Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turbinmejeri - Turbinprofningsanstalt - Turbinpump, mek. Se Pump, sp. 591 - Turbinregulator, mek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Turbinprofningsanstalt-Turbinregulator
352
maskiner, nämligen separator, mjölkupphettare,
kärnältare och pumpar för mjölk och vatten till ett
aggregat, samtliga drifna af en i separatorstativet
inbyggd ångturbin. Under kärningsperioden, då
separatorn ej behöfver vara i gång, kan separatorkulan
f rånkopplas, så att turbinen drifver endast
kärnan o. s. v. Turbinen drifves med ånga från en
för ändamålet konstruerad rörångpanna af enkel och
bränslebesparande konstruktion. Såväl ångpannan som
turbinen äro försedda med automatiskt ver-
Turbiumejeri.
kände vattenstånds- och
hastighetsregulatorer. Turbinen är försedd med
dubbla munstycken, som fullt utnyttja ångans kraft,
innan ångan inledes i pa-störiseringsapparaten för
att tillgodogöras vid mjölkens upphettning. Senare
har Baltic-turbinmeje-riets uppfinnare ytterligare
utvecklat idén till en s. k. vakuumturbin, där
ångan kondenseras i mjölkförvärmaren under vakuum med
tillhjälp af en luftpump. På grund af detta vakuum kan
turbinen drifvas med lågtrycksånga, som kan tagas från
en vanlig ånggryta eller ångkamin. Denna anordning
är afsedd för mindre mejerier med en mjölkmängd af
några hundra 1. om dagen. Baltic-turbinmejerierna ha
fått mycket stor användning vid mindre och medelstora
mejerianläggningar, upp till en daglig mjölkmängd af
5,000 1. De ha vunnit stor spridning i snart sagdt
alla mejeriländer, särskildt Finland, Ryssland,
Tyskland, Norge och Danmark, men i synnerhet i
Sverige, där f. n. (1920) omkr. 300 st. af dem äro
i gång. H.J.Dft. Turbinprofningsanstalt är en liten
vattenkraft-anläggning, där olika turbiner lätt kunna
inmonteras och där speciella anordningar äro vidtagna
för fallhöjdens och särskildt vattenmängdens möjligast
noggranna uppmätning. Turbineffekten upptages och
mätes medelst bromsdynamometer (se D y n a m o m
e t e r), då det sålunda är möjligt att undersöka
turbinens effekt och verkningsgrad vid olika pådrag
och hvarfantal. Dessa undersökningar äro af största
vikt för turbinverkstäderna, och Amerikas snabba
framsteg inom turbinindustrien är nog till väsentlig
del att tillskrifva den tidiga officiella anstalten
i Holyoke, Mass. Frågan om officiell anstalt var i
Sverige aktuell i början på 1900-talet, då förslag
utarbetades för anstalter, först vid Lernbo, sedermera
vid Trollhättan, men
t förföllo, enär våra turbinverkstäder under
tiden
själfva byggt profningsanstalter för eget behof, så
t. ex. A.-b. Finshyttan (med vattenmätning
i
bassäng) omkr. 1903 och senare Verkstaden i Kri-
i stinehamn (med vattenmätning medelst
skärm i
’ ränna), Nydqvist & Holm, Trollhättan, m. fl.
Det vore önskvärdt att i turbinprofningsanstalt
kunna pröfva turbiner af vidt skilda storlekar
och med varierande fallhöjder, men äfven prof
ning vid en och samma fallhöjd med modellturbiner,
d. v. s. turbiner, som äro geometriskt likformiga med
huf-vudturbinen, ge genom de rätt säkra omräkningar
af resultaten, som kunna genomföras (se Turbin),
mycket värdefulla upplysningar. Emellertid har man
på senare år funnit, att icke blott ledskena och
löphjul, utan i hög grad äfven vattnets till- och
afledningsförhållanden, sugskåpsform o. s. v. äro
af största betydelse för anläggningens goda
verkningsgrad, hvarför en turbinprofningsanstalt
lämpligast borde medge kopiering af, om möjligt, hela
anläggningen i full skala eller i förminskad modell,
om detta kräfves. Hj. D. Turbinpump,
mek. Se Pump, sp. 591. Turbinregulätor, mek.,
en apparat, som används för att automatiskt
förställa pådraget hos en turbin så, att vanligen
hvarfantalet hålles nära konstant vid varierande
belastning. Turbinpådraget kräfver mycket stor kraft
för förställningen, och då denna ej kan utvecklas
genom centrifugalregulatorn (jfr Regulator),
måste någon hjälpkraft, s. k. servomotoranordning,
inkopplas, och cen-trifugalpendelns uppgift blir
att vid behof inkoppla denna hjälpkraft. Tidigare
plägade man uttaga hjälpkraften från turbinaxeln
mekaniskt genom hakspel, med- och motlöpande rem- och
kuggväxlaro. s. v., men dessa mekaniska regulatorer
fingo snart vika för de hydrauliska,
Fig. l Schema för hydrauliska turbinregnlatorn. A
reglerslid, B rentrifugalpendel, C peiidelhylsa,
cDEreg-lerstång, F servoinotor, tf regleraxel,
HD återföringsstång.
som arbeta med tryckvätska å ena eller andra sidan om
en i en cylinder rörlig kolf. Tryckvätskan dirigeras
oftast af en balanserad kolfslid, och schemat för
den hydrauliska regulatorn visas af fig. 1. Som
tryck vätska använde man förr, då det var möjligt,
gärna tryckvatten frän tuben,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
