- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
197-198

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trätugg - Träull - Trävaror. Se Trä - Trävaruexportföreningen. Se Svenska trävaruexportföreningen - Trävattna (Trevattna), socken i Skaraborgs län - Träätare, zool. Se Skalbaggar, sp. 866 - Träättika. Se Träsyra samt Ättika - Trödjehällan, holme med fyr n. ö. om Edskön n. om Gäflebukten - Trög, kam. - Trögdjur, Bruta, zool. - Trögds härad - Trögds kontrakt - Trögfotingar, zool. Se Spindeldjur, sp. 722 - Trögfåglar, zool. Se Glansfåglar - Tröggö kloster. Se Enköping - Tröghet, Inertia, mek. - Tröghetslagen, mek.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trätugg, träv., afhuggna kortare vedstycken. Bitarna äro vanligen 2 à 3 cm. tjocka och af växlande längd. De afhuggas på maskinell väg genom hastigt roterande knifstål, hvilka kunna hugga veden antingen vinkelrätt mot fibrerna eller också snedt mot dem. I förra fallet kan produkten användas vid tillverkning af kemisk trämassa, i det senare är det lämpligast som bränsle. För tillverkning af trämassetugg användas antingen hela kubbar eller också affallsvirke vid sågverken, såsom ribb, bakar o. s. v. Till bränsle används hufvudsakligen nyssnämnda affall. På grund af det goda resultat, som härvid vunnits, har man äfven tillverkat tugg af ris, grenar, toppar och annat skogsaffall. Detta kallas äfven rishack. På grund af sin skrymmande volym tål hacken endast kortare frakt och bör sålunda användas i närheten af tillverkningsplatsen. I bränslehänseende står rishacken efter trätuggen. Prima björkved eger 3 gånger så stort bränslevärde som rishack, men blott 2,5 ggr så stort som trätuggen. 1 kbm. nyhuggen rishack väger 230 kg. och samma mängd trätugg 340 kg. W. E--n. Träull, en trådartad produkt, framställd genom sönderskärning af trä (furu eller gran) till mycket smala, jämtjocka remsor eller trådar. Träullmaskinen har ett fram- och återgående, hyfvelliknande verktyg med tandade stål. Träull kan framställas äfven som biprodukt vid vanliga trähyfvelmaskiner, hvarvid de i dessa maskiner använda s. k. boxjärnen äro försedda med en särskild, fintandad, stålskifva, hvarigenom den breda hyfvelspånen vid sin bildning sönderdelas i smala remsor. Träullen, som först (omkr. 1880) började tillverkas i Amerika, används hufvudsakligen till stoppmaterial, för packning m. m. G. S-n. Trävaror. Se Trä. Trävaruexportföreningen. Se Svenska trävaruexportföreningen. Trävattna (Trevattna), socken i Skaraborgs län, Vilske härad. 2,450 har. 405 inv. (1918). Annex till Floby, Skara stift, Vånga kontrakt. Träätare, zool. Se Skalbaggar, sp. 866. Träättika. Se Träsyra samt Ättika. Trödjehällan, holme med fyr n. ö. om Edskön n. om Gäflebukten. N. H--m. Trög, kam., 1/36 af ett helt mantal. Detta föråldrade beräkningssätt är ännu brukligt i Härjedalen. Trögdjur, Bruta, zool., benämnes i den äldre zoologiska systematiken däggdjursordningen Edentata (se d. o.), stundom ock en till denna ordning hörande grupp, Gravigrada, hvilkas nu lefvande former bilda fam. Bradypoda l. Bradypodidæ (se Sengångare). L--e. Trögds härad, i Uppsala län, ingår i Håbo, Bro, Trögds och Åsunda härads tingslag, Uppsala läns södra domsaga och Trögds fögderi samt omfattar socknarna Hacksta, Löt, Veckholm, Torsvi, Kungs-Husby, Härkeberga, Litslena, Husby-Sjutolft, Villberga, Lillkyrka, Boglösa, Vallby, Arnö. 36,830 har. 7,934 inv. (1918). Trögds kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de sju pastoraten Veckholm med Kungs-Husby och Torsvi; Litslena; Hacksta med Löt; Lillkyrka med Boglösa; Husby-Sjutolft; Vallby med Arnö; Villberga. 