fifvelstad, Östergötland, d. 15 febr. 1913 i Stockholm, blef student i Uppsala 1870, filos, licentiat där 1882 och filos, hedersdoktor vid Linné jubileet 1907. Han blef 1878 t. f. och 1885 ord. förste fiskeriassistent, 1903 fiskeriinspektör i Landtbruksstyrelsen och 1908 byråchef för fiskeriärenden där. Redan under studentåren kom T. i tillfälle att företaga större zoologiska forskningsresor: 1876 deltog han som entomolog i Jenisejexpeditionen och 1877 i löjt- nant H. Sandebergs expedition till Kolahalfön; 1878 företog han jämte Théel på en kanonbåt undersökningar i svenska farvatten. I sin egenskap af fiskeritjänsteman utöfvade han en rastlös och framgångsrik verksamhet för de svenska fiskeriernas förkofran. Detta gäller såväl i fråga om sillfisket i Bohuslän och organiseringen ai drifgarnsfisket, hvilket ej minst genom T :s ingripande upparbetats till sin nuv. betydelse, utan ock om insjöfiskets och kräftodlingens förbättrande. På hans förslag tillsattes 1905 en kommission, i hvilken T. var led., för granskning af be-hofven af fiskhamnar vid våra kuster, en fråga, om hvars lösning T. inlade stor förtjänst. I den internationella hafs-forskningens arbeten tog han som medlem af den svenska hydrografisk-biologiska kommissionen liflig del, såsom framgår af de 1902-09 publicerade resultaten af sagda forskningar. Förutom att hans tjänsteverksamhet förde honom till de mest skilda delar af Sverige, företog han ock gång på gång resor till utlandet dels för fiskeri-utställningars anordnande, dels för att vinna kännedom om fiskodlingsmetoder; sålunda reste han 1885-86 i Nord-Amerika för att idka fiskeri-studier. 1897-1901 tjänstgjorde T. som Svenska fiskareförbundets sekreterare och skattmästare. Landtbruksstyrelsens publikationer innehålla redogörelser för ett stort antal af T :s undersökningar; bl. a. offentliggjorde han handboken Fiskevård och fiskodling (1893); i Nordisk familjebok författade han ett flertal artiklar rörande fiskerinäringen. Som entomolog gjorde T. sig bemärkt genom några afh. rörande den egendomliga insektordningen blåsfotingar. Han var led. af Landt-bruksakad. (1896) och Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1909). L-e. Tryck (Pressiön), fys., kallas den kraftyttring, som gör sig gällande mellan två kroppar i relativ hvila, hvarvid den ena kroppen sträfvar att hos den andra framtvinga en minskning af volymen eller en förändring af form eller läge. Den andra kroppen utöfvar därvid ett lika stort mottryck. Tryck och mottryck äro alltid lika t ctr'cylinder Pisten ff Tryckmätare (stukningsapparat). pmax = maximitryck. stora. Tryck kan framkallas på mångahanda sätt, t. ex. genom tyngden hos en kropp, som hvilar på ett underlag, genom spännandet af en elastisk kropp (t. ex. en fjäder), genom värmets expansi-