501 Tya-Tubingen 502 ellipsoidformad fyllnadssten. Fyllnadsmaterialets uppgift är att erbjuda så stor tvättyta som möjligt, men samtidigt må man beakta, att äfven en viss absorptions- eller reaktionstid är erforderlig. De bättre här anförda fyllnadsmaterialen erbjuda en tvättande yta af 40 a 50 kvm. pr kbm. fyllning. På senare tid har man erhållit synnerligen verksamt fyllnadsmaterial i de s. k. Raschigska ringarna, stycken af plåtrör, 25 mm. i diameter, 25 mm. höga och af O,s mm. godstjocklek. De erbjuda en yta af 220 kvm. pr kbm., utan att borttaga mera af tornets utrymme än 8 proc. Om så erfordras, kunna de skyddas genom galvanisering, förtenning, emaljering e. d. G. II. H. Tya, norska älfvar. Se Nidelven 2 och T y i n. Tyrana, i forntiden stad i Kappadocien, Mindre Asien, af vikt genom sitt läge framför Ciliciska portarna. Biskopssäte. Bekant är T. som filosofen Apollonios" födelseort. Det blef under kejsar Cara-' calla romersk koloni, hörde sedermera till drottning Zenobias rike och eröfrades 272 e. Kr. af Aurelia-nus. Valens gjorde T. till hufvudstad i provinsen Cappadocia secunda. Ruiner af staden finnas vid Kilisse-Hissar, s. v. om Nigde. K. A-t. Tybeck, Johan, swe-denborgsk teolog, f. 26 jan. 1752 i Närke, d. 1831 på hemmanet ön å Fogdön, blef student i Uppsala 1777 och prästvigd 1779 samt var 1780-97 huspredikant. 1801-03 biträdde han vid komministraturen i Helgarö,, men var alltsedan tjänstledig, emedan han var känd för att omfatta herrnhutska åsikter. Sedermera öfver-gick han till Swedenborgs lära, som han dock skall ha uppfattat tämligen rationalistiskt, på samma gång han delade Swedenborgs mystiska åsikter om kor-respondensläran och. andevärlden. Uppseende väckte T. först, då han 1817 utgaf Biblisk förklaring öfver högmessotexten på 2:dra stora böndagen och denna föranledde ett tryckfrihetsåtal samt hans inkallande inför Strängnäs domkapitel. Sina svar vid förhöret utgaf han under titeln Hvad är okristlig sanning om Gud? (1818) och rättegångshandlingarna i åtalet såsom Religionens helgedom eller Herrans gudomlighet och Ordets gällande domsrätt (1820). Han blef emellertid af domkapitlet afsatt från prästämbetet 1819. T. fortsatte dess ifrigare sitt skriftställen, hufvudsakligen rik-tadt mot statskyrkan, och hans arbeten, till större delen anonyma, fingo, trots hans tröga stil och det tämligen enformiga innehållet, ej obetydlig spridning bland de bildade klasserna. Så utkommo bl. a. Christlig undersökning öfver aposteln Pauli lära om lagens gerningar. om tro och rättfärdighet (1819), hvilken äfven åtalades, Likheten och skilnaden emellan Pauli lära och Luthers system (1820), rättegångshandlingar om den föregående, tim. Swedenborgs skrifter och christendomens tillstånd (s. å.), Försvar för christna religionens heliga grundläror (mot Sintenis, s. å.), Den vigtiga striden emellan sanningens ljus och fördomarnes mörker (mot Mallmin, 1821), Skall christna religionen i svenska kyrkan stå eller falla? (1822), Försök att göra Luthers cateches och dess förklaring genom rättelser nyttig (s. å.), Jemnförelse emellan det symboliska systemet i religions-läran och det rent bibliska (1826), Oförgriplig erinran och betraktelse vid förslaget till förbättring af kyrkolag (1828), båda åtalade, men frikända, och Ett läsvärdt samtal emellan tvenne åldriga theologer (s. å., 2:a uppl. 1861) samt predikningar och psalm-försök. -m. (E. M. E.) Tübingen, stad i württembergska Schwarzwaldkretsen, ligger i en af Neckardalens vackraste trakter, vid Ammers och Steinlachs förening med Neckar, 340 m. ö. h. Järnvägsförbindelse utför Neckar till Stuttgart (i n.), längs Neckars öfre lopp västerut samt söderut till Sigmaringen vid Donau. 19,075 inv. (1910). Den inre staden har trånga, krokiga och branta gator, med gamla, oansenliga hus, men de båda i senare tid uppståndna

Tübingens universitet (vid tiden för 4OO-årsjubileet 1877. T. v. universitetshuset, t. h. de medicinska institutionerna).

förstäderna ha modern karaktär, särskildt Wilhelmsstrasse med universitetshusen. Märkligaste byggnaderna äro det gamla hertigliga slottet Hohentübingen, byggdt 1507--35 på en staden behärskande höjd och nu innehållande universitetsbiblioteket, observatorium, kemiskt laboratorium m. m., den sengotiska stiftskyrkan (1469--83) samt det 1845 fullbordade universitetshuset. Skalderna Uhland och Hölderlin ha monument i staden. T:s förnämsta ryktbarhet är universitetet, stiftadt 1477 af grefve Eberhard den skäggige. Det antog reformationen 1534, och 1536 förenades därmed ett protestantiskt teologiskt seminarium (det s. k. stift). T:s universitet (se fig.) omfattar nu 7 fakulteter: protestantisk- och katolsk-teologisk, juridisk, medicinsk, filosofisk, statsvetenskaplig och naturvetenskaplig. Den förnämsta fakulteten har länge varit den