- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
239-240

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tubal - Tubal-Kain - Tubariträsken - Tubbebo mosse - Tube, eng. (eg. rör), underjordisk järnvägslinje (se London, sp. 1064) - Tuber (plur. tubera, lat., knöl). 1. Anat. T. cinereum - Tuber. 2. Bot. farm. - Tuberaceæ, Tryffelsvampar, bot. - Tubercularieæ, bot. Se Fungi imperfecti - Tuberculum. Se Tuberkel - Tuberineæ, bot. Se Ascomycetes, sp. 142, och Tuberaceæ - Tuberkel (lat. tuberculum, plur. tubercula, liten knöl, liten svulst) - Tuberkelbacillen (Tuberkulosbacillen, Bacillus tuberculosis). Se Bakteriologi, sp. 725-727 - Tuberkulin, med.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tubal-Kain Tuberkulin ocJi Mesek berättas lia drifvit handel i Tynis med slafvar och kopparkärl. Troligtvis är T. identisk med de assyriska kilskrifternas Tabal, ett där ofta förekommande namn på ett land och ett folk. Ej osannolikt är, att Tubal-folkets boningsorter utgjordes af landet s. ö. om Svarta hafvet och af norra delen af Mindre Asien. Man har identifierat detta folk med de af Xenofon ("Anabasis" 5: 5) nämnde t i b a r e n e r n a, ett sorglöst, muntert folk vid Svarta hafvets sydöstra kust, hvilket ansåg skratt för den största lycksalighet cch förrättade alla sina göromål skrattande. J. !'. Tubal-Ka'in, enligt l Mos. 4: 22 den förste smeden ("hebréernas ATulcanus"), son till Lamek, Kains ättlin? i 5:e led. Tubariträsken, en väldig sumpregion i mellersta Sudan, pä gränsen mellan Kamerun och Franska Kongo, från n. till s. ungefär 100 km. Vid högvatten kan denna sumptrakt användas som ett led i en vattenväg mellan Atlanten och Tsadsjön, som fransmannen Faure 1905 praktiskt bevisade. Tubbebo mosse, en högmosse, 255 m. ö. h., i Angerdshestra och Bonstorps socknar i Jönköpings län, där Nissan upprinner. Tube [tjō'b], eng. (eg. rör), underjordisk järnvägslinje (se London, sp. 1064). Tuber (plur. täbera, lat., knöl). 1. Anal. T. cine'reum kallas en på hjärnans undre yta, strax bakom synnervskorsningen framträdande grå knöl, som utgör bottenspetsen af den tredje hjärn-ventrikeln och bär hjärnbihanget. - 2. Bot. farm. Underjordisk, knölformig rot- eller stambildning af rund eller mera långsträckt form (se K n ö i-stam). Sådana till beredning af läkemedel använda knölar äro T. Aconiti (se A c o n i t u m), T. Jalapce (se J a l a p a - r o t) och T. Salep (se Sa l e p). 1. G. v. D.* 2. C. G. S. Tuberäcese, Tryffelsvampar, bot., svampfamilj, utgörande ordn. Tuberinece bland Ascomy-cetcs. Myceliet är trådlikt, fruktkroppen tämligen stor, underjordisk med många oregelbundet böjda gångar, som delvis utmynna på fruktkroppens utsida. Asci innehålla l-8 stora sporer, konidier äro ej funna. Af hithörande släkten är Tuber (se Tryffel) det viktigaste. G. L-m. Tubercularireae, bot. "Se Funiri i m p e r-f e c t i. TubeYculum. Se T u ber k el. TuberFneae, bot. Se Ascom y c c t es, sp. 142, och Tuber a ce se. Tube'rkel (lat. tube!rculum, plur. tubercula, liten knöl, liten svulst), en liten, ej ens knapp-nålshufvudstor knottra, en sjuklig produkt, som framkallas af ett lefvande smittämne, nämligen bakterien Bacillus tuberculosis, tuberkulosbacillen. Se B akt er i o lo g i, sp. 725-727, Lungsot, sp. 1455, Tuberkulos och Tänder. Tuberkelbacillen (T u b e r ku l osbac i lic n, Bacillus tuberculosis). Se B a k t e r i o l o ? i, sp 725-727. Tuberkulin, med., alla till medicinskt bruk afsedda preparat, som framställas ur tuberkel-bacillkulturer. Deras