- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
345-346

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuppfäktning - Tuppkammen. 1. Anat. Se Hufvudskål, sp. 1228 - Tuppkammen. 2. Bot. Se Celosia och Fasciation - Tuptalo, rysk prelat. Se Dimitrij Rostovskij - Tupungato - Tupý, Karl Eugen - Tuquerres - Tu quoque fili, lat., "äfven du, min son" - Tur (fr. tour) - Tura, västlig biflod till Tobol - Tura, Cosma (Cosimo), kallad Cosmè - Turacin, kem. - Turan, i äldre tider, stundom äfven i nutiden namn på Väst-Turkestan. Se Turkestan - Turan-schah, medeltida egyptisk härskare, mördad 1250. Se Egypten, sp. 1487 - Turanska språk - Turati, Filippo - Turba. Se Turbe - Turba, stad. Se Tarbes - Turbaco, ort i Colombia - Turbæ (lat., plur. af turba, hop) - Turban (hufvudbonad)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

345 Tuppkammen-Turban 346 bortklippas (so fig. 6 å färgpl. till art. Höns). Hvarje parti utkämpas vanligen af flera par tuppar, och vinnarsida blir den, som har flertalet segrare; äfven ha brukats partier, som ej få sluta, förrän alla tupparna dödats eller försatts ur stridbart skick utom den slutlige segraren. Jfr Hön s-släktet. Tuppkammen. 1. Anat. Se Hufvudskål, sp. 1228. - 2. Bot. Se C e l o s i a och F a-s c i a t i o n. Tuptalo, rysk prelat. Se Dimitrij R o-stovskij. Tupungato, bergstopp i Argentina, på Anderna, nära gränsen till Chile, på 33° s. br. 6,720 m. hög. Tupy, Karl Eugen, tjechisk författare under pseudonymen Boleslav Jablonsky (se d. o., där K. E. Tupy oriktigt uppges vara pseudonym och Jablonsky förf:s verkliga namn). Tuquerres [-kerres], stad i dep. Marino, i sydamerikanska republiken Colombia, nära gränsen till Ecuador. 3,070 m. ö. h. Omkr. 12,000 inv. Tu quo'que, fili, lat., "äfven du, min son", enligt traditionen den döende Caesars ord till Brutus, när han såg denne bland sina mördare (jfr Brutus, sp. 371). Tur (fr. tour), omlopp, hvarf, omgång; utflykt (kör-, spatsertur), resa, resan bort (i möts. till retur); en sammanhängande följd af danssteg och vändningar, som bildar en underafdelning af en dans (t. ex. turerna i en fransäs); omgång af ett visst antal gifningar i kortspel; ordning ("i min tur", "i tur och ordning"), ålder i tjänst ("tur och anciennitet"). - Af den franska betydelsen "vändning" (olycklig eller lycklig) har ordet i svenskan fått betydelsen lycka, framgång, hvarjämte det i sv. äfven betyder en liten plätt af löshår, afsedd att täcka en bar fläck på hjässan. Tura, västlig biflod till Tobol, upprinner i mellersta Uralbergen, guv. Perm, och har sydöstligt lopp, tills den vid staden Tiumen vänder sig mot ö. och längre ned genom Sosva och Tavda af-lämnar sitt vatten till Tobol. Längd 730 km., hvaraf 560 km. segelbara och 220 km., upp till Nizas inlopp, trafikerade af ångbåtar. Betydande fraktfart med spannmål, trä och fisk. H- W-k. Tura, ort. Se G a r o. Tura [töra], Cosma (Cosimo), kallad C o s-mé, italiensk målare, f. omkr. 1429, d. 1495, var en af de främste i den äldre Ferraraskolan. Han hade efter 1451 åtskilliga uppdrag af hertig Borso och blef 1452 hofmålare hos hertigen af Este. Många af hans verk känner man endast genom urkunder, bland andra hans målningar i Pico de Mirandolas bibliotek, hans 1471 i Capella Belriguardo utförda fresker samt hans porträtt af Alfonso och Beatrice d'Este. Bibehållna äro hans målningar på orgeldörrarna i Ferraras domkyrka, Bebådehen och S. Georgs kamp med draken (1469). kännetecknade af hårda