Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Turocz-Szent-Mårton Tursen
456
i ö. och har, trots sin ringa storlek,
hittills utgjort slovakernas (se
d. o.) kulturella och politiska centrum.
H. W-k.
Turöcz-Szent-Mårton [to’råts sänt märtån]. Se T ur
ö c z.
Turön, geol., en etage inom kritsyste-met (se d. o.,
sp. 1476).
Turöner (lat. turones), gallisk stam, deltogo 21
e. Kr. i J. Florus’ och Sacrovirs (se d. o.) uppror
och blefvo under Claudius "fria". Hufvudstad var
Ccesarodunum, nu Tours, som uppkallades efter dem.
Turpéthum mineräle, kem. Se Kvicksilfver, sp. 402.
TurpilillS, S e x t i u s (?), romersk författare,
Terentius’ samtida, d. 103 f. Kr., skref åtskilliga
af det slags komedier, som kallades palliatce (se
Fabula p a 11 i a t a).
Turpins krönika [tyrpä’s], en till sin väsentliga del
omkr. midten af 1000-talet författad krönika om Karl
den stores krigståg till Spanien. Ett yngre tillägg
till densamma daterar sig från 1110-talet. Turpins
krönika har sin största betydelse som en viktig källa
för medeltidsromantikens behandling af Karl den store
och hans paladiner (jfr Karolingiska sagokretsen och
R o-landssagan). Den har med orätt fått sitt namn
efter T u r p i n (eller T u l p i n u s, såsom hans
namn skrifves i de äldsta urkunderna), ärkebiskop
af Reims och Karl den stores samtida, hvilken dog
omkr. 800. Genom nyare forskningar har ådagalagts,
att den verklige författaren till krönikans äldre del
(de fem första kapitlen) var en spansk andlig, som
genom detta sitt verk sökte främja pilgrimsfärderna
till vallfartsorten Compo-stela i Spanien. Han ger sig
ej ens själf ut för Turpin, utan nämner denne städse
som tredje person. I den yngre delen af krönikan
skildras Karls andra tåg till Spanien, som företogs
i syfte att hämnas hedningen Aigolands anfall. Denna
afdelnings historiska värde är ringa i jämförelse med
den förstas. - En värdefull kritisk undersökning öfver
Turpinskrönikans historia och författare föreligger
i G. Paris’ "De Pseudo-Turpino" (1865). Krönikan
trycktes första gången 1566, i Sachards "Ger-manicarum
rerum chronographia". U. G.
Turquet [tyrkä], Edmond Henri, fransk politiker,
boulangist, f. 31 maj 1836 i Senlis, d. 8
febr. 1914 i Paris, hade under andra kejsardömet på
ämbetsmannabanan avancerat till prokura-tor i Yervins
(1867), då han 1869 nödgades af gå. Efter kejsardömets
fall 1870 utmärkte han sig för stor tapperhet
som frivillig i en tiraljörbataljon, blef sårad
vid Malmaison (21 okt.) och invaldes febr. 1871 i
nationalförsamlingen, där han tillhörde republikanska
unionen och 1873 slöt sig till de bonapartister, som
kraf de folkomröstning om statsformen. T. röstade
1875 till sist för den nya regeringsformen och var
till 1889 led. af deputeradekammaren, 1879 blef
T. understatssekreterare för de sköna konsterna i
ministären Wadding-ton och innehade samma post under
Freycinet, Ferry och Brisson. T. var intim personlig
vän till general Boulanger och åtföljde denne
såväl på hans valkampanj som i landsflykten. Efter
boulangis-mens undergång och generalens själfmord
blef T. troende katolik och ingick till sist i den
helige Frans’ tredje orden (se Franciskanorden,
sp. 1070). T. var vid sidan af Dérouléde en bland
turret, torn), skpsb. Se
patriotligans stiftare.
Turretdäck (af eng. Däck, sp. 1197.
Turrilites (af lat. tufrris, torn), paleont.,
ett fossilt cefa-lopodsläkte (se fig.), tillhörande
ammoniterna. Loblinjen är lika med den hos Ammoni-tes,
men huset bildar en utdragen spiral, såsom hos
snäckorna. Släktet förekommer i kristsystemet. B:
L-n. (L-c.)
TuYris HannFbalis. Se M a-h e d i a.
TVrris Libi’sonis, stad. Se Porto Torres.
Turritella communis, paleont. och zool.,
en snäcka, som finnes i postglaciala lager å
Sveriges västkust och likaledes lefver i hafvet
utanför denna kust. Se C a r d i u m-lera.
L-e.
TlirrFtis L., bot., växtsläkte Turrilites
catenatvs. af fam. Crucijerce med l svensk
art, T. glabra, rockentraf, en vanligen ganska
högväxt, blågrön ört, hvars styfva, upprätta
stjälk har tämligen tätt sittande, spiral-ställda,
uppåt riktade och småningom i storlek af-tagande
blad. Blommorna äro gulhvita, med slutna blomfoder
och korta stift; skidorna äro långa, tilltryckta,
örten förekommer på torra ställen, vid vägkanter
o. d. här och där från Skåne till Norrland.
O. T. S. (G. L-m.)
Tursar, nord. myt. Se Jättar.
Tursas [to;rsas], finsk myt. Se Mytologi, sp. 168.
Turscha (Tu’ruscha), troligen ett egyptiskt namn på
etrusker (se d. o.). T. nämnas bland de Medelhafsfolk,
som under konung Merenptahs (Merneptahs) regering
med libyerna bildade en mäktig koalition och inföllo
västerifrån i Egypten, men blefvo fullständigt
slagna vid Per-an-Schehs (Prosapis); man afskar
enligt egyptisk sed händer och könsdelar på de
tiotusentals dödade (det finns på samtida monument
noggrann uppgift på antalet). Jfr Egypten, sp. 1482.
J-C.
Tursen, ErlandSakarias, veterinär, f. på 1720-talet,
d. l maj 1778 i Stockholm, son till kyrkoherden
Johannes Tursenius i Bäckseda socken, studerade
medicin i Uppsala, där han 1745 disputerade under
Linné, och fick 1750 ett årligt arfvode af 500
dal. smt för att gå myndigheterna till hända vid
utbrott af farsotartade husdjurssjukdomar, hvadan
han kan betraktas som Sveriges förste veterinär
och det för honom utfärdade förordnandet som det
första steget till att anordna ett veterinärväsen i
landet. "Til fulkomligare kunskapers erhålande" fick
han 1753 och 1755 statsanslag för studieresor till
England och Berlin. T. var af myndigheterna ända in på
midten af 1760-talet mycket anlitad och städse stadd
å tjänsteresor, . äfven till Lappland för sjukdom
bland renarna. Då vid 1756 års riksdag frågia för
första gången kom på tal om att inrätta ett "sjukhus
för hästar och boskap jemte anatomisal", blef T. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
