Tsvjetajev- Tuät klippnäs. Asaji Ura är följaktligen ej ett två öar skiljande sund, utan en vik i en enda, men nästan tvåklufvon ö. Se härom "Petermanns mitteilungen", arg. 1918 (sid. 268-269). Ön är, med 490-692 m. höga berg, ett ypperligt sjömärke, synligt i s. och n. redan litanior Koreasundets mynningar. 1861 lockade detta ryssarna till att på ön landsätta en militärstyrka, som först på begäran af England bortfördes. Om sjöstriden 27-28 maj 1905 s. om T. mellan en rysk och en japansk flotta se Rysk-japanska kriget 190 4-O 5, sp. 1386-87. H.AV-k. Tsvjetajev [-Jeff ]. l. Ivan Vladimir o-vitj T., rysk filolog och arkeolog, f. 1847, professor vid universitetet i Moskva och direktör för Rumjantsovska museet, utgaf som doktorsafh. Sbornik Osskich nadpisej jämte atlasen Sylloge inser iptionum, Oscarum ad archetyporum et libro-rum fidem (1878), samt har vidare skrifvit In-scnpliones Italiw medias dialecticce (1884) och Inscriptiones Ilalice inferioris dialectorum (1886) samt grundliga studier om T anagra-skulpturen (1895), de romerska katakomberna (1896) m. m. - 2. D m i t r i j V l a d i m i r o v i t j T., rysk historiker, f. 1852, blef 1887 professor i rysk historia vid universitetet i Warschau och har dokumenterat sig som flitig forskare på det kyrko- och kulturhistoriska området. Till hans förnämsta skrifter räknas Iz istorii inostrannych ispovjedanij v Rossii (Utländska trosbekännelsers historia i Ryssland; 1886), K istorii kultury v Rossii (1890), Protestant-stvo i protestanty v Rossii (1890) och Prvyja njemetskyja sjkoly v Moskvé. l-2. A-d J. T. S. V. p., förkortning för fr. tournez s7il vous platt, var god och vänd (bladet). Tsädam. Se T sa j dam. Tu. Se T ib est i. Tua, en omkr. 200 km. lång biflod fr. h. till Duero (Douro), upprinner i södra Galicien, kallas i sitt öfre lopp Tuella och genomflyter i sydvästlig riktning Portugals nordöstra del (prov. Träs os Montes). (II. W-k.) Tua [töa], Maria Felicitä (kallad T e-resina T.), italiensk violinvirtuos, f. 1867 i Turin, är elev af Massart vid Pariskonservatoriet, där hon studerade i två år och 1880 tog första priset. Därefter företog hon konsertresor öfver hela Europa (Sverige 1884 och 1886) samt vann triumfer både genom sin konst och sitt ungdomliga behag. Man anmärkte visserligen, att hon var en smula nyckfull och "journaliére", men obestridda förblefvo hennes rapida och säkra teknik samt hennes rena och varma ton, särskildt i det behagfulla eller pikanta, hvaremot kraft och storhet saknades. T. ingick 1889 äktenskap med musikkritikern grefve Franchi-Verney della Valetta (f. 1848, d. 1911) i Rom. * A. L.» Tuaillon [tyajä7], Louis, tysk skulptör, f. 7 sept. 1862 i Berlin, d. där 22 febr. 1919, studerade vid akademien i sin födelsestad 1878-81 och för R. Begås 1883, lefde i Rom från 1885 och blef 1907 professor och föreståndare för en mästarateljé vid Berlins akademi. Främst bland hans verk stå ryttar- och djurbilder. Amason till häst (utförd i Rom 1895, uppställd utanför Nationalgal-leriet i Berlin) har blifvit prisad som "den moder- na tyska plastikens mest fulländade ryttarfigur". Bland hans öfriga alster märkas Hästtämjare (1902 ; i Bremen), den stora gruppen Herkules med tjuren (1907), ryttarstatyer af Fredrik II i Beuthen, Fredrik III i romersk dräkt i Bremen, Vilhelm II på Rhenbron i Köln samt staty af R. Koch, kolerabacillens upptäckare (i marmor 1916, på Lui-senplatz i Berlin). G-g N. Tuam [tjö'om], stad uti irländska grefsk. Galway, prov. Connaught, 32 km. n. n. ö. om staden Galway, vid ett litet tillflöde till floden Clare och vid järnvägen Galway-Westport. 9,496 inv. (1911). Linväfveri och iinnehandel. Ett kloster anlades där i slutet af 400-talet, och platsen blef biskopssäte i början af 500-talet samt ärkebiskopssäte omkr. 1152. T. är äfven säte för en anglikansk biskop. Den rom.-katolska katedralen, i äldre gotisk stil, är en af de vackraste moderna katolska kyrkor på Irland. Bredvid densamma ligger ett katolskt college, stiftadt 1814, för bildande af prästmän. (If. \V-k.) Tuamotuöarna. Se, P a umot u öarna. Tuan-Fang, kinesisk statsman, mördad 27 nov. 1911. besökte april 1906 Stockholm som chef för en till Europa utsänd stor kinesisk studiekommission. (Se pl. I till art. Kina.) Som vice-konung i Jang-tse-området visade han mycken duglighet och sökte ärligt verka för reformer i förvaltningen och för landets ekonomiska uppryckning. När 1911 års uppror utbröt, blef han, trots sina sympatiska egenskaper, såsom mandschu föremål för uppviglarnas särskilda hat. Mordet på honom utfördes af plundrande soldater. V. S-o;. Tua res a7gitur? lat., ''det gäller dig", förkortning af Tunc tua res ayitur, paries quum proxi-mus ar det (se denna rubrik). Tuärik (T u a r e g), folk. Se I - m ö s j a r och Sahara, sp. 344. Tuät var i det forna Egypten enligt vissa åskådningar namnet på de dödes vistelseort. Enligt fornegyptiskt föreställningssätt seglade solguden Ra om dagen öfver himmelens vatten från ö. för att mot kvällen gå ned i v. och under nattens mörker återvända till ö. Platsen för denna Ras nattlisra färd från v. till ö. betecknades med ordet T. och antogs vara befolkad med allehanda väsen, gudar, demoner och de aflidnes andar. Om lokaliseringen af detta mörkrets rike ha meningarna varit delade. Vissa forskare ha med Maspero velat förlägga T. till samma horisontalplan som jorden, dock skildt från det forntida Egypten genom höga berg, bakom hvilka solguden troddes återvända till ö. Andra åter ha tänkt sig detsamma beläget under jorden, och denna åsikt torde vara den riktiga. Enligt "Boken om det, som är i underjorden" är T. närmast att uppfatta som ett slags lång korridor, efter nattens tolf timmar uppdelad i tolf regioner eller hålor. Midt genom T. leder en flod, hvarpå Ra seglar fram, för en kort stund spridande ljus åt invånarna i de mörka hålorna. En annan urkund, "Boken om portarna", låter solen äfven här på en flod passera genom tolf kamrar med höga portar, bevakade af jätteormar, hvarjämte man mellan femte och sjätte timmen infört en domsscen med Osiris som domare öfver goda och onda. P- L-n- Tuät (berber., ''befolkad trakt'', "oaserna"),