- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
485-486

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Twist, Peter - Tvistemål - Tvistemålsprocess - Tvistsöm - Twitchells syra - Twopence - Two-step - Tvungna strömmar - Tvåaxig kristall - Tvåaxlig - Tvåbarnssystemet - Tvåbland - Tvåblock - Tvåbyggare - Tvåcellsrost - Tvådelad - Tvådimensional - Tvådäckare (Tvådäcksskepp) - Tvåfassystem - Tvågälar - Tvåhands-vapen - Tvåhjärtbladiga växter - Tvåhornade noshörningen - Tvåkammarsystem - Tvåkorn - Tvåkropparsproblemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

485 Twist-Tvåkropparsproblemet 486 Twist, Peter, poet, f. 1709 i Stockholm, d. där i juni 1754, ingick 1737 i Svea hofrätt som auskultant, men blef aldrig befordrad. T. var en flitig tillfällighetstalare och rimmare, hvars namn gått till eftervärlden med ett visst skimmer af åt-löje öfver sig, egentligen på grund af hans företag att öfversatta Vergilius' JBneis på prosa, af hvilket arbete endast första delen (6 sånger) utkom (1747). I sina originalpoem visar han sig som en ättelägg af den andra schlesiska skolan. Han hopar en mängd barocka bilder och behandlar språket med det själf svald, som utmärker en del af det karolinska tidehvarfvets skalder, men på T:s tid redan var en i det närmaste öfvervunnen ståndpunkt. Af hans utgifna dikter må nämnas Några qväden, under enslig ro fattade (2 uppl. omkr. 1742), Svea-Giöthars trohets och mandoms lof, uti ett skalde-tal (s. å.), Underdånig lyckönskan uppå Adolph Friedrichs födelse-dag (1744), Ett urgammalt fynd, öfvergifvet åt drotta-herrska-pet öfver Svithiod (1752) och Thet prägtiga Stockholm (1753). -rn.* Tvistemål, jur. Benämningen tvistemål förekommer flerstädes i svensk lagstiftning; se sålunda Rättegångsb. kap. 10 § 7, kap. 11 § l, kap. 25 § l och rubriken till kap. 26, äfvensom rubriken till kap. 3 Utsökningslagen m. fl. st. Med tvistemål förstås detsamma som civila rättegångsmål, d. v. s. rättegångsmål, som falla inom civilprocessens område. Benämningen är i viss mån vilseledande, i det att processen icke nödvändigtvis har till föremål ett i egentlig mening omtvistadt rättsförhållande. I regel råder väl i process tvist emellan parterna, men nödvändigt är det icke. Process föreligger nämligen, äfven om svaranden skulle vid rätten genast obetingadt medge kärandens anspråk, och tydligt är vidare, att for process ej förutsattes, att dess inledande föregåtts af bestridande från svarandens sida. Se Civilprocess och Straffprocess samt E. Kallen-berg, "Svensk civilprocessrätt", I (1917), § l, särsk. sid. 27. E. K. Tvistemälsprocess. Begreppet tvistemålsprocess sammanfaller med begreppet civilprocess. Se Tvistemål och där anmärkta artiklar. E. K. Tvistsöm. Se Sömnad, sp. 219. Twitchells syra [tö>i'tjls], kem. tekn. Se S t e a-rin, sp. 1137. Twopence [ta'pons], eng., två pence (= 15 öre). Se P e'n n y. Two-step [tö7-ste'p], eng. (eg. två-steg), dansk., en 1909 från Amerika införd pardans, som var några år på modet och liknar one-step (se d. o.) med undantag af, att för hvar gång tagas två steg i two-step, i st. f. ett i one-step. Tvungna strömmar. Se Haf, sp. 990. Tvåaxig kristall. Se Kristallografi, sp. 1341. Tvåaxlig, bot. Se S k o 11 b y g g n a d, sp. 1150. Tvåbarnssystemet. Se Frankrike, sp. 1111, och Nymalthusianism. Tvåbiand, landtbr. Se Blandsäd. Tvåblock, sjöv. Se Block 3. Tvåbyggare, bot., namn på växter hörande till Linnés 22:a klass, Diozcia (se d. o.). Tvåcellsrost, bot. Se Rost, sp. 962. Tvådelad, bot. Se Klynnedelad. Tvådimensional. Se Geometri, sp. 984. Tvädäckare (Tvådäcksskepp), skpsb. Se Däck, sp. 1195, 1196, och Linjeskepp. Tvåfassystem, elektrot., en kombination af två växelströmmar med en inbördes fasförskjutning af 90°. För ofverföring af tvåfasström kunna användas tre ledare, i det att en blir gemensam för de^ båda strömkretsarna. Strömmen i denna blir V 2 ggr så stor som strömmen i hvardera fasen och spänningen mellan de båda öfriga ledarna i kombinationen (hufvudspänningen) blir likaledes V2 ggr så stor som fasspänningen. Systemet har en mycket inskränkt användning och har numera så godt som fullständigt undanträngts af trefassystemet (se d. o.). Se vidare Elektriska maskiner. A. E-m. Tvågälar, zool. Se B l ö t d j u r, sp. 831, och N a u t i l u s. Tvåhands-vapen, krigsv. Se Fäktkonst; sp. 213, och Svärd, sp. 1336. Tvåhjärtbladiga växter, bot. Se D i c o t y l e-d o n e se. Tvähornade noshörningen, zool. Se Noshörningar, sp. 58, med fig. Tvåkammarsystem, ett sådant parlamentariskt system, enligt hvilket folkrepresentationen utgöres af två af delningar (kamrar). Det uppstod i England spontant (se Parlament l, sp. 115), men har sedan, efter engelsk förebild, af principiella skäl införts i en mängd stater (i Sverige 1866). Det allmänna syftet därmed har då varit att hindra öfverilade beslut, men därjämte har man på en del håll afsett att genom olika social sammansättning af de båda kamrarna bereda ett skydd och ett inflytande åt klasser och intressen, som ej skulle vinnas genom ett enkammarsystem. Antingen kunna de båda kamrarna vara fullt likställda (såsom i Sverige enligt 1866 års R. 0.), eller ock kan den nedre ha en starkare ställning, särskildt i finansfrågor. Jfr G. Rexius, "Det svenska två-kammarsystemets tillkomst och karaktär etc." (1915), och S. J. Boéthius, "Statslivet" (1916) och "1866 års representationsreform i idéhistorisk belysning" (i "Hist. tidskr." 1919). S. B. Tvåkorn, bot. Se Hvete, sp. 1415. Tvåkropparsproblemet benämnes den mekaniska uppgiften att bestämma rörelserna hos två materiella punkter (inom astronomien himlakroppar), som äro fria och ömsesidigt attrahera hvarandra enligt Newtons gravitationslag. Inom astronomien spelar detta problem en synnerligen viktig roll, emedan man, vid beräkningen af en planets eller komets bana kring solen, i en första till-närmelse är berättigad att betrakta endast dessa två kroppar, solen och planeten, med åsidoläm-nande af de öfriga till planetsystemet hörande kropparnas inverkan på planeten på grund af deras (i förhållande till solens) obetydliga massor. Detsamma gäller, när man vill bestämma en månes rörelse kring dess hufvudplanet med åsidoläm-nande af solen, på grund af dess (i förhållande till hufvudplanetens) ofantliga afstånd från den ifrågavarande månen och dess till följd häraf obetydliga inverkan på drabantens rörelse kring planeten. Äfven bestämningen af dubbelstjärnornas rörelser faller under detta problem, då ju härvid blott två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free