luftutfällningen i tryckklockan är f. ö. ofullständig. -- Tryckluften kommer till användning företrädesvis vid bergborrning, i tryckluftlokomotiv (där tryckluften verkar som ångan i ånglokomotiven), i lufthasplar (medelst tryckluft drifna grufspel), i pneumatiska häftyg och vid metallmejsling. Den används mest inom bergshandteringen och metallindustrien, men äfven i andra fall, såsom i rörpostledningar, pneumatiska skjutvapen och i en del andra mekaniska energiöverföringar, s. k. "kraftledningar". O. E. W. Tryckluftverktyg, mek., små af komprimerad luft drifna, för hand manövrerade maskiner, som med fördel användas för ytbearbetning af gjutna metaller. De pneumatiska handhamrarna l. tryckluftmejslarna (se Hammare, sp. 1242) äro anordnade på i hufvudsak samma sätt som de mindre bergborrmaskinerna (se Borrmaskiner, sp. 1226), men skilja sig från dem därigenom, att skäret har annan form; det utgöres helt enkelt af en rätlinig mot mejselstången vinkelrät egg. Dessa tryckluftmejslar begagnas bl. a. vid förberedande bearbetning af stålgöt för bortskaffande af otätheter vid ytan, hvarigenom vid götens påföljande utsmidning eller utvalsning ett tätare fabrikat vinnes. Dessa verktyg komma ock till användning vid rensning af gjutgods och tjäna därvid att bortskaffa gjutgrader och andra framspringande ojämnheter. -- Ett tryckluftverktyg af helt annat slag är sandblästern (se d. o.). O. E. W. Tryckmaskiner. Se Tryckpress och Tygtryck. Tryckmetamorfrsm, geoL Se Metamorfism. Tryckmeteorogräf. Se Meteorograf. Tryckmoke'tt, text. Se Mö k ett. Tryckmätare, krigsv., apparat afsedd för direkt uppmätning af maximitrycket i ett eldvapen. De vanligast använda tryckmätarna äro de s. k. st u kn i n gsa p p a r a t erna (se d. o. och Tryck med fig.). G. af Wdt. Tryckning af plåtkärl. Se Bleckslager i, sp. 665. Tryckpress, boktr., mekanisk inrättning för tryckning af böcker, tidningar, gravyrer eller accidenser o d. (Om maskiner för tygtryck se d. o.) Af tryckningen af en tryckform (se d. o.) kan ske enligt tre olika metoder, nämligen Fig. 1. Fig. 2. Fig. 3. Fig. 1. Tryck i digel-(hand-)press. d digel, / fundament (med stilformen på). - Fig. 2 Tryck i cylinder- 1. snällpress, te tryckcylinder, / fundament. - Fig. 3. Tryck i rotationspress, te tryckcylinder, /c formcylinder. (Schematiskt framställda.) dels mellan två plattor, i digelpressar, hvarest stilen står å den ena plattan (fundamentet) och trycket verkställes af den andra (digeln), dels i cylinderpressar, där fundamentet är bibehållet, men trycket verkställes af en cylinder, dels i rotationspressar, där tryckformen är anbragt på formcylindern och trycket sker medelst en eller flera tryckcylindrar (jfr den schematiska framställningen i fig. l-3). - Med hänsyn åter till den kraft, som sätter pressens delar i rörelse, indelas tryckpressaria i handpressar och maskinpressar; under de sistnämnda innefattas cylinderpressar, di-geltryckmaskiner och rotationsmaskiner. Handpressen för boktryck, hvilken alltid är digelpress, utgör den äldsta sorten och begagnades alltifrån Gutenbergs tid i hela 350 år, innan någon väsentlig förbättring i konstruktionen vidtogs. Den var i det längsta af trä och hade skruf, efter modell af vinpressen, samt var fastsatt vid både golf och tak. Digelns tryckförmåga berodde på tryckarens känsel. De af holländaren W. Blaeu 1620 vidtagna förbättringarna gällde endast sådana detaljer som en stadigare ställning för skrufven och digeln samt ledigare fram- och återskjutning af fundamentet. En viktig förbättring å träpressen åvägabragtes 1790 af W. Haas i Basel, hvilken gjorde fundament och digel af järn. I Sverige nyttjades träpressen ända in på 1850-talet. Ett genomgripande framsteg i handpressens byggnad betecknas af Stanhopes press, uppfunnen 1800 af lord Ch. Stanhope (se d. o. 3). Denna press är helt och hållet af järn samt fäst på trä (det korsformiga "underlaget"), och en på skrufven verkande häf-stångsinrättning åstadkommer större kraft jämte minskning i arbetarens ansträngning. Digeln trycker på en gång hela formen, d. v. s. arkets ena sida (förut, då digeln var mindre än fundamentet, måste detta skjutas in under den efter hand. i minst två omgångar). Stanhopespressens egenska- Fig. 4. Stanhopes press (handpress). per värderas än i dag, och den är den enda, som i större antal tillverkats i Sverige (af T. Munktell i Eskilstuna och S. Sahlberg i Stockholm). Till förtydligande af handpressarnas inrättning meddelas här en kort beskrifning på Stanhopes press (fig. 4). Stilformen hvilar på fundamentet (a), som