457 Tursi-Turuma 458 Collegium medicum föreslagen till ledare ai en dylik institution. Han utgaf bl. a. Beskrifning på de botemedel som med nytta blifvit brukade vid boskapssjukans currerande i Skåne 1751 om sommartiden, Bot för kopporna hvaraf fåren voro an-grepne 1751 och Beskrifning öfver den i Östergötland 1750-51 gångbara fänadspesten. S-g. Tursi [to'rsi], stad i italienska prov. Potenza (södra Italien). Omkr. 3,000 inv. Biskopssäte. Turska (Turkiska) bönor, bot. Se Phaseolus. Turtola [to'rtåla], socken i Uleåborgs län, Finland, Torneå domsaga, Kemi härad, bildar ett 1912 f råa öfvertorneå församling utbrutet, under Kemi kontrakt och Kuopio stift hörande pastorat af 3:e kl. 1,498 kvkm. 2,854 inv. (1918), finskta-lande. _ O. B-n. Turton [te7tn], stad (urban district) i engelska grefsk. Lancaster, 6 km. n. om staden Bolton, vid Merseys biflod Tange. 12,648 inv. (1911). Bomullsindustri. H. W-k. Tu;rtukai, stad. Se Tutrakan. Tu'rturdufvan (lat. tu'rtur), zool. Se Duf-släktet. Turucha7nsk, kretsstad i rysk-sibiriska guv. Jenisejsk, ligger 8 km. från högra stranden af Jenisej, i en flack, ödslig nejd och har endast ett par hundra inv., hvaraf flera förvista. Fiske utgör hufvudnäringen. I juli hålles där liflig pälsmarknad. Turul [to'rol], det urspr, turko-tatariska namnet på ett slags falk eller örn, hvars kronprydda bild konung Attila enligt den ungerska fornsagan begagnade som sköldemärke och som blef en heraldisk symbol för ungrarna. Enligt sagan skall också Årpåd (se d. o.) ha tillhört en ätt med detta namn, hvilket alltså förmodligen från sköldemärket öfvergått till ätten. Bildhuggaren Julius Donåth skapade till Ungerns tusenårsfest 1896 ett nationalmonument i form af en jättestor turul, som restes vid Bån-hida (i komitatet Komorn) på det slagfält, där Arpåd krossade Svatopluks slaviska välde. Äfven i Budapests slottsträdgård finnes ett turul-monument. K. B. W. TuYuma, skpsb., en fartygstyp, tillhörande den vid slutet af 1700-talet befintliga svenska skärgårdsflottan. I midten af 1700-talet bestod denna hufvudsakligen af galärer. Dessas olämplighet för artilleristrid - deras artilleri var svagt och stod ej i rimligt förhållande till deras stora besättning - hade dock alltmera framträdt, och man började inse, att för skärgårdsflottan erfordrades förbättrade fartygstyper, hvilka i likhet med galärerna voro grundgående och kunde framdrifvas med rodd såväl som segel, men egde kraftigt artilleri. Efter Augustin Ehrensvärds förslag uppdrogs åt dåv. underskeppsbyggmästaren vid flottan F. H. Chap-man (se denne) att uppgöra ritningarna härtill. Han utarbetade efter hand förslag till 4 olika typer, som, enär de skulle uppträda uteslutande i och invid finska skärgården, blefvo benämnda efter finska län eller landskap. Den först framkomna typen kallades t u'r u n m a a 1. t u'-ruma (efter Åbo län, fi. Turunmaa), äfven turkorna (efter staden Åbo, fi. Turku); de öfriga typerna voro hä^meenmaa 1. h e'm-mema (efter Tavastland, fi. Hämeenmaa), u ur-d e n m a a, u'd e n m a 1. u'd e m a (efter Ny- lands län, fi. Uudenmaa) samt p orh j a n m a a 1. polarna (efter Österbotten, fi. Pohjanmaa). Tumman och hemmeman voro de båda största typerna, udeman var afsevärdt mindre, och den minsta typen, pojaman, närmade sig i storlek kanonsluparna. Den första tumman byggdes 1761 i Stralsund. Det största fartyget al denna typ var den 1771 Fig. 1. Tnruman "Lodbrok" byggda "Lodbrok" (se fig. 1). Dess dimensioner voro: längd 37,4 m., bredd 9,2 m. och djupgående 3,3 m. Fartyget hade 2 däck, batteri- och manöverdäck, samt något uppbyggd hytta, 3 master (af hvilka egendomligt nog fock- och stormasterna voro i ett stycke, men mesanmasten försedd med märsstång), bogspröt med klyfvarbom, segel i likhet med en fregatt, dock förde turuman inga bramsegel. Bestyckningen utgjordes af: på batteri-däck i bredsida 22 st. 12 & kanoner och i portar förut 2 st. 18 tt kanoner, på manöverdäck i bredsida 22 nickor och förut 2 st. 12 <& kanoner, dessutom akterut 4 nickor. Rodden utfördes med 19 par nära 12 m. långa åror i klykor på relingen; roddarna, 4 till hvar åra, sutto på roddbänkar på manöverdäcket. Besättningen var 250 man. Den första hemmeman byggdes troligen 1769 i Sveaborg. Den 1789 byggda hemmeman "Styr- Fig. 2. Hemmeman "Styrbjörn". björn" (se fig. 2) hade följande dimensioner: längd 43,3 m., bredd 10,7 m., djupgående 3,o m. Den hade 2 däck, batteri- och manöverdäck, samt hytta och var fregattacklad. Bestyckningen ut-