verksamma beståndsdelar variera alltefter olika framställningssätt. Somliga innehålla de döda och krossade tuberkelbacillerna själfva, andra hufvudsakligen deras utsöndrings-produkter. Äran för upptäckten af tuberkelbacill- produkternas verkningar pä djurorganismen tillkommer Kobert Koch (se denne). Han odlade tuber-kelbaciller i glycerinhaltig buljong, frånfiltrerade sedan bacillerna och koncentrerade filtratet. Det sålunda framställda preparatet, som innehåller vissa produkter af tuberkelbacillernas lifsverksam-het, kallade han tuberkulin. Sedan detta namn småningom kommit att användas äfven för på annat sätt vunna preparat ur tuberkelbacillkul-turer, benämnes tuberkulin, framställdt enligt det ursprungliga förfaringssättet, numera för Koclis alttuberkulin (gamla tuberkulin). Koch insprutade sitt tuberkulin på djur och fann, att det verkade som häftigt gift på tuberkulösa. individer, men ej på andra, så att därigenom kunde afgöras, om djuret led af tuberkulos. Han fann vidare, att det hos experimentdjuren medförde skydd mot tuberkulos infektion och hade ön läkande inverkan på den tuberkulösa sjukdomsprocessen. Upptäckten framlades på internationella medicinska kongressen i Berlin 1890. Ehuru han varnade mot att draga förhastade slutsatser cm medlets läkedomsbetydelse vid tuberkulos hos människor, väckte hans meddelande en utomordentlig entusiasm. Honom tilldelades af tyska riksdagen en nationalbelöning, och han lät, till stor del genom kejsarens personliga påtryckning, förmå sig att utlämna detsamma till användning som läkemedel, innan det ännu undergått tillräcklig pröfning. Under de närmaste åren begagnades "Kochska lymfan", som man också kallade detsamma, jorden rundt i stor utsträckning, men tyvärr också utan urskillning i alla stadier af lungtuberkulos och i alltför stora doser. Många dödsfall inträffade bland de behandlade. Bakslaget i den allmänna opinionen kom snabbt och drabbade tungt upphof smannen. Tuberkulinet som läkemedel utdömdes h. o. h. Småningom lärde man sig använda medlet på ett lämpligare sätt, och en rättvisare uppskattning af detsamma som läkemedel började göra sig gällande. Numera begagnas tuberkulinpreparat af olika slag allmänt vid tuberkulossanatorier och af tuberkulosläkare som läkemedel i därför lämpade fall, om ock resultaten äro långt ifrån så lysande, som man under den första tuberkulinyrans tid hoppades. Man har dock anledning att vänta sig, att på denna väg ytterligare stora framsteg komma att göras. Tuberkulinet är nämligen att betrakta som ett naturligt läkemedel i ordets egentligaste bemärkelse. Tuberkulinartade ämnen bildas utan något vårt åtgörande städse i den tuberkulossjukes; kropp och utgöra det "antigen", som där föranleder bildning af de skyddsämnen, "antikroppar", som ge kroppen motståndskraft mot den tuberkulösa sjukdomen. Medlet insprutas under huden, s. k. subkutan injektion. Hufvudbudet är att gå ytterst varsamt till väga, så att ingen skada kan uppkomma, och för detta ändamål börjar man med ytterst små mängder, hundradels mg. eller ännu mindre. En kanske ännu större betydelse än som läkemedel har tuberkulinet fått som diagnostiskt hjälpmedel. Man begagnar i detta syfte nästan uteslutande alttuberkulin. Svenskt sådant tillverkas numera vid Statsmedicinska anstalten i Stockholm. Yid tuberkulindiagnosen kan man gå till väga på olika sätt. Det viktigaste är subkutan injektion af ett eller flera mg. tuberkulin. Efter en sådan insprut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free