Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckluft, Pressluft l. Komprimerad luft - Tryckluftverktyg, mek. - Tryckmaskiner. Se Tryckpress och Tygtryck - Tryckmetamorfism, geol. Se Metamorfism - Tryckmeteorograf. Se Meteorograf - Tryckmokett, text. Se Mokett - Tryckmätare, krigsv. - Tryckning af plåtkärl. Se Bleckslageri, sp. 665 - Tryckpress, boktr. - Handpressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
luftutfällningen i tryckklockan är f. ö. ofullständig. –
Tryckluften kommer till användning företrädesvis vid
bergborrning, i tryckluftlokomotiv (där tryckluften
verkar som ångan i ånglokomotiven), i lufthasplar
(medelst tryckluft drifna grufspel), i pneumatiska
häftyg och vid metallmejsling. Den används mest
inom bergshandteringen och metallindustrien, men
äfven i andra fall, såsom i rörpostledningar,
pneumatiska skjutvapen och i en del andra mekaniska
energiöverföringar, s. k. "kraftledningar".
O. E. W.
Tryckluftverktyg, mek., små af komprimerad luft
drifna, för hand manövrerade maskiner, som med fördel
användas för ytbearbetning af gjutna metaller. De
pneumatiska handhamrarna l. tryckluftmejslarna
(se Hammare, sp. 1242) äro anordnade på i hufvudsak
samma sätt som de mindre bergborrmaskinerna (se
Borrmaskiner, sp. 1226), men skilja sig från dem
därigenom, att skäret har annan form; det utgöres
helt enkelt af en rätlinig mot mejselstången
vinkelrät egg. Dessa tryckluftmejslar begagnas
bl. a. vid förberedande bearbetning af stålgöt för
bortskaffande af otätheter vid ytan, hvarigenom vid
götens påföljande utsmidning eller utvalsning ett
tätare fabrikat vinnes. Dessa verktyg komma ock till
användning vid rensning af gjutgods och tjäna därvid
att bortskaffa gjutgrader och andra framspringande
ojämnheter. – Ett tryckluftverktyg af helt annat slag
är sandblästern (se d. o.).
O. E. W.
Tryckmaskiner. Se Tryckpress och Tygtryck.
Tryckmetamorfrsm, geoL Se Metamorfism.
Tryckmeteorogräf. Se Meteorograf.
Tryckmoke’tt, text. Se Mö k ett.
Tryckmätare, krigsv., apparat afsedd för direkt
uppmätning af maximitrycket i ett eldvapen. De
vanligast använda tryckmätarna äro de s. k. st u kn i
n gsa p p a r a t erna (se d. o. och Tryck med fig.).
G. af Wdt.
Tryckning af plåtkärl. Se Bleckslager i, sp. 665.
Tryckpress, boktr., mekanisk inrättning för tryckning
af böcker, tidningar, gravyrer eller accidenser o
d. (Om maskiner för tygtryck se d. o.) Af tryckningen
af en tryckform (se d. o.) kan ske enligt tre olika
metoder, nämligen
Fig. 1. Fig. 2.
Fig. 3.
Fig. 1. Tryck i digel-(hand-)press. d digel, /
fundament (med stilformen på). - Fig. 2 Tryck
i cylinder- 1. snällpress, te tryckcylinder,
/ fundament. - Fig. 3. Tryck i rotationspress,
te tryckcylinder, /c formcylinder. (Schematiskt
framställda.)
dels mellan två plattor, i digelpressar, hvarest
stilen står å den ena plattan (fundamentet) och
trycket verkställes af den andra (digeln), dels i
cylinderpressar, där fundamentet är bibehållet,
men trycket verkställes af en cylinder, dels i
rotationspressar, där tryckformen är anbragt på
formcylindern och trycket sker medelst en eller
flera tryckcylindrar (jfr den schematiska
framställningen i fig. l-3). - Med hänsyn åter
till den kraft, som sätter pressens delar i
rörelse, indelas tryckpressaria i handpressar och
maskinpressar; under de sistnämnda innefattas
cylinderpressar, di-geltryckmaskiner och
rotationsmaskiner.
Handpressen för boktryck, hvilken alltid är
digelpress, utgör den äldsta sorten och begagnades
alltifrån Gutenbergs tid i hela 350 år, innan någon
väsentlig förbättring i konstruktionen vidtogs. Den
var i det längsta af trä och hade skruf, efter modell
af vinpressen, samt var fastsatt vid både golf och
tak. Digelns tryckförmåga berodde på tryckarens
känsel. De af holländaren W. Blaeu 1620 vidtagna
förbättringarna gällde endast sådana detaljer som
en stadigare ställning för skrufven och digeln samt
ledigare fram- och återskjutning af fundamentet. En
viktig förbättring å träpressen åvägabragtes 1790 af
W. Haas i Basel, hvilken gjorde fundament och digel
af järn. I Sverige nyttjades träpressen ända in på
1850-talet. Ett genomgripande framsteg i handpressens
byggnad betecknas af Stanhopes press, uppfunnen
1800 af lord Ch. Stanhope (se d. o. 3). Denna press
är helt och hållet af järn samt fäst på trä (det
korsformiga "underlaget"), och en på skrufven verkande
häf-stångsinrättning åstadkommer större kraft jämte
minskning i arbetarens ansträngning. Digeln trycker
på en gång hela formen, d. v. s. arkets ena sida
(förut, då digeln var mindre än fundamentet, måste
detta skjutas in under den efter hand. i minst två
omgångar). Stanhopespressens egenska-
Fig. 4. Stanhopes press (handpress).
per värderas än i dag, och den är den enda, som i
större antal tillverkats i Sverige (af T. Munktell
i Eskilstuna och S. Sahlberg i Stockholm). Till
förtydligande af handpressarnas inrättning
meddelas här en kort beskrifning på Stanhopes press
(fig. 4). Stilformen hvilar på fundamentet (a), som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
