Tugan-Baranovskij Tugny 260 eg. "förskräckande''. Natal, upprinner pä seraro", bogserangbat. Det engelska namnet används ej sällan i svenska hamnar. Tugan-Barano'vskij, M i c h a i l l v a. n o \ i t j, rysk nationalekonom., f. 1865 i guv. Charkov, blef 1898 filos, doktor på afh. Russkaja jabrika v prosj-lom i nastojastjem (2:a uppl. 1900; "Geschichte der russischen fabrik" i "Zeitschrift fiir sozial-und wirtsehaftsgeschicht?.", 1900) och 1900 professor i nationalekonomi vid Petersburgs universitet. Pä tyska har T. utgett Arbeiterschutzyesetzgebung in Russland, Die sozialen wirkunyen der handelskrisen in England och Studien zur theorie und geschichte der handelskrisen in England (1898, 1900) och på ryska utförliga studier om Prudhon (1891) och Stuart Mill (1892). 1917 blef han finansminister i ukrainska ministerrådet. A-d.l. Tugboat. Se T u g. Tugela [eng. utt. tōgei'lä], eg. "förskräckande", en omkr. 400 km. lång flod i Natal, upprinner på Mont-aux-sources (3,350 m. ö. h.), i Drakbergen, och faller efter ett ytterst slingrande lopp ut i Indiska oceanen på 29° 15' s. br., mellan forten Tenedos och Pearson. Efter ett 70 m. högt fall mottar T. fr. h. Mooi ("vackra") river och fr. v. Klipp river, Sunday river och Buffalo, från Majuba hill, med Ingogo fr. h. och Blood river fr. v. Vid T:s öfre lopp ligga på norra stranden höjderna Spion kop och Vaalkranz samt på södra stranden byn Colenso, alla bekanta från boerkriget (se d. o.) 1899--1902. Vid Ingogo stredo boer och engelsmän 8 febr. 1881, och Blood river har uppkallats efter boerledaren Andries Pretorius' seger öfver sulukonungen Dingaan 16 dec. 1838. Öster om Buffalos inflöde i T. ligger Rorke's drift och s. ö. därom Isandhlwana, båda ställena bekanta från sulukriget 1878--79. Blood river, Buffalo och T., ö. om dennas utflöde, bilda gränsen mellan Natal och Sululandet. E. A-t. Tugend (ty., dygd), her. Se Riksregalier. Tugendbund [tōgentbont], ty., "dygdeförbundet", namn på en under våren 1808 i Königsberg (Preussen) stiftad, sluten förening med syftemål att åter upprätta tyskarnas under det franska oket böjda sinnen. Föreningen vann utbredning hufvudsakligen i Schlesien och Pommern. På förständigande af Napoleon måste Preussens konung i dec. 1809 låta upplösa den, men den lefde några år i det tysta och förberedde i vissa hänseenden Tysklands frihetsstrid. Den räknade omkr. 400 medlemmar. I Tugendbund låg fröet till de sedan bekanta universitetsburschenschaften. Jfr Lehmann, "Der T." (1867), och Stettiner, "Der T." (1904). Tuggare, tekn., maskin, som genom "tuggning" sönderdelar ett material. Se Krossverk, sp. 67, och Trätugg. Fmn. Tuggenforsen, fors i Ume älf, vid utloppet af det omkr. 2 km. långa Tuggenselet, omkr. 128 km. från mynningen, ligger i Lycksele socken, Västerbottens län. Forsens höjd är 16,8 m., fördelade på omkr. 1,3 km. Berg går i dagen vid forsnacken och ställvis vid stränderna; eljest utgöras dessa af storstenig morän. Det ofvanför belägna nederbördsområdet uppgår till 12,340 kvkm. Normala 6- och 9-månaderseffekterna beräknas till resp. 21,500 och 9,200 hkr. G. W. Tuggenliden, kronopark i Vinlidens revir, Umeå öfverjägmästardistrikt, Västerbottens län, har enligt K. M:ts befallningshafvandes i Västerbottens län afvittringsutslag 16 maj 1882 bildats af gammal kronomark. Areal 3,105 har (1915). S-r. Tuggenselet. Se Tuggenforsen. Tugg-gummi (eng. chewing gum), amerikanskt njutningsmedel, som beredes af chiclegummi (mjölksaften af Achras Sapota), socker, pepparmyntolja och andra aromatiska ämnen. Tugg-gummit, som har form af tunna, rektangulära kakor, framställes fabriksmässigt i stor skala i Nord-Amerika (3,000 millioner stycken 1910). G. L-m. Tuggkåda, Spännkåda, ett af allmogen i Dalarna till tuggning användt, af grankåda bestående njutningsmedel. Fullkomligt ren, hvit och kornig kåda begagnas utan särskild beredning. Mörkare och mindre ren kåda beredes till "spännkåda" genom tuggning, hvarunder större delen af den flyktiga oljan bortgår samt saliv inmänges i kådan. Äfven en snyggare beredningsmetod används numera, i det att bitar af rå grankåda uppmjukas i varmt vatten och knådas samman under afskiljande af inblandade barkrester och andra föroreningar. Det är sådan genom en föregående tuggning eller valkning i varmt vatten hemma i Dalarna beredd spännkåda, som begagnas af till andra orter utvandradt dalfolk, till hvilket den sändes sammanknådad till större eller mindre klumpar. Tuggkådan är vid vanlig temperatur fast och låter lätt bryta sig, men mjuknar i munnens värme vid tuggning, hvarunder smärre splittror eller bitar lätt sammanbakas, dock utan att fastna vid tänderna. Under tuggningen erfar man en tydlig smak af granens flyktiga olja, visserligen tämligen mild, men länge ihållande med lindrig rifning i svalget och stickning i munnens slemhinna, hvarjämte spottflytningen mycket ökas. Smaken, som icke är obehaglig, erinrar något om muskot. Tuggkådans lukt är däremot mycket obehaglig, syrlig samt framkallar lätt äckel. Begagnandet af tuggkåda är urgammalt i Dalarna, och det är sannolikt, att den kan vara gagnelig för tänderna, i det att den flyktiga oljan verkar något antiseptiskt på bakterier i munhålan och själfva tuggandet jämte den rikliga spottflytningen bidrar till mekanisk rengöring af tänderna. Tuggkådan är sålunda att räkna till masticatoria (se d. o.). Dalarnas allmoge har också vanligen sina tänder i förträffligt skick. Från erfarenheterna vid tuggning af kåda härrör sammansättningen af munvattnet stomatol (se d. o.). O. T. S. (C. G. S.) Tuggmage, zool. Se Insekter, sp. 712. Tuggning, fysiol., födans mekaniska bearbetning i munhålan, åstadkommes genom underkäkens, af tuggmusklerna orsakade rörelser mot öfverkäken samt genom rörelser af tungan och kinderna, hvarigenom födan bringas mellan de båda tandraderna. Käkarnas ställning hos människan återges å fig. l och 2 i art. Hufvudskål. Å fig. 5 i art. A n-sikte framställes en del af tuggmusklerna, nämligen stora tuggmuskeln (musculus masseter) och tinningmuskeln (m. temporalis), täckt af sin skida (fascia temporalis), vidare återfinnes kindmuskeln (m. buccinator). J. E. J-n. Tuggtobak. Se Tobak, sp. 241. Tuggu'rt, ort. Se T o u g g o u r t. Tugny [tynjl], marquis de. fransk konstsamlare. Se C r o z a t.