451 Turner-Turnväsen 452 skildt verksam var han på kraniologiens område. - Hans son William Aldren T., f. 1864, är framstående nervläkare. R- T-dt. Turner [tä;n8], Cyril. SeTourneur. Turnera (fr. tourner), vända, vrida, ge en viss vändning; spelt., slå upp talongens öfversta kort. Turneräceae, bot., växtfamilj af serien Parie-tales, underserien Flacourtiinece bland Archichla-mydece, närmast släkt med Passifloracece. Blommorna äro tvåkönade, aktinomorfa, med rörformig axel, oftast gula. Ståndarna äro 5, pistillen en-rummig, med 3 stift, frukten är en kapsel, fröna äro försedda med arillus. De omkr. 100 arterna äro örter eller vedväxter med spiralställda blad och förekomma till största delen i tropiska Amerika. Af bladen och stjälken af Turnera diffusa var. aphrodisiaca (Mexico) erhålles drogen d a-m i a n a, som hör till kraftigt verkande afro-disiaca. G. L-m. TuYnera diffusa, bot. Se Turneracese. Turné-stöt. Se Biljard, sp. 380. Turnhout [ty'rnhaut], stad i belgiska prov. Ant-werpen, 10 km. från nederländska gränsen, i det hed- och skogslandskap, som kallas Campine (se d. o.). 23,740 inv. (1910). Järnvägsförbindelse med Lier i s., Tilborg i n. samt andra städer. Tillverkning af bomulls- och linneväfnader samt annan textilindustri. Ett omkr. 1370 byggdt slott används nu som justitiebyggnad. 22 jan. 1597 segrade vid T. holländarna under Morits af Oranien öfver spanjorerna. 27 okt. 1789 segrade där de belgiske insurgenterna (patrioterna) öfver österrikarna. H. W-k. Turmvcidae, zool., en familj tillhörande ordn. Galliformes inom fåglarnas klass. Hithörande former äro småväxta hönsfåglar med en om vaktlarna påminnande habitus, med korta rundade vingar, utan eller med liten baktå och med medellång, tunn, i spetsen böjd näbb. Honorna ha lifligare färger och äro större än hannarna. Parvis bebo de gräs- eller buskrika slätter i Australien, södra Asien, Afrika och Syd-Europa. Till denna familj räknas högst 2, ofta blott l släkte (Turnix). L-e. Turnike^tt (fr. tourniquet, eg. vändkors), kir., åderklämmare, en af den franske kirurgen J. L. Petit uppfunnen apparat, afsedd att genom kompression hindra blodet att strömma till en kroppsdel. Den består af en stark linnegördel, som medelst ett vanligt spänne fästes omkring t. ex. en arm eller ett ben. I gördeln är infogad en skrufapparat, så anordnad, att man vid dess tilldragande pressar en oval, rundad, vanligen stoppad och skinnklädd träbit, "pelott" (fr. pelote), mot den pulsåder, som bör sammantryckas. Turniketten begagnas numera nästan alls icke. Den har blifvit utträngd af Esmarchs binda (se d. o.). J- E. J-n.* Turnip [t§rnip], eng., ett slags stor rofva. Se Brassica, sp. 31. Turnkonsten (ty. Turnkunst). Se Turnväsen. Turnour [t§'ne], Cyri'l. Se Tourneur. Turnov. Se T ur n a u. Turnu-Mäguréle, hufvudstad i rumänska länet (judet) Teleorman, 5 km. ö. om floden Oltus (Alutas) förening med Donau och med järnvägsförbindelse norrut, till Pitesci. 10,170 ir (1912). Stor spannmålshandel. Där utkämpades 1853 en strid mellan turkar och ryssar. Under Världskriget bombarderades T. 29 aug. 1916 af österrikarna. H. W-k. L. W:sonM. Turnus var, enligt fornsägnerna, konung öfver rutulerna. Han skall vid ^Eneas' ankomst till Italien ha varit förlofvad med sin kusin Lavinia, dotter till konung Latinus. Då JEneas blef honom föredragen, anföll T. denne, men blef af honom besegrad och, enligt Vergilius' framställning, dödad. R. Tdh." Turnu-Severm, stad i rumänska länet (judet) Mehedinti, vid Donaus inträde på valakiska slätten, nedanför den s. k. Järnporten (se Donau, sp. 708) och vid järnvägen Craiova--Verciorova- Orsova. 23,645 inv. (1912). Flodhamn med skeppsvarf, tullstation och betydande utrikeshandel (särskildt spannmål, petroleum och salt). Något nedanför staden träffas i Donau pelarrester efter den af kejsar Trajanus 104-106 e. Kr. byggda bron, och i en offentlig trädgård i staden ligger en tornruin (det efter romerske kejsaren Alexander Severus uppkallade Severintornet, efter hvilket staden fått sitt namn), måhända en återstod af den romerska staden Pontus eller af det justinianska slottet Theodora. - Under Världskriget bombarderades T. af österrikiska flygare 30 maj 1915 ("af misstag") och af österrikiska monitorer 28 och 29 aug. 1916, T. besköts 4 och 19 sept. af bulgarerna och intogs 24 nov. s. å. af ärkehertig Josef. I T:s närhet utkämpade bulgarerna 26 nov. s. å. en strid med rumänerna. H. W-k. L. W:son M. Tu'rnustransport (af nlat. turnus, it. torno, "tur och ordning", särskildt den ordningsföljd, i hvilken utöfvandet af en rätt eller en plikt öfvergår från den ene till den andre af flera personer), krigsv., kallas det sätt för trupptransporters anordnande i stor skala på järnväg, då lastade tåg och tomtåg föras likformigt i motsatta riktningar på samma bana, till skillnad från echelon-transport, då tåg sändes efter tåg med korta mellanrum, hvarvid materielen blir stående på stationerna eller undanföres på andra banor. För såvidt icke tomtågen kunna återföras på andra, närbelägna banor, är turnustransporten det vanligaste transportsättet. Äfven turnustransport sjövägen eller på landsväg kan anordnas enligt förestående grunder. C. O. N. Turnväsen (ty. turnén, turnwesen, turnkunst, af fnhty. turnan, vända), benämning på tyskarnas nationella gymnastik. Gymnastikens pånyttfödelse ("renässans") i slutet på 1700-talet i Tyskland utgick förnämligast från skolman, bland hvilka den mest bekante var läraren vid filantropin i Schnepfenthal Guts Muths (se d. o.). Genom sin skolverksamhet och sin bok "Gymnastik fur die jugend" (1793) blef han i främsta rummet den, som gaf upphofvet till en systematisk gymnastikundervisning. Ännu var likväl icke tiden mogen att skaffa detta ämne en större spridning i de tyska skolorna. Den, som gjorde den tyska gymnastiken 1. turnén - som man kallade den för att undvika det främmande ordet gymnastik - till en nationell angelägenhet, ett patriotiskt uppfostringsmedel, var "turnvater" F. L. Jahn (se denne), som ville på så sätt resa upp tyska folket efter dess stora nederlag mot Napoleon.