land. I T. finnas statsuniversitet, grundlagdt 1891, ett botaniskt laboratorium, upprättadt af Carnegie-institutet i Washington, ett Carnegie-bibliotek, romersk-katolsk ”academy” samt två missionsstationer, katolsk och presbyteriansk, för indianer. T. är sedan 1900 säte för en romersk-katolsk biskop. -- T. omtalas först 1699 som ett indianskt samhälle, förvärfvades åt Förenta staterna genom köp 1853 och var länge Arizonas viktigaste stad samt 1807--77 dess hufvudstad. E. A--t. Tucumán. 1. Den minsta, men tätast bebyggda provinsen i Argentinska republiken, omgifven i n. af prov. Salta, i ö. af prov. Santiago del Estero samt i s. och v. af prov. Catamarca. 28,124 kvkm. 354,545 inv. (1918 beräknad folkmängd), 15 på 1 kvkm. Nordvästra delen fylles af Anderna, som i Nevados de Aconquija nå 5,400 m., och återstoden är ett bördigt alluvialt slättland, vattnadt af Rio dulce l. Sali, dess månira bifloder och ett flertal bevattningskanaler. Mest odlas sockerrör, hvete, tobak, majs, ris och meloner, allt exportvaror liksom ett slags rom (”aguardiente”), frukt, ost, timmer, hudar och läder. -- 2. (San Miguel de T.) Hufvudstad i prov. T., på Rio dulces högra strand. 91,216 inv. (1914). T. har en medeltemperatur af 19,5° C. med max. af 40° C., och malarian (”chucho”) är där endemisk. T. är en välbyggd stad med många moderna byggnader, bank, teater, seminarium och bibliotek, har liflig industri och är en viktig järnvägsknutpunkt. -- T. grundlades 1565 af Diego Villaruel. 1680 blef det efter Santiago del Estero provinshufvudstad och lydde till 1776 under vicekonungen i Lima, senare under vicekonungen af La Plata. 1816 samlades i T. ombud från La Plataländerna, hvilka 9 juli s. å. uppsade Spanien tro och lydnad. E. A--t. Tuda l. Toda, försvenskadt Todaer, en till dravida (se d. o.) hörande liten stam i södra Främre Indien omkring Utakamand i Nilgiri (se vidare d. o.). Tudela, stad i spanska prov. Navarra, vid högra stranden af Ebro, där den upptar bifloden Queyles, och vid järnvägen från Zaragoza till Pamplona. 9,449 inv. (1900). Öfver Ebro går en vacker gammal bro, 360 m. lång, bestående af 17 bågar. Ungefär 10 km. s. ö. om T. utgår ur Ebro (se d. o., sp. 1282) den s. k. Kejsarkanalen, med ett stort slussverk Bocal del Rey. Den märkligaste byggnaden i staden är den romanska katedralen Santa Maria (grundlagd 1135, invigd 1188), med praktportal och korsgång, som är smyckad med rik plastisk utstyrsel. Stadens industri (tillverkning af kläde, sidenväfnader och lergods) är obetydlig. -- T., fordom Tutela, var den ryktbare medeltidsresanden Benjamins af Tudela födelseort. Vid T. besegrade en 28,000 man stark fransk armé under marskalk Lannes 23 nov. 1808 en 42,000 man stark spansk här under Castaños och Palafox. (H. W--k.) Tuder, stad. Se Todi. Tuderus, Gabriel, de finske lapparnas apostel, f. 1638, d. 1705, student i Åbo 1656, förde där ett stormigt lif, som slutade med relegation för tre år 1659, aflade sedan prästexamen och blef 1669 kaplan i Enare, 1675 (1670?) kyrkoherde i Kemi lappmark med bostad i Torneå och 1684 kyrkoherde i Nedertorne. T. ifrade med stor nitälskan för lapparnas omvändelse och utrotade med kraft och stränghet deras afguderi. Om sitt missionsarbete skref han en vidlyftig berättelse (utg. af S. Loenbom 1773). Ett etnografiskt tillägg till samma berättelse utgafs af K. B. Wiklund i ”Svenska landsmålen”, XVII (1905). K. B. W. Tuditanus. Se Sempronius 2. Tudmur, stad. Se Palmyra. Tudor [tjō′də], frejdad engelsk dynasti, som härstammade från Wales, 1485 med Henrik VII besteg Englands tron och utslocknade med drottning Elisabet 1603. Om regenterna af denna släkt se England, sp. 616-619, om Henrik VII:s äldre dotter Margareta T. se Margareta, drottningar af Skottland 5. Hennes yngre syster Maria T., f. 1456, d. 24 juni 1533, var först ämnad till brud åt sedermera kejsar Karl V. och äktenskapskontrakt uppsattes 1508 och 1513, men 9 okt, 1514 förmäldes hon i stället med Ludvig XII af Frankrike. Han af-led redan l jan. 1515, och den unga änkan äktade kort därefter i hemlighet i Paris Charles Brandon, hertig af Suffolk (se B rån don), med hvilken hon 15 maj högtidligen förmäldes i Greenwich, sedan hennes broder Henrik VIlI:s harm öfver den hemliga vigseln blidkats. Hon var mormoder till drottning Jane Grey. Jfr M. A. E. Green, "Lives of the princesses of England", bd 5. - Bland släkten T :s medlemmar före dess tron-bestigning märkas följande: 1. Owen T. (Owen a p Meredydd), d. 1461, kom som ung landtadelsman från Wales på 1420-talet till den då ännu minderårige Henrik VI:s hof, vann gunst hos dennes moder Katarina af Valois och fick med henne fem barn, utan att något äktenskap dem emellan finnes betygadt af säkra källor. 1436 togos barnen från modern, hon förmåddes eller nödgades att gå i kloster (där hon dog redan jan. 1437), och T. sattes i fän-gelsö, men lyckades snart fly till Wales. T. var sedermera en af Henrik VI:s trognaste anhängare under de första stridsåren i Rosornas krig. Han blef 4 febr. 1461 fången i slaget vid Mortimer's cross och halshöggs i Hereford på befallning af Edvard af York (sedermera Edvard IV). -- 2. Edmund T., earl af Richmond (Edmund af Hadham), den föregåendes son med Henrik V:s änka Katarina af Valois, föddes omkr. 1430 i Hadham, Hertfordshire, uppfostrades efter 1436 af en abbedissa i Barking1 med sina syskon, kom på 1440-talet till Henrik VI:s hof, slogs 1449 till riddare, blef 1453 formligen förklarad af legitim börd och upphöjdes s. å. till earl af Richmond samt inkallades i Privy council. T. äktade 1455 hertigens af Somerset dotter lady Margaret Beaufort (se d. o., sp. 1115-16), men afled redan 3 nov. 1456 i Carmarthen; postumt föddes sonen Henrik (28 jan. 1457), hvilken som Henrik VII 1485 besteg Englands tron. - 3. J a sp er T., earl af Pembroke, sedan hertig af Bedford, den föregåendes yngre broder, f. omkr. 1431, d. 1495, blef samtidigt med sin äldre broder riddare 1449 och legitimerad 1453 samt upphöjdes då till earl af Pembroke. Han stred för sin halfbroder konung Henrik VI vid S:t Albans (1455) och vid Mortimer's cross (1461), nödgades på srund af Yorkpartiet?; öfvermakt fly ur landet