Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tunnbinderi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
343
Tupper-Tuppf aktning
344
Torntupp på Klara kyrka, Stockholm.
Framför allt är han demonernas fiende: mörkrets onda
makter jagas bort af hanegället. Han var därför
hos de ariska folken fordom en helig fågel. De
gamle grekerna helgade honom åt både solguden och
krigsguden m. fl. gudomligheter, och våra förfäder
tänkte sig högst i världsträdets topp en guldfjädrad
tupp (Gullinkambi, "guldkammen"), som väcker
einherjarna i Valhall vid Ragnaröks inbrott. Den
på kyrktorns krön som väderflöjel tjänstgörande,
af metallplåt förfärdigade tuppen (kyrktupp,
torn-tupp; ty. wetterhahn, eng. weathercock,
fr. coq, coq de clocher, mlat. gallus campa-narii;
se fig.), symboliserar förkunnaren af Kristi
lära, d. v. s. dagens gryning i högre mening, och
manar församlingen till vakenhet i dess kristliga
lif. (Att den kring en järnstång vridbara torntuppen
alltid vänder hufvudet mot vinden, utgör tillika en
sinnebildlig maning till den kristtrogne att modigt
vända sig mot lärans fiender.) Tuppen förekommer
stundom som attribut åt aposteln Petrus, till
erinran om dennes förnekelse. Tillika träffas han
någon gång på gammalkristna grafvårdar och anses
där bebåda uppståndelsens morgon. Denna tydning
är dock kanske mera poetisk än riktig, ty tuppar,
i synnerhet stridande, finnas äfven på hedniska
sarkofager. Tuppens vakenhet och särskildt hans
förmåga att vara i verksamhet tidigt om morgnarna
skaffade honom slutligen hans framstående plats
i abc-boken, där han således redan för barnet
illustrerar de gamla sentenserna "aurora musis
amica" och "morgonstund har guld i mund". Abc-bokens
tupp kunde därför ock "värpa" åt den flitige, men
naturligtvis helt andra "tuppägg" än de, hvarur
enligt medeltidens öfvertro de hemska basiliskerna
(vidunder med tupphufvud och orm- eller ödlekropp)
fram-kläcktes. - Någon tid under den stora franska
revolutionen och särskildt från Julirevolutionen 1830
var tuppen (le coq gaulois, "den galliske tuppen") en
symbol af den franska nationen (lat. gallus betyder
både "tupp" och "galler", d. v. s. fransman; jfr
E. Rostands drama "Chantecler"). - 3. Text. Se Lass,
sp. 235.
Tupper [ta’po],MartinFarquhar, engelsk författare,
f. 1810 i London, d. 1889, hindrades af sin stamning
från att bli präst och egnade sig åt författarskap
samt skref ett fyrtiotal böcker, af hvilka en,
Proverbial philosophy (1838-76, många uppl.;
"Lefnadsfilosofi i ordspråk", I, 1868), hade en
omåttlig framgång, ehuru mycket trivial till både
innehåll och form. T:s själf biografi utkom 1886.
(Br-n B.)
Tupper [ta’po], sir Charles, kanadisk statsman, f. 2
juli 1821 i Amherst, Nova Scotia, d. 30 okt. 1915,
studerade medicin i Edinburgh, var län°:e en i sin
hemtrakt mycket anlitad läkare och 1857-70 ordf. i
Canadas läkarförening. T. kom 1855 in på den politiska
banan som medlem af Nova Scotias provinslegislatur,
var 1857-60
och 1863-67 inrikesminister (provincial secretary)
i Nova Scotia samt därjämte 1864-67 dess
premiärminister. T. tog dessa år verksam andel i
arbetet på de brittisk-nordamerikanska koloniernas
federativa sammanslutning och bevistade därunder
unionskonferenserna i Charlottetown, Quebec och
London. Han var juni 1870-juli 1872 president i
Canadas Privy council, därpå juli 1872-febr. 1873
minister för "inland revenue" (inkomster af
bevillning, stämpelpapper vid jordförsäljningar
o. s. v.) och febr.- dec. 1873 tullminister i
sir John Macdonalds ministär. När de konservative
med Mac-donald 1878 åter kommo till makten, blef
T. minister för offentliga arbeten. Han adlades
1879 och blef s. å. minister för järnvägar och
kanaler. 1884-87 var T. Canadas high commis-sioner
i London, återinträdde febr. 1887 i Macdonalds
ministär som finansminister, men återtog maj 1888
sin viktiga förtroendepost i London. S. å. erhöll
han baronetvärdighet. T. ingick jan. 1896 i
den konservativa ministären Bowell, blef april
s. å. premiärminister, men afgick efter det svåra
nederlag hans parti led juni s. å. på tullfrågan,
där T. ifrigt förordade preferensbehandling
af varor från moderlandet och alla brittiska
kolonier, medan liberalerna under sir W. Laurier
voro stränga frihandlare. Till 1900 fortfor T. att
leda det konservativa partiet, men föll vid nyvalen
s. å. igenom i den valkrets han med små af brott
representerat i ett fyrtiotal år och drog sig
då tillbaka från den aktiva politiken. T. var
under hela sin politiska bana en entusiastisk
ifrare för riksenhetens stärkande. Han skref
memoararbetet Recollections of sixty years (1914).
V. S-g.
Tuppfäktnlng, ett ganska grymt folknöje, som består i
två, med stålsporrar väpnade tuppars inbördes strid
inför en skara åskådare (hvarvid en högst liflig
vadhållning plägar ega rum). Redan i urgammal tid var
denna förlustelse ifrigt omfattad i Indien, Kina och
Persien. I det forntida Aten o. a. grekiska städer
anställdes offentliga tuppfäktningar, och äfven
i Rom var denna "sport" omtyckt. Ehuru bekämpad
af kristna kyrkan, spred den sig från Italien upp
öfver kontinenten, till Spanien (och dess kolonier),
ja äfven till Storbritannien. I England gynnades den
af Henrik VIII, förbjöds af Cromwell, men infördes
åter af Karl II. I engelska skolor var det alltifrån
1100-talet till 1800-talets midt brukligt att anställa
tuppfäktningar. I Wales höllos sådana vanligen på
kyrkogårdar, ofta t. o. m. inuti kyrkorna. Genom lag
förbjödos tuppfäktningarna 1849 i Storbritannien,
men förbudet har ej sällan kringgåtts. Lagligt
tillåtna äro de numera blott i Spanien och andra
spansktalande länder samt i österlandet. Tupparna,
som böra vara l-2 år gamla, utväljas af särskilda
raser, uppfödas vid en af passad diet och tränas,
stjärtfjädrarna förkortas, hakslören och kammen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
