351 Turbinprofningsanstalt-Turbinregulator 352 maskiner, nämligen separator, mjölkupphettare, kärnältare och pumpar för mjölk och vatten till ett aggregat, samtliga drifna af en i separatorstativet inbyggd ångturbin. Under kärningsperioden, då separatorn ej behöfver vara i gång, kan separatorkulan f rånkopplas, så att turbinen drifver endast kärnan o. s. v. Turbinen drifves med ånga från en för ändamålet konstruerad rörångpanna af enkel och bränslebesparande konstruktion. Såväl ångpannan som turbinen äro försedda med automatiskt ver- Turbiumejeri. kände vattenstånds- och hastighetsregulatorer. Turbinen är försedd med dubbla munstycken, som fullt utnyttja ångans kraft, innan ångan inledes i pa-störiseringsapparaten för att tillgodogöras vid mjölkens upphettning. Senare har Baltic-turbinmeje-riets uppfinnare ytterligare utvecklat idén till en s. k. vakuumturbin, där ångan kondenseras i mjölkförvärmaren under vakuum med tillhjälp af en luftpump. På grund af detta vakuum kan turbinen drifvas med lågtrycksånga, som kan tagas från en vanlig ånggryta eller ångkamin. Denna anordning är afsedd för mindre mejerier med en mjölkmängd af några hundra 1. om dagen. Baltic-turbinmejerierna ha fått mycket stor användning vid mindre och medelstora mejerianläggningar, upp till en daglig mjölkmängd af 5,000 1. De ha vunnit stor spridning i snart sagdt alla mejeriländer, särskildt Finland, Ryssland, Tyskland, Norge och Danmark, men i synnerhet i Sverige, där f. n. (1920) omkr. 300 st. af dem äro i gång. H.J.Dft. Turbinprofningsanstalt är en liten vattenkraft-anläggning, där olika turbiner lätt kunna inmonteras och där speciella anordningar äro vidtagna för fallhöjdens och särskildt vattenmängdens möjligast noggranna uppmätning. Turbineffekten upptages och mätes medelst bromsdynamometer (se D y n a m o m e t e r), då det sålunda är möjligt att undersöka turbinens effekt och verkningsgrad vid olika pådrag och hvarfantal. Dessa undersökningar äro af största vikt för turbinverkstäderna, och Amerikas snabba framsteg inom turbinindustrien är nog till väsentlig del att tillskrifva den tidiga officiella anstalten i Holyoke, Mass. Frågan om officiell anstalt var i Sverige aktuell i början på 1900-talet, då förslag utarbetades för anstalter, först vid Lernbo, sedermera vid Trollhättan, men t förföllo, enär våra turbinverkstäder under tiden själfva byggt profningsanstalter för eget behof, så t. ex. A.-b. Finshyttan (med vattenmätning i bassäng) omkr. 1903 och senare Verkstaden i Kri- i stinehamn (med vattenmätning medelst skärm i ' ränna), Nydqvist & Holm, Trollhättan, m. fl. Det vore önskvärdt att i turbinprofningsanstalt kunna pröfva turbiner af vidt skilda storlekar och med varierande fallhöjder, men äfven prof ning vid en och samma fallhöjd med modellturbiner, d. v. s. turbiner, som äro geometriskt likformiga med huf-vudturbinen, ge genom de rätt säkra omräkningar af resultaten, som kunna genomföras (se Turbin), mycket värdefulla upplysningar. Emellertid har man på senare år funnit, att icke blott ledskena och löphjul, utan i hög grad äfven vattnets till- och afledningsförhållanden, sugskåpsform o. s. v. äro af största betydelse för anläggningens goda verkningsgrad, hvarför en turbinprofningsanstalt lämpligast borde medge kopiering af, om möjligt, hela anläggningen i full skala eller i förminskad modell, om detta kräfves. Hj. D. Turbinpump, mek. Se Pump, sp. 591. Turbinregulätor, mek., en apparat, som används för att automatiskt förställa pådraget hos en turbin så, att vanligen hvarfantalet hålles nära konstant vid varierande belastning. Turbinpådraget kräfver mycket stor kraft för förställningen, och då denna ej kan utvecklas genom centrifugalregulatorn (jfr Regulator), måste någon hjälpkraft, s. k. servomotoranordning, inkopplas, och cen-trifugalpendelns uppgift blir att vid behof inkoppla denna hjälpkraft. Tidigare plägade man uttaga hjälpkraften från turbinaxeln mekaniskt genom hakspel, med- och motlöpande rem- och kuggväxlaro. s. v., men dessa mekaniska regulatorer fingo snart vika för de hydrauliska, Fig. l Schema för hydrauliska turbinregnlatorn. A reglerslid, B rentrifugalpendel, C peiidelhylsa, cDEreg-lerstång, F servoinotor, tf regleraxel, HD återföringsstång. som arbeta med tryckvätska å ena eller andra sidan om en i en cylinder rörlig kolf. Tryckvätskan dirigeras oftast af en balanserad kolfslid, och schemat för den hydrauliska regulatorn visas af fig. 1. Som tryck vätska använde man förr, då det var möjligt, gärna tryckvatten frän tuben,