34,976 har. 7,530 inv. (1918). Trögfotingar, zool. Se Spindeldjur, sp. 722. Trögfåglar, zool. Se Glansfåglar. Tröggö kloster. Se Enköping. Tröghet, Inertia, mek., materiens oförmåga att själf ändra sitt tillstånd af hvila eller rörelse. (Se Tröghetslagen.) Galilei (f. 1564, d. 1642) upptäckte trögheten hos materien. Förut hade man antagit, att en oupphörligt pådrifvande impuls vore erforderlig för hvarje rörelse. Enligt Galileis anvisning är det lätt att öfvertyga sig om tröghetens tillvaro, om man t. ex. ger akt på, huru en rörelse - exempelvis en utkastad kulas rörelse på ett plan - fortfar dess längre, ju mindre motståndskrafter inverka, således ju mindre planets friktion eller ju större dess glatthet är. Äfven åtskilliga företeelser ur det dagliga lifvet lämna oss påtagliga vittnesbörd om denna materiens egenskap, t. ex. svårigheten att plötsligt stanna, om man är stadd i snabb rörelse, och benägenheten att falla, om man stiger af en i rörelse varande vagn o. s. v. -- Vunnen genom erfarenhet eller iakttagelse, utgör kännedomen om materiens tröghet det yttersta grundlaget för den vetenskap, som kallas mekanik. Sålunda definieras det mekaniska grundbegreppet krajt i enlighet med tröghetsprincipen så, att kraft säges vara det, som ändrar en kropps fundamentala tillstånd af rörelse eller af hvila (se Rörelse). Det är sålunda t. ex. till följd af solens attraktion (jfr Centralkraft) på jorden, som den senare beskrifver en ellips kring solen i st. f. att fortskrida utefter en rät linje ut i rymden. Funnes å andra sidan icke tröghet hos jorden, så skulle solens attraktion tvinga den att falla raka vägen ned mot solen. - Hvarje massa, som är i fundamental rörelse, kan hejdas endast genom att på den nedlägges ett visst hämmande arbete, lika med kroppens s. k. vis viva 1. lefvande kraft, som har till uttryck produkten af kroppens massa och hälften af dess hastighetskvadrat. Ett annat med trögheten nära sammanhängande mekaniskt begrepp är rörelsekvantitet, hvarmed menas produkten af kroppens massa med dess hastighet, en storhet, hvilken liksom lefvande kraften förblir konstant, om inga krafter inverka på kroppen. En särskild yttring af materiens tröghet är den oegentligt s. k. centri-fugalkraften (rättare centrifugalreaktionen). Om det s. k. tröghetsmomentet se Moment. K. B.* Tröghetslagen, mek., den lag, som närmare bestämmer materiens tröghetsförhållande. Den kan formuleras på flera sätt. En vanlig formulering är följande: en massa, som befinner sig i hvila, kan icke af sig själf sätta sig i rörelse, och en massa, som är i rörelse, kan icke af sig själf ändra vare sig hastighetens storlek eller riktning. En annan formulering är denna: om en massa påverkas af krafter, hvilka som helst, som upphäfva hvarandra, så flyttar den sig med enformig rörelse i rätlinig bana. Härvid är emellertid underförstådt, att alla dess delar ha lika stora och lika riktade hastigheter vid det tillfälle, då krafterna började upphäfva hvarandra. Märkas bör f. ö. vidare, att den så formulerade tröghetslagen icke är allmänt gällande, d. v. s. den gäller icke rörelse i förhållande till ett efter behag valdt föremål (se Rörelse). Det ges i själfva verket en mängd rörelser, för hvilka satsen i fråga icke eger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free