- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
225-226

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschudi, 2. Johann Jakob von - Tschudi, 3. Friedrich von - Tschudi, 4. Hugo von - Tschudi, Clara - Tschufut-Kale - Tschugujew - Tschu-hi - Tschuktscher - Tschulym - Tschumak - Tschun (Tsai-feng) - Tschung-king (Tschung-tscheng) - Tschungkwo - Tschung-ming (Tsong-ming, Tsung-ming) - Tschung-tscheng - Tschu-san-öarna - Tschussowaja - Tschuwascher - Tschünkkariöng-grafven - Tschöng-tu-fu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tschudi Tschöng-tu-fu 1853) och Reisen durch Südamerika (5 bd, l 866-69). 3. F r i e d r i c h von T., den föregåendes broder, skriftställare, f. 1820, d. 1886, lämnade 1847 sin befattning som kyrkoherde i Lichtensteig och egnade sig därefter åt naturvetenskapliga studier. Han var i flera år medlem af kantonen S:t Gallens regering och det schweiziska ständerrådet. T:s mest bekanta arbete är Das thierleben der alpen-welt (1854; 11:e uppl. 1890; öfv. till flera språk). 4. H u g o von T., son till T. 2, konstforskare och museiman, f. 1851 på Jakobshof, Nieder-Oesterreich, d. 1911, studerade i Wien. blef 1884 anställd vid k. museet i Berlin. 1894 professor, 1896 direktör för Nationalgalleriet, som under hans ledning; nådde hög utveckling, blef i grund nyordnadt, rensadt och med konsekvens och målmedvetenhet förökadt. T. var upphofsman till 100-årsutställningen i Berlin 1906, som '"inledde en omfattande revision af 1800-talets konsthistoria" i Tyskland. 1909 flyttades hans verksamhet till München, då han blef generaldirektör för de bajerska museerna. Han tog med kraft itu med omordnandet af Gamla pinakoteket. T. utarbetade beskrifvande kataloger öfver konstsamlingar i Budapest, Berlin, Petersburg, öfver Böcklins verk m. m. samt var medredaktör för "Repetitorium fur kunstwissenschaft". Bland hans arbeten märkas f. ö. Manet (1902; 2:a uppl. 1913), text till Menzel-verket (1905) och Aus Menzels jungen jahren (1906). Efter hans död utgåfvos hans Gesammelte schriften zur neueren kunst (1912). 1. V.S-g. 4. G-g N. Tschudi, C l a r a, norsk författarinna, f. 1859 i Tönsberg1, af en schweizisk släkt, har med stor bokhandelsframgång i populär form behandlat historiska personligheter, särskildt kvinnor. Skrifter: Tre nutidskvinder (1887), Eugénie (1889; flera uppl.; sv. öfv. 1901 och 1911), Keiserinde Augusta (1892; flera uppl.: sv. öfv. 1902), Marie Antoinette (3 bd, 1894-96; 3:c uppl. 1909; sv. öfv. 1900-01. ny uppl. 1911), Napoleons moder (1898; 4:e uppl. 1910; sv. öfv. 1899), Elisabeth (1900; sv. öfv. 1901), En forglemt heltinde (om drottning Maria Sofia af jNeapel, 1904; sv. öfv. s. å.), Ludwig den anden (2 uppl. 1905; sv. öfv. 1906), Ludicig den andens sidste dage (2 uppl. 1906; sv. öfv. 1907), Dronninger} keiserinder og kongernes moder (3 bd, 1907-08; nya uppl. med titeln Hoftir, 1915 o. 1916), Napoleons sön (4 uppl. 1911; sv. öfv. 1917), Dronning Hortense (3 uppl. 1913), Goethes moder (1916; 4:e uppl. 1917), To keiserkroner (1919; "Kejsarkronor", s. å.) och de smärre biografiska skisserna Silhouetter Q898; bl. a. om drottning Sofia af Sverige-Norge). R-n U. Tschufut-Kale, stad. Se T j u f u t - K a l e. Tschugujew, tysk skrifform för T j u g u j e v (se d. o.). Tschu-hi, kinesisk polyhistor. Se Kinesiska litteraturen, sp. 