111 Trypsinogen-Tråddragning 112 förelsevis enkelt sammansatta aminosyror, hvilka anses utgöra ägghvitämnenas "byggnadsstenar". Äfven mellanstadierna mellan ägghvitkroppar och aminosyror (albumoser, peptoner, peptider) nedbrytas till aminosyror, såvida dessa äro sådana, som förekomma i de naturliga ägghvitämnena. Konstgjorda peptider, som bildats af andra aminosyror, påverkas icke. I pankreassaften synas f. ö. äfven andra ägghvitlösande enzym än trypsin förekomma, liksom å andra sidan trypsinliknande enzym, s. k. tryptaser, ha påvisats äfven annorstädes än i pankreas, så t. ex. i mjälten, i de hvita blodkropparna, i blodserum, i urin; man har äfven funnit sådana hos lägre djur, såsom insekter, maskar, mollusker o. s. v. s- J~n- Trypsinogén. Se Trypsin. Tryptäs. Se T r y p s i n. Tryptofän, kem., en aminosyra, som bildas vid sönderdelning af proteinämnen (se d. o., sp. 412). Till sin kemiska konstitution är tryptofan indola-minopropionsyra 1. indolalanin, (C8 Hg N) CH2. CH (NH2) COOH (jfr A l a n i n i Suppl. samt I n d o l och T y r o-si n). Det har anträffats i ost, i groddplantor samt i produkterna af pankreas-(bukspottkörtel-)sekretets inverkan på ägghvitämnen. Det bildar sidenglänsande kristallblad, svårlösliga i kallt, lättlösliga i hett vatten. Vid bakteriejäsning kan tryptofan ge upphof till de illaluktande ämnena indol och skatol (se dessa ord). K. A. V-g. Trysa, stad. Se Gjölbaschi. Tryserum, socken i Kalmar län, Norra Tjusts härad. 18,461 har. 2,055 inv. (1918). T. bildar med Hannäs ett till egaren af Fågelvik patronellt pastorat i Linköpings stift, Norra Tjusts kontrakt. Trysil, härad och pastorat i Hedmark fylke, Norge. 2,962,01 kvkm. 6,045 inv. (1917), 2,07 pr kvkm. T. ligger på gränsen mot Sverige kring Klarälfvens (Trysilelvens) dalgång. Rik skogsbygd. Af skogen egas omkr. 50,000 har af svenska intressenter och omkr. 50,000 af T. kommun. Hufvudväg (mellemriksvei) med Sverige och Elverum i Norge. Förslag föreligger till järnväg till Elverum (Rörosbanan). Trysilelven. Se Klarälfven. Trysilfjeldet, en massiv bergstopp, som i västra delen af Trysil härad, Norge, skjuter upp till en höjd af 1,139 m. och är synlig vidt omkring. Trystorp, gods vid Logsjön i Tångeråsa socken, Närke, omfattar 4 1/2 mtl, tax.-v. 200,300 kr. T. tillhörde släkten Falkenberg från 1600-talets början till 1816, då det såldes till. boktryckaren N. M. Lindh (d. 1835) i Örebro. Det egdes därefter af hans måg, öfverstelöjtnant K. L. Holst, och hans söner till 1869, då det köptes af tobakshandlaren J. Lindström, hvarefter det haft flera egare af olika släkt. Det från 1818 stammande corps-de-logiset ombyggdes 1900--01. Tryvandsbanen. Se Tryvandshöiden. Tryvandshöiden, en 529 m. hög, skogklädd ås, n. ö. om Kristiania, Norge. Trigonometrisk punkt. Utsiktstorn. Radiostation. Under östsluttningen slutstation för den elektriska järnbanan, Tryvandsbanen, som utgår från Majorstuen, Kristiania. Trzemeszno [tʃeme'ʃnå], stad. Se Tremessen. Trzka, A. E. Se Trčka. Tråd. 1. Text., tvinnad ända, sammansatt af två eller flera finare garnändar (af bomull, lin, hampa, silke o. s. v.). Sytråd är vanligen sammansatt af tre dubbla garnändar. I jämförelse med enkelt spunnet garn af samma tjocklek är tvinntråd mera glatt, jämn, rund och fast. Se vidare Garn och Spinning. -- 2. Om järntråd och metalltråd se dessa ord. Trådbakterier, bot. Se Trichobacterineæ. Tråddragning. Tråd af metaller framställes genom dragning (se Järntråd och Metalltråd), hvarvid ämnet till hela sin längd dragés igenom ett i en dragskifva (se d. o.) anordnadt hål af något mindre tvärsektion än ämnets. Trådens

Gammalt tråddrageri i Gnosjö socken, Småland: t. v. exteriör, t. h. interiör däraf.

diameter minskas genom upprepad dragning igenom allt mindre och mindre hål, hvarvid minskningen i hålens diameter växlar mellan 5 proc. (stål) till 15 proc. (silfver), beroende på metallens dragbarhet, som anges af förhållandet mellan brottgränsen och dragningsmotståndet. Dragningen sker med metallen i kallt tillstånd, hvarvid dess hårdhet dock ökas, hvilket nödvändiggör en utglödgning af tråden vid fortsatt dragning, i ändamål att återställa mjukheten. Dragskifrorna göras af härdadt eller ohärdadt stål; för dragning af ädla