och oeconomie", I--VI (1747--75), A. W. af Sillén, "Svenska handelns och näringarnas historia" (1886), H. Forssell, "Studier och kritiker", I (1875), E. G. Palmén, "Svensk-finska handelslagstiftningen till 1766" (1876), E. Heckscher, "Produktplakatet" (i "Hist. studier tillägn. H. Hjärne", 1908), "Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling". Senare afdelningen, bd 11 (1905), och P. E. Fahlbeck, "Sveriges och Norges handelspolitik under senare tid" (1892). J. F. N. (F. v. K.) Tull l. Tulle, skogsh. Se Skate. Tull, Jethro. Se Drillkultur. Tullager, särskilda upplag eller områden, dit från utlandet införskrifna varor kunna intagas tullfritt i afvaktan på deras förbrukning inom landet eller fria återutförsel m. m. Sådana lager äro nederlag, transitupplag, frilager, frihamn, provianteringsfrilager, kreditupplag, kontolager m. fl. Samtliga dessa uppräknade utom de två sistnämnda återfinnas i vår tullagstiftning. De äldsta och mera allmänt anlitade tullagren äro nederlag och transitupplag (se dessa ord). -- I syfte bl. a. att bereda varuegare närmare tillgång till sitt gods under upplagstiden har man i vår tullagstiftning infört de friare upplagsformerna frilager och frihamn (se dessa ord). Ännu (1919) har ej något frilager trädt i verksamhet; genom k. resol. resp. 12 maj 1917, 11 okt. 1918 och 31 jan. 1919 ha Malmö, Göteborg och Stockholm fått tillstånd att inrätta frihamnar, sistnämnda stad likväl endast en provisorisk sådan, hvilken öppnades 10 okt. 1919. -- Ett enklare slag af frilager är provianteringsfrilager, som kunna inrättas i vissa vid saltsjön belägna städer med tullkammare under tullförvaltares öfverinseende (f. n. må enligt k. resol. sådana lager inrättas i Göteborg, Hälsingborg, Härnösand, Kalmar, Landskrona, Lysekil, Malmö, Marstrand, Strömstad och Uddevalla). Lagren äro afsedda för proviantering och utrustning af fartyg genom handlande här i riket. Dessa skaffa sig tillstånd att hålla lagren från den lokala tullmyndigheten. Lagren inrymmas i varueirarens särskilda magasin samt under hans egen vård, och däri få efter tullundersökning uppläggas direkt eller öfver annat tullager importerade varor, af beskaffenhet att få förvaras på nederlag, mot det att säkerhet för tullen ställes. Varorna få sedermera fördelas i partier, men ej bearbetas. Varuegaren skall lämna redovisning öfver detta sitt lager kvartalsvis, och för hvad som då befinnes under kvartalet ha användts till annat än fartygsproviantering, påföres tull efter angifning till förtullning. För hvarje vara, som intages på provianteringsfrilager, skall, om nederlagsafgift icke redan utgått, före uppläggningen betalas en afgift till staten, provianteringsfrilagersafgift, med 1 proc. af tullen. Om kreditupplag, hvilka ej förekomma i Sverige, men i Danmark och Norge, se Nederlag. Kontolagren finnas i Tyskland. De innebära medgifvande för grosshandlare att omhändertaga vissa oförtullade utländska varor och förvara dem i privata lokaler, mot det att varorna inskrifvas i en löpande räkning och sedermera blott visas bli återutförda eller anges till förtullning. De inskrifna varorna kunna icke blott delas och ompackas, utan äfven villkorligt bearbetas, repareras och kompletteras. Jfr Tullrestitution. T. J-n. Tullamore [ta'ləmåə], hufvudstad i irländska grefsk. King's county (prov. Leinster), vid Grand canal, hvilken sammanbinder östkustfloden Liffey med Shannons mellersta lopp. Järnvägskommunikation både söder- och norrut. 4,926 inv. (1911). Liflig handel. Linne-, bomulls- och tobakstillverkning. H. W-k. Tullangifning, den åtgärd, hvarmed en varuegare hos tullverket anmäler, hvilken behandling han önskar låta en vara undergå i tullafseende. Sådan anmälan skall ske skriftligt. Anmälningshandlingen, benämnd angifningsinlaga, skall upprättas i än ett, än flera exemplar och vara behörigen underskrifven. Om inlagans affattning finnas särskilda bestämmelser i tullstadgan 1 juli 1904 och en k. förordn. 28 nov. 1913. Enligt sistnämnda författning skall vid varas in- och utförsel till och från tullterritoriet i inlagan merendels uppges värdet å varan, utom då denna vid införsel utgör s. k. sorteringsgods (se d. o.); visst uppskof är dock medgifvet. Den, som underlåter att aflämna värdeuppgift eller lämnar mot bättre vetande falsk sådan, straffas med böter efter åtal vid domstol. -- Då fråga är om varas införsel till riket för direkt förtullning, fri disposition, uppläggning å tullager (se d. o.) eller omedelbar transitförsändning, skall angifningsinlagan enligt §§ 22, 42 och 113 i tullstadgan aflämnas till vederbörande tullförvaltning inom åtta dagar efter varans ankomst. För vara, som inkommit med posten, räknas dock angifningstiden från den dag belöpande postafgifter erlagts eller postförvaltningen eljest meddelat bevis, att från dess sida hinder icke möter för varans utlämnande. Vid fördröjd angifning för införsel påföres en med straffränta jämförlig afgift, benämnd böter. Afgiften beräknas efter tullafgiften för värdet å eller vikten af varan, alltefter angifningsformen. Har vid tillämnad uppläggning å tullager angifning ej skett inom tjugu dagar, får lagerrätt ej åtnjutas för varan. -- Vid varas utförsel ur riket med fartyg skall enligt § 37 i tullstadgan aflastaren aflämna angifningsinlaga till fartygets befälhafvare. Inlagan skall, äfven där aflastaren för varans utskeppning användt ombud, vara undertecknad af aflastaren. Förrän fartygsbefälhafvaren mottagit inlagan, får han i regel icke inlasta varan. Inlagorna jämte en med stöd af dessa upprättad s. k. lastförteckning öfverlämnas sedermera af befälhafvaren till vederbörande tullförvaltning. Vid utförsel ur riket med post eller å järnväg af varor i allmänhet åligger det enligt förordn. 28 nov. 1913 afsändaren att aflämna inlagan, i förra fallet å den postanstalt, dit godset inges för befordran, och i senare fallet å järnvägsstationen i inlastningsorten. Utgöres varan af utländskt oförtulladt gods eller restitutionsgods, skall, jämlikt vissa bestämmelser i tullstadgan, tulltaxeförordningen och en k. kung. 28 maj 1897, inlagan inges till vederbörande tullförvaltning för att förses med påskrift om varans tullförpassning (se d. o.). -- Vid varas försändning inom riket erfordras enligt tullstadgan beträffande tullagersgods alltid, att angifningsinlaga inlämnas till tullförvaltningen i