92. Tschuktscher. Se T j u k t j e r. Tschulym, tysk skrifform för T j u l y m (se d. o.). Tschumak. Se T j u m a k. Tschun (med mandschunamnet Tsai-feng), kinesisk prins, f. 1883, är yngre broder till kejsar Kuang-su (se d. o.) och son till en 1891 afliden Tryckt den 5/1 20 prins Tschun. kallad "sjunde prinsen", hvilken som mångårig chef för kinesiska amiralitetet visat prof på duglighet och en viss reformvilja. T. sändes 1901 till Berlin för att inför tyske kejsaren framföra Kinas beklagande af mordet på ambassadören von Ketteler i Peking 1900; han fick därvid namnet "försoningsprinsen" och utförde sitt uppdrag, den första utlandsmission, som anförtrotts en kejserlig prins, med mycken takt. Efter Kuang-sus död 1908 blef T. regent för dennes späde efterträdare, T :s egen son Pu-yi (Hsuan-tung), och fortsatte, om än ganska trefvande, den några år tidigare inledda försiktiga konstitutionella reformrörelsen under växande motstånd från mandschu-prinsarna och utan att kunna vinna förtroende hos den folkliga, reformrörelsens män. Hösten 1911 återkallade T. Juan-schi-kai till makten, och 10 dec. s. å. afsade han sig formligen regent-skapet. V. S-g. Tschung-king (Tschung-tscheng, eng. Chungking), handelsstad i kinesiska provinsen Sz'-tschwan, ligger vid floden Kia-lings utlopp i Jang-tse-kiang, 189 m. ö. h., och består egentligen af två städer: Tschung-tscheng på högra och Limin l. Kiang-pe på vänstra sidan om Kia-ling, hvarjämte på högra stranden af Jang-tse-kiang ligger en stor förstad. Omkr. 700,000 inv. T. är västra Kinas Schang-hai, medelpunkten för handeln med landets produkter. En engelsk konsul finnes där sedan 1878, och 1890 öppnades staden för främmande handel. Dock tilläto de kinesiska myndigheterna endast, att segelfartyg, men icke bogserbåtar med pråmar användes i flodfarten; lastförande ångbåtar kunna ej gå längre upp i Jang-tse-kiang än till I-tschang (i prov. Hupe). Exporten från T. hade 1914 ett värde af 13,9 mill. tull-tael, medan den ut- och inländska importens värde var 23,8 mill. tael. Siden- och sockerindustri äro näringsgrenar i staden. H. W-k. Tschungkwo, kinesiskt namn på Kina (se d. o., sp. 26). Tschung-ming (Tsong-ming, Tsung-ming), ö vid mellersta Kinas östra kust, prov. Kiang-su, i mynningen af och s. ö. om Jang-tse-kiangs æstuarium. Areal 720 kvkm.; omkr. 1 mill. inv. Ön är odlad med ris, korn och bomull m. m. och hyser bufflar, svin och höns. Gifvande bergsaltgrufvor. H. W-k. Tschung-tscheng. Se Tschung-king. Tschu-san-öarna (eng. Chusan), grupp af 300--400 öar, utanför mellersta Kinas (prov. Tsche-kiang) kust, i mynningen af Hang-tschóu-bukten, på 30--30 1/4° n. br. Stor är endast den n. ö. om Ning-po belägna hufvudön Tschu-san, 600 kvkm. med omkr. 500,000 inv. och hufvudorten Ting-hai (se d. o.). Hela ögruppens folkmängd uppskattas till 600,000 personer. 1840--41 och 1860 hölls hufvudön besatt af engelsmännen. H. W-k. Tschussowaja, tysk skrifform för Tjusovaja (se d. o.). Tschuwascher. Se Tjuvasserna. Tschünkkariöng-grafven. Se Korea, sp. 1025. Tschöng-tu-fu (eng. Chengtu), hufvudstad i kinesiska prov. Sz'-tschwan, på det af vattendrag och kanaler öfverspunna, bördiga slättlandet mellan floderna Min och To i Jang-tse-kiangs flodområde, 460 m. ö. h. Omkr. 400,000 inv. Staden har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free