former, tecknade med största noggrannhet, skrynkligt brutna draperiveck och metallaktigt hårda färger. Samma kännemärken ega altarmålningen Maria med barnet jämte änglar och 4 helgon (hans största verk: i Kaiser-Friedrich-museet i Berlin), S. Kristoforos (sammastädes), Madonna (i Bergamos galleri), Pietå (i Museo Correr, Venezia), S. Maurelius' dom ocli ajrättning (galleriet i Ferrara). Freskerna i Pa-lazzo Schifanojas festsal (Ferrara), fullbordade omkr. 1470, äro utförda af T:s lärjungar, sannolikt efter hans skisser. De ^jämställa djurkretsens tecken och månaderna i allegoriska figurer - bilderna ur hertig Borsos lefnad äro af F. Cossa. C. E. N. (G-g N.) Turacin, kem., ett rödviolett färgämne, som förekommer i fjädrar af vissa på Afrikas västkust lefvande fåglar (släktet Turacus, bananätare, af fam. Musophagidce, se d. o., bland skärrfåglarna). Tura-cinet lär innehålla nära 6 proc. koppar. P. T. C.* Turan, i äldre tider, stundom äfven i nutiden namn på Väst-Tur k est a n. Se Turkest an. Turan-schah, medeltida egyptisk härskare, mördad 1250. Se Egypten, sp. 1487. Turanska språk är en af Max Muller införd benämning, som i sin största, dock aldrig noggrant bestämda utsträckning omfattar alla icke indo-europeiska eller semitiska språk i Asien och Europa (utom baskiskan). Häri ingå således såväl de ural-altaiska, hyperboreiska, dravidiska och malajisk-polynesiska språkfamiljerna som ock de östasiatiska språken, under hvilket rent geografiska namn inbegripas de hvar för sig själfständiga japanskan, koreanskan och de s. k. enstafviga språken i Kina, Annam, Siarn, Burma och Tibet. Dock nyttjades ordet oftast i mer inskränkt bemärkelse om de fyra nämnda språkfamiljerna jämte japanskan, och många uteslöto därifrån äfven den malajisk-polynesiska familjen. Då emellertid hvarken Miiller eller någon annan lyckats uppvisa några viktiga, för dessa turanska språk (i vidsträckt eller inskränkt bemärkelse) gemensamma morfologiska drag eller än mindre någon öfverensstämmelse i rötter, så har denna benämning numera öfver-getts såsom vilseledande och nyttjas endast af några engelska författare. H. A.* Turati [toräti], Filip p o, italiensk socialistisk politiker, f. 26 nov. 1857 i Canzo, provinsen Como, graduerades efter juridiska studier i Bologna 1877 och egnade sig snart åt politiken. Såsom medlem af Milanos provinsråd och, sedan lång tid tillbaka, af italienska deputeradekammaren har T. gjort sig känd som en bland den italienska socialdemokratiens inflytelserikaste och mest begåfvade föregångsmän. Han tillhör partiets moderata riktning. T. utgaf 1891-1903 tidskriften "Critica sociale". V. S-g. Turba. Se T u r b e. TuYba, stad. Se Tarbes. Turbaco [torbäkå], ort i Colombia, 27 km. s. ö. om Cartagena. I närheten finnas luft- och slam-vulkaner samt indiangrafvar och ruiner af en indiansk fornstad. Tu'rba3 (lat., plur. af turba, hop) kallas i passions- och andra andliga skådespel samt i passionsmusik och oratorier folkets i handlingen ingripande körer. De körer åter, som endast föredraga betraktelser, kallas koraler o. s. v. Turban (sp. och it. turbante, af arab. dulband, af dul, hvarf, och band, bindel), en hos åtskilliga österländska folk, framför allt hos turkar och perser, sedan äldre tider bruklig manshufvudbonad, bestående af ett 5-6 m. långt och 20 cm. bredt stycke muslin, siden eller lärft, hvilket viras och flätas omkring en halfklotformig eller c\lindrisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free