221 Tschirch-Tschoruk-su direktör i Liegnitz, sedan hof kapellmästare i Gera. Omtyckt kompositör ai manskvartetter, inbjöds han 1869 af sångföreningar i Amerika att konsertera med egna kompositioner (i Baltimore, New York, Washington, Chicago o. s. v.). Som salongskompositör för piano kallade han sig Alexander Czersky. I öfrigt skref han konsertuvertyren Am Niagara, en opera, en mässa och större körverk med orkester, bland hvilka Eine nacht auf dem meer prisbelöntes af akademien i Berlin, samt författade själf biografien Aus meinem leben (1892). Fem bröder till T. gjorde sig bemärkta på olika områden af tonkonsten. A. L.* Tschirch, Wilhelm Os w al d Alexander, framstående tysk farmakolog, f. 1856 i Guben, sedan 1890 professor i Bern, har skrifvit bl. a. Grundlagen der pharmacognosie (tills, med F. A. Fliickiger; 2:a uppl. 1885), Indische heil-und nutzpflanzen und der en cultur (1892), Das kupfer vom standpunkte der gericlitlichen chemie, toxicologie und hygiene (1893), Anatomischer atlas der pharmakognosie und nahrungsmittelkunde (tills, med 0. Oesterle, 15 hftn 1893-1900), Die harze und die harzbehälter (2 bd, 1900; 2:a uppl. 1906) och Handbuch der pharmakognosie (44 hftn i 2 bd. 1908-17). Tschirikow, tysk skrifform för T j i r i k o v (se d. o.). Tschirnhausen (Tschirnhaus), Ehren-fried Walther von, grefve, tysk matematiker och filosof, f. 1651 på Kieslingswalde i Ober-lausitz, d. där 10 okt. 1708, idkade i Leiden matematiska och filosofiska studier, inträdde som frivillig i holländska armén samt reste sedan under flera år i England, Frankrike och Italien, hvarunder han 1675-76 studerade i Paris tills, med Leibniz. Återkommen till Tyskland, lefde han som privatman, sysselsatt med vetenskapliga forskningar. - Som matematiker gjorde T. sig känd företrädesvis genom sina undersökningar rörande kaustikor (brännlinjer) och sina försök till lösning af ekvationer af högre grader. Han upptäckte bl. a. att, om parallellt infallande strålar reflekteras från en cirkelperiferi, brännlinjen utgör en epicykloid, och angaf flera egenskaper hos denna brännlinje. Inom ekvationsteorien framställde T. en metod att eliminera ett godtyckligt antal termer till en gifven ekvation och trodde sig därmed ha funnit lösningen af den allmänna w:te-grads-ekvatio-nen. Emellertid visade det sig vid närmare undersökning, att för den angifna eliminationens utförande i allmänhet fordrades lösning af en ekvation af vida högre gradtal än den gifna och att metoden således ej ledde till det önskade resultatet. - Som en frukt af sina filosofiska forskningar utgaf T. arbetet Medicina mentis sive arlis inveniendi prce-cepta qeneralia (1687; flera uppl.), hvari han behandlade logiken ur synpunkten af metodlära. F. ö. sysselsatte han sig med att förfärdiga starka brännspeglar, slipnine: af glaslinser och äfven med porslinsfabrikation. Hans flesta matematiska arbeten äro införda i tidskr. "Acta eruditorum"; i bokform utgaf han en elementär Anleitung .... zu der mathesi und physik (1700). Tschirpan, stad i bulgariska Öst-Rumelien, 10 km. n. om floden Maritza, vid järnvägen Filippopel --Stara-Zagora--Burgas. 10,675 inv. (1910). Tschirschky und Bögendorff [-ont-], Heinrich Leonhard, tysk diplomat, f. 15 aug. 1858 i Hosterwitz vid Dresden, d. 15 nov. 1916 i Wien, inträdde 1883 på diplomatbanan, var 1887-89 legationssekreterare i Wien, 1893-95 legationsråd i Konstantinopel, 1895-99 legationsråd i Petersburg, 1900-02 ministerresident i Luxemburg och 1902-06 preussiskt sändebud i Mecklenburg och hansestäderna. T., hvilken sedan 1900 som utrikesministeriets representant åtföljt kejsar Vilhelm på dennes sommarresor, utsågs jan. 1906 till allmän förvåning att efterträda 0. v. Eichthofen som statssekreterare för utrikes ärenden. På denna post gjorde han föga lycka, särskildt på grund af sin fullständiga oförmåga som parlamentarisk debattör. Holsteins aflägsnande från den inflytelserika plats han länge intagit i utrikesministeriet ansågs vara T:s verk. T. blef okt. 1907 tysk ambassadör i Wien och kvarstod på denna post till sin död. Förmodanden ha från olika håll uttalats om, att T. skulle ha på egen hand energiskt motverkat en fredlig lösning af krisen juli 1914, men om hans roll under dithö-rande förhandlingar har hittills klarhet ej vunnits. V. S-g. Tschistopol, tysk skrifform för Tjistopol (se d. o.). Tschita, tysk skrifform för Tjita (se d. o.). Tschitraga (sanskr., "målad"), tecken, som hinduerna hvarje dag efter tvagningen förnya på sin panna och som ditmålas med rödt sandelträ eller aska af kospillning eller med helig jord. Tschitral, tysk skrifform för Chitral (se d. o. och Kunar). Tschitschagow, tysk skrifform för Tjitjagov (se d. o.). Tschitscherin, tysk skrifform för Tjitjerin (se d. o.). Tschittagong, tysk skrifform för Chittagong. Tschobe (Tsjobe), flod. Se Kwando. Tschole, hufvudort för den vid Afrikas östkust belägna, från 1890 till Tyska Öst-Afrika hörande ön Mafia (se d. o.). Tschong-lung, bergtopp (7,675 m.) i Kashmirs biland Ladak (se d. o.). Tschorba, en turkisk nationalrätt, utgörande ragu på hammel, potatis, ris och lök. Tschorlu (Čorlu, äfven Tscharta), stad i turkiska vilajetet Adrianopel, vid Tschorlu, ett tillflöde till Maritzas biflod Ergene, 30 km. n. ö. om hamnstaden Rodosto och vid järnvägen mellan Konstantinopel och Adrianopel. Omkr. 8,000 inv., mest greker. Grekisk biskop. Vin- och fruktodling i trakten. -- T., som i forntiden hette Syrallum och senare Tzurulon l. Tzurulum, kallades under 1000-talet Tzoryllus. Det eröfrades två gånger, 1235 och 1247, af kejsardömet Nicæa, tillhörde 1240--47 latinska kejsardömet och intogs 1360 af osmanerna under Murad I. (H. W-k.) Tschoruk-su (grek. Akampsis, bibelns Phison), en omkr. 400 km. lång flod i nordvästra Armenien och sydvästra Transkaukasien, faller ut i Svarta hafvet genom tre mynningar s. v. om staden Batum. Floden, som i Armenien har nordöstligt, i Transkaukasien nordnordvästligt lopp, är mycket vattenrik, men till följd af klippor i strömmen och sitt