- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
343-344

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tupp - Tupper, Martin Farquhar - Tupper, sir Charles - Tuppfäktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

343 Tupper-Tuppf aktning 344 Torntupp på Klara kyrka, Stockholm. Framför allt är han demonernas fiende: mörkrets onda makter jagas bort af hanegället. Han var därför hos de ariska folken fordom en helig fågel. De gamle grekerna helgade honom åt både solguden och krigsguden m. fl. gudomligheter, och våra förfäder tänkte sig högst i världsträdets topp en guldfjädrad tupp (Gullinkambi, "guldkammen"), som väcker einherjarna i Valhall vid Ragnaröks inbrott. Den på kyrktorns krön som väderflöjel tjänstgörande, af metallplåt förfärdigade tuppen (kyrktupp, torn-tupp; ty. wetterhahn, eng. weathercock, fr. coq, coq de clocher, mlat. gallus campa-narii; se fig.), symboliserar förkunnaren af Kristi lära, d. v. s. dagens gryning i högre mening, och manar församlingen till vakenhet i dess kristliga lif. (Att den kring en järnstång vridbara torntuppen alltid vänder hufvudet mot vinden, utgör tillika en sinnebildlig maning till den kristtrogne att modigt vända sig mot lärans fiender.) Tuppen förekommer stundom som attribut åt aposteln Petrus, till erinran om dennes förnekelse. Tillika träffas han någon gång på gammalkristna grafvårdar och anses där bebåda uppståndelsens morgon. Denna tydning är dock kanske mera poetisk än riktig, ty tuppar, i synnerhet stridande, finnas äfven på hedniska sarkofager. Tuppens vakenhet och särskildt hans förmåga att vara i verksamhet tidigt om morgnarna skaffade honom slutligen hans framstående plats i abc-boken, där han således redan för barnet illustrerar de gamla sentenserna "aurora musis amica" och "morgonstund har guld i mund". Abc-bokens tupp kunde därför ock "värpa" åt den flitige, men naturligtvis helt andra "tuppägg" än de, hvarur enligt medeltidens öfvertro de hemska basiliskerna (vidunder med tupphufvud och orm- eller ödlekropp) fram-kläcktes. - Någon tid under den stora franska revolutionen och särskildt från Julirevolutionen 1830 var tuppen (le coq gaulois, "den galliske tuppen") en symbol af den franska nationen (lat. gallus betyder både "tupp" och "galler", d. v. s. fransman; jfr E. Rostands drama "Chantecler"). - 3. Text. Se Lass, sp. 235. Tupper [ta'po],MartinFarquhar, engelsk författare, f. 1810 i London, d. 1889, hindrades af sin stamning från att bli präst och egnade sig åt författarskap samt skref ett fyrtiotal böcker, af hvilka en, Proverbial philosophy (1838-76, många uppl.; "Lefnadsfilosofi i ordspråk", I, 1868), hade en omåttlig framgång, ehuru mycket trivial till både innehåll och form. T:s själf biografi utkom 1886. (Br-n B.) Tupper [ta'po], sir Charles, kanadisk statsman, f. 2 juli 1821 i Amherst, Nova Scotia, d. 30 okt. 1915, studerade medicin i Edinburgh, var län°:e en i sin hemtrakt mycket anlitad läkare och 1857-70 ordf. i Canadas läkarförening. T. kom 1855 in på den politiska banan som medlem af Nova Scotias provinslegislatur, var 1857-60 och 1863-67 inrikesminister (provincial secretary) i Nova Scotia samt därjämte 1864-67 dess premiärminister. T. tog dessa år verksam andel i arbetet på de brittisk-nordamerikanska koloniernas federativa sammanslutning och bevistade därunder unionskonferenserna i Charlottetown, Quebec och London. Han var juni 1870-juli 1872 president i Canadas Privy council, därpå juli 1872-febr. 1873 minister för "inland revenue" (inkomster af bevillning, stämpelpapper vid jordförsäljningar o. s. v.) och febr.- dec. 1873 tullminister i sir John Macdonalds ministär. När de konservative med Mac-donald 1878 åter kommo till makten, blef T. minister för offentliga arbeten. Han adlades 1879 och blef s. å. minister för järnvägar och kanaler. 1884-87 var T. Canadas high commis-sioner i London, återinträdde febr. 1887 i Macdonalds ministär som finansminister, men återtog maj 1888 sin viktiga förtroendepost i London. S. å. erhöll han baronetvärdighet. T. ingick jan. 1896 i den konservativa ministären Bowell, blef april s. å. premiärminister, men afgick efter det svåra nederlag hans parti led juni s. å. på tullfrågan, där T. ifrigt förordade preferensbehandling af varor från moderlandet och alla brittiska kolonier, medan liberalerna under sir W. Laurier voro stränga frihandlare. Till 1900 fortfor T. att leda det konservativa partiet, men föll vid nyvalen s. å. igenom i den valkrets han med små af brott representerat i ett fyrtiotal år och drog sig då tillbaka från den aktiva politiken. T. var under hela sin politiska bana en entusiastisk ifrare för riksenhetens stärkande. Han skref memoararbetet Recollections of sixty years (1914). V. S-g. Tuppfäktnlng, ett ganska grymt folknöje, som består i två, med stålsporrar väpnade tuppars inbördes strid inför en skara åskådare (hvarvid en högst liflig vadhållning plägar ega rum). Redan i urgammal tid var denna förlustelse ifrigt omfattad i Indien, Kina och Persien. I det forntida Aten o. a. grekiska städer anställdes offentliga tuppfäktningar, och äfven i Rom var denna "sport" omtyckt. Ehuru bekämpad af kristna kyrkan, spred den sig från Italien upp öfver kontinenten, till Spanien (och dess kolonier), ja äfven till Storbritannien. I England gynnades den af Henrik VIII, förbjöds af Cromwell, men infördes åter af Karl II. I engelska skolor var det alltifrån 1100-talet till 1800-talets midt brukligt att anställa tuppfäktningar. I Wales höllos sådana vanligen på kyrkogårdar, ofta t. o. m. inuti kyrkorna. Genom lag förbjödos tuppfäktningarna 1849 i Storbritannien, men förbudet har ej sällan kringgåtts. Lagligt tillåtna äro de numera blott i Spanien och andra spansktalande länder samt i österlandet. Tupparna, som böra vara l-2 år gamla, utväljas af särskilda raser, uppfödas vid en af passad diet och tränas, stjärtfjädrarna förkortas, hakslören och kammen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free