slagtröskverk, hvilkas konstruktion i sin enklaste form uppfanns 1785 af skotten A. Meikle och hvars tunna har 4--8 upphöjda släta eller räfflade slaglister, liksom äfven skon är försedd med sådana, samt stifttröskverk (fig. 5), hvilka uppfunnos 1831 af amerikanen N. Turner och ha tunnan

Fig. 1. Rågböstning (Västergötland).

Fig. 2. Tröskvält (bult) från Västerbotten.

Fig. 3. Forntida tröskning i Sverige med slaga, vintertid om natten vid tjärbloss. (Efter Olaus Magnus' "Historia de gentibus septentrionalibus".)

Fig. 4. Svenska typer af slaga: a i västra och större delen af södra Sverige, b i mellersta Sverige, c i Norrland. (Nordiska museet, Stockholm.)

Fig. 5. Stifttröskverk. (Köpings mekaniska verkstad.)

och ofta äfven skon besatta med framskjutande järnstift (fig. 6). Hos nutida slagtröskverk utgöres tunnan oftast och stundom äfven hos stiftverken ej af en sluten cylinder, utan af på en gemensam axel sittande ringar eller hjul, vid hvilka slagor med slaglister (fig. 7) eller stift äro fästa. Ett mellanting mellan slag- och stiftverk äro Thermænius' universaltröskverk, som ha tunnans slagor försedda med stift, men skon försedd med veckade slaglister. Eftersom tröskverken mer eller mindre fullständigats med anordningar för halmens afskiljande och sädens rensning, skiljer man mellan 1) enkla verk utan dylika anordningar; dessa äro vanligen stiftverk med 25--35 cm. lång slagtunna, lämna säden blandad med halmen, agnarna och bosset, som sedan afskiljas, halmen med gaffel, agnar och boss med rissel och kastmaskin; de drifvas för hand eller mest med vandring (se d. o.) eller motor; 2) tröskverk med halmskakare, som pläga utgöras af långa, bakom skon anbragta, på två vefaxlar fästa balkar, hvilkas öfre sida är täckt af tvärgående ribbor eller sållplåt; skakarna föra vid sin växelvisa rörelse uppåt och bakåt halmen ut ur tröskverket, under det att säd, agnar och boss falla genom deras botten och sedan afskiljas som hos de enkla verken; de äro antingen slag-, stift- eller universalverk och drifvas med vandring eller motor; 3) enkelrensande verk likna i öfrigt de föregående, men agnar och boss nedfalla genom skakverket på ett fram- och återgående återföringsplan, som aflämnar dem på ett bossåll och från detta på en med verket förenad harpa eller kastmaskin, där säden medelst fläkt och såll rengöres (se Sädesrensningsmaskin; cylinderns längd vanligen 35--70 cm.) och omloppshastigheten 900--1,000 hvarf i minuten; de drifvas